Jakten på Allsvenskan, dag 595 - Forwarden som vikarierar som back
Andreas Friman, såväl back som forward i IF Sylvia, berättar om sina tankar inför det stora derbyt mot IFK Norrköping på måndag.
- Är jag forward gör jag mål, men är jag back får jag ju inte ens följa med upp på hörnorna!
Söndagens derby i Manchester mellan City och United, är bara en försmak av vad som komma skall. På måndag är det dags för Derbyt med stort D. Anrika IFK Norrköping tar emot kvartersklubben IF Sylvia på Parken i Norrköping. Någon som kommer vara på plan då är Sylvias Andreas Friman. Men om det blir som back eller forward – det återstår att se.
Undertecknad, som var klasskamrat med Andreas under gymnasietiden på De Geer, minns den rödlätte liraren som en målfarlig anfallare med speed under sulorna. Men sedan jag noterat att Andreas spelat back i ett par matcher i år, blev jag förstås nyfiken kring vad som har skett.
Jag ringde därför upp min gamla klasskamrat i eftermiddags för att undersöka saken vidare. Efter att vi snackat lite om vilka gamla klasskamrater vi har – eller kanske framförallt inte har – fortsatt kontakt med, körde jag igång intervjun:
Hur känns det inför derby på måndag?
- Det känns bra med tanke på matchen senast, när vi fick igång spelet och vann med 4-1 mot Sundsvall. Så det känns bara positivt.
Ja, ni vann ju stort mot Sundsvall. Men ofta förlorar ni också stort. Varför är ni så ojämna?
- Jag tror att det kan vara att vi är litet lag till växten. Vi ska spela med mycket rörelse och kortpassningsspel, då får motståndarna svårt att hänga med. Men så fort vi blir lite stillastående och låter motståndarna komma in på kropp så väger vi lite lätt. Jag tror att det kan ha en stor betydelse.
Ni har dragit på er många varningar, kan det då bero på att ni tar till fula knep för att ni inte har tillräcklig fysik?
- Jag tror att det har med att göra att vi är vinnarskallar. När det går dåligt har man svårt att kontrollera det, och vi har tagit lite onödiga varningar. Men nu har vi varit varningsfria i två matcher i rad, så det är en positiv trend det också.
Hur många varningar har du dragit på dig?
- Tre stycken. Men det är tre för tufft spel, så det är tre okay varningar efter 19 omgångar.
Du har spelat back lite grann har jag sett. Jag trodde fan det stod fel i tidningen först!?
- Haha, det är sjukt.
Hur kommer det sig? På grund av skador i laget?
- Ja. Men första matchen jag gjorde som back var förra året. Då var jag vänsterback i en seriefinal mot Bunkeflo borta. Då trodde jag att tränaren skämtade med mig. Men de hade en väldigt snabb högerytter, så ville man att jag skulle hänga med där med min snabbhet.
- Och när vi mötte Sirius borta i år hade vi väldigt många skador, sex-sju man var borta. Så då var det jag och Haris Dozo på mittfältet som fick spela mittbackar. Och det hade vi inte gjort förut i hela våra liv.
Hur tycker du att det gick?
- Det gick skitbra för oss två. Det stod 0-0 länge, men de vann med 1-0 till slut. Nu mot Landskrona hade vi inte så mycket att säga till om då det blev 0-4. Men senast mot Sundsvall gick det ju väldigt bra.
Men hur känns det att gå från anfallet till backlinjen?
- Det har gått bättre än man trodde. Man kommer rättvänd hela tiden och får sköta lite uppspel. Man har hyfsad spelförståelse vilket underlättar i placeringar, dessutom är jag hyfsat snabb och kan chansa lite och man hinner ofta ikapp.
Tre mål har det blivit från dina fötter i år. Jag minns dig som en forward som gjorde en hel del mål.
- Ja, jag var det. Jag spelade forward när jag var yngre, och även största delen i år också. När jag spelade i Karlstad gick det väldigt bra och jag gjorde många mål. När jag sedan flyttade hem och började spela med Sylvia fick jag spela en hel del som yttermittfältare. Men det är inte riktigt min grej. Varannan match går bra, och varannan går sämre.
Men kan en plats på innermittfältet vara något för dig?
- Nja, jag har nog för dålig kondition för det.
Haha.
- Nä, men helt ärligt. Kanske på en lägre nivå, men inte i Superettan.
Tycker du att du klarar dig bra på denna nivå?
- Det är som det är för laget; upp och ner. De matcherna när det går bra så klarar man av den här nivån. Men när hela laget går ner sig så är det inte någon som håller Superettannivå. Men när vi är bra håller vi hög Superettannivå.
På måndag möter ni hårdast tänkbara motstånd. Finns det något som kan stoppa IFK?
- Det är ett tungt och stabilt lag. Tråkiga att möta på så sätt eftersom att de är så stabila. I förra derbyt hade vi ganska mycket folk borta, och vi gör en godkänd insats för att vara så tidigt på säsongen. Vi är inte nära på att ta poäng, men vi står upp bra.
- Men det vi måste göra är att spela som mot Sundsvall. Vi måste spela vårt spel, hålla i bollen och rulla när vi väl får chansen. Men IFK är duktiga och stabila, och så har man en del spetsspelare som glimtar till.
Finns det några svagheter hos Kamraterna tycker du?
- Nja, de känns solida rakt igenom. Men spelar vi topp så har vi absolut chans till tre poäng.
Är ni nöjda med en poäng mot IFK?
- Innan matchen kan vi inte säga att vi är nöjda med en poäng. Vi går in för att ta tre poäng. Vi är ju i bottenskiktet och måste satsa på tre poäng i varje match. Man behöver ju alla poäng man kan få.
Vilka spelare i Sylvia skulle du säga är viktigast för att ni ska hålla er kvar i serien?
- Peter Karlsson och Markus Hansson.
Du säger inte dig själv?
- Nja, man får vara lite ödmjuk.
Vad har du för personliga mål med din fotboll?
- Nu när man har kommit så här högt, är ett mål och en dröm att ta sig till Allsvenskan. Det är det helt klart.
Tror du att du har störst chans att ta dig till Allsvenskan som back eller forward?
- Ingen aning. Jag har ju bara spelat back några matcher, så det är inget jag har reflekterat över.
Kan du säga något slutresultat på måndag?
- Vi vinner med 2-1.
Gör du mål?
- Nja. Det beror på. Är jag forward gör jag mål, men är jag back får jag ju inte ens följa med upp på hörnorna!
1749 dagar sedan degraderingen.
