Domarna måste höja sig!
Jag har precis bevittnat ännu en allsvensk omgång och som vanligt hopar sig såväl frågetecken som orosmoln över den svenska domarkåren. Frågetecknen gäller kvaliteten på domarna överlag. Orosmolnen handlar om den låga bedömningsnivå som används alltför ofta. Domarna måste helt enkelt höja sig inom en mängd områden. Nu.
Det vore simpelt och oanalytiskt att exemplifiera med specifika situationer ur den gångna omgången så det tänker jag inte göra. Men jag erkänner att Martin Hanssons insats i HBK-Blåvitt är den utlösande faktorn till det jag nu skriver. Mina tankar i ämnet har dock funnits länge. Det finns en oerhört felaktig tro på att bara domaren är konsekvent så är han också bra. Om domaren är konsekvent fel ute är han därmed inte bra. Bara ännu sämre. Konsekvent dålig. Det omdömet passar bra in på Hansson för hans insats i helgen.
Markus Merk dömde 47 frisparkar mellan Australien och Brasilien i förra VM. Varenda gång Mark Viduka skulle täcka bollen i anfallsläge fick han frispark emot sig. Merk åkte med huvudet före ut ur VM efter den matchen, trots att han var favorit till att döma finalen. Erik Niva gav honom 3 plus i betyg i Aftonbladet och i min upprördhet skrev jag ett mail till Erik med en undran om vi sett samma domare. Han svarade, just det, att Merk varit konsekvent.
Peter Fröjdfeldt dömer som om allsvenskan vore Premier League och ligger klart på ena ytterligheten där. Martin Hansson dömer utifrån att allsvenskan är samma sak som division 5. För damer. En annan ytterlighet. Hur går egentligen snacket domarna emellan kring det med bedömingsnivåer? Jag vet inte men de borde väl tycka att det är ett problem som alla andra. Det måste vara hemskt att döma en match och inte veta vad spelare och publik förväntar sig. Som att ha en konsert utan att veta vilken musiksmak publiken har. Jaså, var det jazz idag? Jag trodde det var hårdrock som gällde här. Jonas Eriksson försöker vara tuff och likna Fröjdfeldt men hans bristande kvaliteter gör att han silar flugor och sväljer elefanter. Ett litet tips blir alltså att domarna ska ENAS OM EN GEMENSAM BEDÖMNINGSNIVÅ SOM ALLA KLARAR AV.
Min nästa punkt är just var den bedömningsnivån ska ligga. Är det konstigt att det går knackigt för svenska lag i Europa? De snälla svenska pojkarna som är vana att få frispark med sig vid minsta vindpust måste få en chock när de upptäcker att det faktiskt är tillåtet med kroppskontakt i fotboll. Det kan inte hålla på så här i Sverige. Fotboll är ett fysiskt spel med mycket hjärta och vilja, det måste vara tillåtet med närkamper. Alldeles för ofta är bedömningsnivån för låg, som i Hanssons fall. Jag följer norska ligan noga och där smälls det på i var och varannan närkamp utan kort. Kolla Rosenborg i vinter i Champions League. Jag tycker alltså att Fröjdfeldt är rätt ute med sin höga bedömningsnivå. Tipset är glasklart. HÖJ BEDÖMNINGSNIVÅN TILL EUROPEISK STANDARD.
Jag studerade i Lund och gick i samma klass som en dåvarande allsvensk spelare i Trelleborg. När jag frågade vem den sämste domaren i allsvenskan var svarade han Åke Andreasson. Några år senare träffade jag en spelare i GIF Sundsvall på en match. Svaret på samma fråga var, just det, Åke Andreasson. Och vi som följer svensk fotboll vet också samma sak, Åke är inte bra som fotbollsdomare. Säkert bra på mycket annat dock. Nu hamnade han på bänken, efter sin miss med de gula korten och Christian Traoré. Äntligen. Varför kan en domare vara dålig i flera år utan att plockas bort? Hur är det möjligt? Det finns en typ av internt utvärderingssystem för domare som uppenbarligen inte fungerar. Åke Andreasson har i flera år gjort grova bedömningsfel men det var först när han gjorde ett regelfel som han blev avstängd. Jag ser fram emot när en domare blir avstängd för ett bedömningsfel. STÖRRE KONSEKVENSER FÖR EN DOMARE SOM GÖR BEDÖMNINGSFEL.
Martin Hansson säger att inte ett enda av hans kort mellan HBK och Blåvitt var felaktigt. Oj. Åke Andreasson försökte med svensk sports största cover up tidigare under säsongen. Allt för att dölja sitt misstag. Hands är en regel som har som regel att det inte finns någon regel. Det enda vi vet är att domaren alltid gör rätt enligt domarbasen Bosse Karlsson. Om ett stenhårt skott tar på en hand intill kroppen är det en korrekt straff om domaren säger så. Om en spelare plockar ner bollen med händerna ska det inte vara straff om domaren säger så. Ingen vet förutom domarna. Men Bosse Karlsson har sitt standardsvar klart. Rätt av domaren. Det är sällan det i efterhand kommer uttalanden som ”jag gjorde fel i den situationen” eller ”det skulle inte varit straff, fel av mig” eller ”där borde jag ha avvaktat”. För att vinna respekt när man har rätt måste man också kunna erkänna sina misstag. För de drabbade, det vill säga både spelare och publik. STÖRRE OFFENTLIG SJÄLVRANNSAKAN BLAND DOMARNA I EFTERHAND hade varit ett steg i rätt riktning.
I nästa omgång av allsvenskan är Sebastian Johansson och Peter Larsson avstängda för HBK. Hade Pontus Wernbloom och Jonas Wallerstedt inte rullat runt som skadeskjutna småfåglar efter varje nickduell hade det inte hänt. Men Pontus och Jonas hade gjort sin hemläxa. Och vem kan klandra dem? I en annan del av landet glädjer sig Jimmy Dixon till nästa match. Och med all rätt. Han borde fått två röda kort i helgen men stannade på ett gult. Och det sätter punkt för den här artikeln.
