Den här matchrapporten skrivs bara någon timme innan den publiceras. Anledningen? Igår hade jag absolut ingen som helst motivation. Missförstå mig inte, oavgjort borta mot serieledarna är inte dåligt, det är i vanliga fall mer än godkänt. HBK kan dessutom, om man tar på sig de berömda objektiva glasögonen, säkert anses vara värda en poäng. Problemet är bara att jag inte äger några sådana glasögon. Jag är inte journalist, jag är supporter. Jag skriver för att det är ett kul sätt att följa Djurgården. Jag följer inte Djurgården för att det är ett kul sätt att skriva. Därför tar bitterheten överhanden när den ställs mot logiken.

Vi kanske ska ta det från början. Matchen inledes, som så många matcher gör, avvaktande. Bollen dansade runt mittfältet och efter tio minuter hade inte mycket av intresse inträffat. Djurgården hade sin första chans då Fredrik Stenman spelade bollen vidare till vår återigen så målfarlige holländare, som i sin tur förlängde till Tobias Hysén, men chansen rann ut till en hörna. Det fortsatte med Djurgårdstryck. Halmstad smet emellan med ett par skott där Dembo fick fånga upp sina egna returer.

Så i tjugotredje matchminuten inträffade en märklig, men välkommen händelse. Geert den Ouden bröt igenom, bollen studsade till Mikael Nilsson som lyckades träffa Tommy Jönsson och bollen rullade långsamt förbi en förståligt förvånad Conny Johansson som inte kunde förhindra att blåränderna gjorde 0-1.

Djurgården fortsatte positivt. Andreas Johansson drev igenom, men Makondele missade avslutet. Johansson passade också på att bli varnad och missar därför, den nu ännu viktigare malmömatchen. Tommy Jönsson sökte revanch för självmålet och fick Dembo att lämna ännu en retur.

Då passar Micke Nilsson återigen fel. Geert den Ouden snappar upp bollen, får på ett skott från distans. Vid den första anblicken ser skottet ut att gå mot målvaktens handskar, vid en andra ligger bollen i mål. 0-2. Janne Andersson vissade direkt efter paus handlingskraft då han tog in Emil Jensen och valde att flytta upp, den hittills så misslyckade, Mikael Nilsson.

Samme Nilsson stod sedan för en vacker långboll. Dembo gick ut - och missade. Bollen till Yaw Preko som plötsligt stod med Öppet mål och vi hade 1-2. Nervositen började stiga. Halmstad fick farliga frisparkar. Zoran bytte in Aziz Corr Nyang och Bapupa. Ut fick Makondele och Johannesson gå. Johannesson imponerade kanske inte i sitt första framträdande i Djurgårdsdressen. Jag tycker dock att han stundtals visade vad han kan och om vi ger grabben mer tid är jag övertygat om att vi har värvat en mittfältare av allsvensk toppklass.

Nu bytte lagen chanser med varandra. Nervositeten steg och blev inte mindre när domaren Martin Ingvarsson hittat fem minuter att lägga till. Vad som hände på tilläggstiden? Det framgår säkert med all tydlighet av Halmstadredaktionens rapport.