In med bollen i mål, eller?

Det var väl Ulf Lundell som en gång sa att "även en inställd spelning är en spelning"? Och likväl är även en noll-noll-match mot veka och kvidande tjong-samer, med en Frisk-wannabee som rättskipare, en match. En ganska trevlig sådan, till och med.

Ibland undrar man vad som går hem mest hos malmöpubliken, tre pinnar och uselt spel eller skönlir och total ineffektivitet? För till skillnad från vid förra omgångens seger, så var publiken påtagligt nöjd med Malmö FF fram till ungefär tre minuter återstod och Tom Prahl, som för att markera att Jon Jönsson bara är att betrakta som en absolut sista nödlösning, gjorde sitt enda byte för matchen (Jon in - Tomas "Känning" Olsson ut). Då kom buandet, men det kunde generalen gott få höra. För till skillnad från den första halvlekens frejdiga och varierade offensiv var andra halvan en rätt så jolmig historia.

Så vi går väl tillbaka till första halvan och tar fasta på det som fungerade bra då. Nämligen allt - utom målskyttet. Grahn virvlade runt på mittfältet och tog för sig på ett sätt som det anstår en kille på gränsen till att vara med i Lars-Rolands blågula VM-kvaltrupp. Afonso var lika bra som mot ÖIS i sin ännu offensivare roll, Chanko slet som ett djur och Bjärreds fulländade backspel visade på att det faktiskt går att både vara en hänsynslös stopper och en smart framspelare.

Mattisson hade en boll i stolpen från nära håll, Grahn sköt över efter en makalös raid in från vänsterkanten och Majstorovic fick sånär utdelning efter en hörna. Och, framför allt, spelet fungerade igen. 4-4-2 fungerade igen.

Olsson och Chanko rörde sig formidabelt i mittens rike och fördelade öppnande passningar både snett framåt, snett bakåt, rakt framåt och snett uppåt. Bollen befann sig på marken och rullade nästan lika vackert som den gjorde i matchen mot örebro i hemmapremiären.

Men i andra halvlek avslöjades gåtan av Sundsvall. En tuffare markering på Olsson - ja, ibland såg det ut som t.o.m. Hermansson och Sundsvalls naprapat irrade sig till mittcirkeln för att störa Tomas spel - och vips, så låste sig Malmös vägvinnade spel. För utan Olsson som kreatör händer det inte mycket i dagens MFF. Passningarna blev högre och längre och mer slumpartade och Tobias Grahn wandered lonely as a cloud ute på sin vänstra kant.

MFF kan inte göra mål på Sundfors. När Afonso missar från en position mitt i straffområdet och Skoog bränner ytterigare ett juste skottläge, ja, då vet man att TV-Fredrik bär med sig en förbannelse som vi nog måste ta hand om med Tonya Harding-metoder. Annars kommer Giffarna aldrig besegras.

Sundsvall spelade smart, bl.a. genom att vinna värdefull tid med osmakliga teaterfasoner, och Malmö föll i fällan. Giffarna kunde fatiskt - om herr Otur varit på riktigt diaboliskt humör igår - vunnit då Hermansson i mitten av andra hade ett friläge som Asper föredömligt täckte ut till hörna.

I nästa bortamatch, nyckelfajten mot DIF i Solna, är Skoog avstängd efter att ha snackat till sig en varning. Surprise.

0 kommentarer