Delad pott i jämnt derby

Delad pott i jämnt derby

Efter ett datorhaveri har vår ordinarie skribent fått kasta in handduken och vår egen ”supersub” – hans egna ord - skriver matchrapport i eftertankens kranka blekhet. *** NU UPPDATERAD MED BILDER ***

Bilder från matchen hittar ni HÄR

En fin sommarkväll, storpublik, känslan av att nu kan det lossna och att det här ska bli kul. För första gången på länge kändes det spännande. Malmö har ju trots allt spelat lite bättre för varje match, sedan vinsten mot IFK Göteborg, även om spelet inte gett de poäng man längtar efter.

Igår såg det också bra ut fram till det att Helsingborg kvitterar Malmös ledning, då kommer vi in i en svacka och när sedan Labinot går ut, tätt följd av Toivonen, tappar vi allt spel framåt i fem-tio minuter. Det blir lite bättre när Skoog kommer in och Safari, nu på vänstermittfält, får chans att utnyttja sin snabbhet och kan slå inlägg.

Och ärligt talat, hade inte vem som helst gjort mål på den pass Jonathan Johansson fick efter att Safari snurrat upp hela Helsingborgs vänsterförsvar? Det var ett jätteläge. En dålig vänster senare försvann bollen upp i den mörka sommarhimlen. Tyvärr.

Malmö tog en välförtjänt ledning i första halvlek efter en närmast genial brytning och dito genomskärare ifrån Anders Andersson, bollen gick till Junior som höll två helsingborgare ifrån sig och säkert satte 1-0. Snacka om att det måljublet var uppdämt.

Men Malmö visade också att man har fortsatt problem med tempo, passningar och till viss del inlägg. Det är faktiskt märkligt. Vilken sketen ligaspelare som helst ifrån England kan slå hårda, vältajmade och skruvade inlägg från kanterna, men spelare i den svenska eliten klarar inte av att slå sina inlägg annat än snett, vingt, högt, skevt, fladdrigt och fullständigt uselt.

Helsingborg var inte ofarliga, bland annat hade de en klack i ribbkrysset av Dixon, jo du läste rätt. Hade den gått in hade det varit årets självmål i allsvenskan, tillsammans med det mål som blivit om Sankans fumlighet när han fick en bakåtpassning nära sin mållinje och bara skulle ta ett steg för att komma rätt, hade resulterat. Givetvis halkade han till och fick slå bort bollen i panik. Tror faktiskt att det skakade om honom för någon annan förklaring finns inte till den helt felaktiga placeringen vid Helsingborgs kvittering. Där stod han alldeles för nära sin högra stolpe, i en 17,5-gradig vinkel i stället för den mer lämpliga 45-gradiga. Hade han stått så hade inte Mr O slagit in bollen så enkelt som han trots allt fick, han var ju ändå långt ned i vårt högra straffområde. Sen kan man ju tycka att både Dixon och Höiland borde ha fått undan både boll och spelare. Men när Mr O väl var inne i straffområdet gick det inte att tackla och så var det 1-1.

Det finns ju en del som tycker att Henke inte visat något sedan han kom tillbaks ifrån Manchester United, att han har svårt när inte passen kommer i rätt läge. Det är ju skillnad på att få bollar av Ronaldo, Scholes, Giggs och Rooney jämfört med Erik Wahlstedt, Andreas Jakobsson och Mariga. Men han visade ändå klass med den lilla fina klacken/vrickningen i förspelet till deras mål.

Retfullt var det, för innan deras kvittering hade Malmö, med Labinot, Junior, Jonathan och Toivonen i spetsen haft ett par fina kombinationer som ändå visade vad som skulle kunna komma. Efter sin kvittering tog Helsingborg över och hade flera lägen i slutskedet, vilket Malmö också hade, Jonathans jättemiss är nämnd men även Skoog och Yksel missade. Skoogs lägen var bra. Yksels var ett lamt försök till lobbskott ifrån 25 meter. När jag nu nämner Yksel måste det skrivas att han nog inte stärkte sina aktier med sitt inhopp, som vanligt spelar han mest bakåt, stoppar upp spelet och ramlar. En sak är säker och det är att han nog aldrig kan jobba som ståuppare. Hans kvaliteter som defensiv mittfältare saknades heller inte med Toivonen på den platsen.

I slutet av matchen kändes det som att lagen bytte chanser med varandra och att det kunde ha gått åt vilket håll som helst. Nu gjorde det inte så utan lagen delade broderligt på poängen. Inget som någon av dem kan vara nöjda med. Som helhet var det ändå en spännande, inte så välspelad men ganska fartfylld match med en fantastisk inramning.

Tycker ni också att det känns trist att vi inte vunnit på hemmaplan sedan i april? Man får verkligen hoppas att ledarna i Malmö FF funderar igenom vad ytterligare poängtapp kan betyda för klubben. Det blir inte så roligt om vi hamnar i bottenstriden, vilket faktiskt är fullt möjligt. Även om vi är en klubb som alltid ska ligga i toppen, egentligen av ett enda skäl och det är att vi är Malmö FF - obs ironi.

Man får också hoppas att de funderar igenom vad det kan bero på. För jag har jävlar ingen aning, men det oroar mig något alldeles kopiöst.

- - - - - - - - - -

Broderligt var det inte på stan innan match. Som vanligt skulle några utmärka sig och ställa till bråk - jävla idioter, helt enkelt.

Vill också säga att Tifot var fantastiskt. Vilket jobb som läggs ned. Stötta gärna de som samlar in pengar genom att lägga ett par tior i bössan nästa gång.

En annan sak som man kan fundera på är vad vissa personer har med Juniors mat och dryckesvanor att göra? Bob Dylan uttryckte det bra en gång när han sa ungefär så här: - att någon gillar min musik betyder väl inte att de äger mig.

Ulf Österlind2007-08-08 18:27:00
Author

Fler artiklar om Malmö FF