Öde på Vångavallen trots utsatt träningstid
Trots att det var utsatt träningstid kl.15.15 idag (torsdag) låg Vångavallens grusplan öde.
Kanske satt gårdagens match kvar i benen på spelarna, kanske tränade de på annat håll, kanske hade spelarna fått ledigt, inte vet jag? Men på Vångavallen fanns dem inte på utsatt träningstid.
När jag anlände till grusplanen som skulle fungera som träningsplan fann jag planen öde men vid sidan av stod två äldre män och samtalade. Efter ha frågat dem om inte TFF skulle träna idag framgick det att de också ville bevittna träningen men inte sett till en enda TFF:are. Enligt TFF´s officiella hemsida var utsatt träningstid kl.15.15 och vad de äldre supportrarna läst i tidningen skulle denna tid stämma.
Förra veckan inträffade samma sak och därför ringde jag ansvarig för den officiella hemsidan för mer korrekt information i framtiden och denne lovade bättring men kunde samtidigt inte förklara varför det inte blivit träning på Vångavallen idag.
När jag ändå stod bredvid två inbitna supporters som hunnit träda in i pensionsålder passade jag på att ställa några frågor till dem. De ville dock förbli anonyma av någon anledning och därför kallar jag dem supporter x och supporter y.
Supporter x var förutom dagens träning intresserad av bygget av den nya läktare som ska smycka Vångavallen framöver. När vi talade om ifall läktarna kommer att fylla sin funktion sade supporter x att han i vilket fall som helst kommer att stå på matcherna. Förklaringen var att han tyckte stämningen är bättre på ståplats samt om man skulle ha köpt biljett till sittplats och få en otrevlig person bredvid sig fick man utstå med denna person matchen ut. Men hade man köpt ståplatsbiljett var det bara att flytta sig för att undvika den otrevlige personen. Givetvis skojade supporter x men han föredrog ståplats framför sittplats. Supporter x hade dock inget emot läktarbygget som ska rymma 1 500 sittplatser.
Supporter y hade bara bott i Trelleborg under 1 år och kom från Peter Abelsson och Alf Westerbergs tidigare hemmatrakter, nämligen Nybro. Supporter y talade om för mig att han varit engagerad i smålandsfotbollen i över 30 år och skulle om hälsan inte svek motta en guld- och en silvermedalj från småländska fotbollsförbundet samt svenska fotbollsförbundet under mars månad.
Vi talade om årets spelartrupp och samtalet ledde inte konstigt in på TFF´s ende nyförvärv Ronny Petersen. Supporter x och y undrade ifall han verkligen var den rätte mannen för TFF men tyckte samtidigt att man skulle ge honom en ärlig chans innan man dömde ut honom helt och hållet. Dem båda talade då med gårdagens match i baktankarna, en match där Ronny till stora delar varit osynlig och inte riktigt funnit sin anfallskamrat Mika Kottila på ett tillfredsställande sätt.
Supporter x och y föll hastigt och lustigt in på lite kuriosa om spelare som spelat i TFF genom åren. Supporter x sade med en gång att det fanns en spelare under Sören Cratz tid som han gärna sett i TFF-tröjan denna säsong. Denne man var Amir Teljigovic, en bolltrollare som trollband TFF-publiken under två säsonger. Amir är spelaren TFF behöver, uttalade supporter x och y och talade med stor inlevelse. Med Amir i laget skulle TFF segla fram som en kandidat om de första sex placeringarna men utan honom ser det ganska blekt ut, det har ju inte skett så mycket i laget under vintern, sade supporter x.
Jag tog sedan farväl av de båda herrarna för att påbörja min cykeltur hem, men innan jag satte fart på pedalerna slog jag en hastig blick mot den norra delen av Vångavallen. Bygget med den nya läktaren hade tagit fart även om det precis hade påbörjats. Skanska´s baracker var på plats och ett 10-tal byggarbetare sågs till och hoppet om en färdigbyggd sittplatsläktare till hemmapremiären värmde mitt hjärta och gav mig den kraft som behövdes för att sätta fart på pedalerna och påbörja min färd hem.
