Exeter - Blackpool
2 - 2

KFF – HBK 3-0: Dåtidens fotboll segrade

Framtidens fotboll 0-10
Dåtidens fotboll 6-1

Inför matchen har den stora snackisen från Kalmarhåll varit hur man ska formera elvan i frånvaro av tre spelare, Santin, Rydström och Eklund. Svaret blev aningen annorlunda än man förväntat sig. När jag fick ta del av startelvan i samband med pressackrediteringen stod det att Sorin skulle spela högermittfältare och Ingelsten på topp ihop med David Elm i en 4-4-2 uppställninge. Nu såg verkligheten helt annorlunda ut, Sorin spelade på högerbacken och Tobbe C fick spela vänsterback. Istället tog Stefan Larsson steget upp som vänstermittfältare.
- Jag tror inte jag har spelat på den positionen sen jag spelade i division två eller något sånt, sa Stefan om den nya rollen. Man valde alltså att spela 4-5-1 med David Elm ensam på topp precis som mot DIF.

Denna uppställning skulle i första halvlek visa sig mindre lyckad, enda gångerna KFF mäktar med att skapa farligheter är på fasta situationer och den enda farligheten sker i slutet på första halvlek då en frispark av Rasmus slås in i straffområdet och Viktor dyker upp och skarvar bollen på mål. Men HBK:s debuterande målvakt, David Loria reflexräddar vackert.

Viktor Elm har gjort 3-0 och därmed dödat matchen helt.

Första halvlekens mest anmärkningsvärda händelse är annars Dusan Djuric tilltag, han var ensam om att bli varnad i dagens match och kanske därför valde han att bli det två gånger. Första varningen kommer efter 13 minuters spel då Dusan jagar ifatt Stefan Larsson och kapar honom. I nästa skede, med dryga halvtimmen spelad, går han förbi Rosengren. Precis innanför straffområdet väljer han att kasta sig handlöst framåt. När domare Åke Andreasson blåser är jag i första skedet övertygad att domaren blåst straff. Men icke, han halar upp det gula kortet och därmed också det röda.
- Dusan tar den utvisningen, det är klockrent av domaren. Har man redan en varning får man inte göra så, men alla har rätt att göra fel, även Dusan, kommenterade HBK-tränaren Jan Andersson situationen.
Reprisen ger också domare Andreasson rätt. Men alla var inte lika glada över utvisningen som publiken var.
- Jag blev bekymrad över utvisningen, då går vårt spel i stå och vi har inget hot mot deras backlinje.
Orden är inte Jannes utan Nannes. Kalmar har svårt att luckra upp HBK:s stabila försvar och i halvtid får Nanne chansen att ge laget nya direktiv.

Man spelar bara två minuter innan Stefan Larsson löper längs med vänsterkanten, han slår på ett inlägg som går i en båge över straffområdet till Patrik Ingelsten som står fri. Han siktar och nickar. Bollen går förbi Loria i målet och letar sin in vid den bortre stolpen. Kalmar trummar på och bara minuten senare har man en liknande situation där Viktor Elm centralt når högst på bollen men nickar i stolpen.

Nästa mål låter inte vänta länge på sig, en hörna in i straffområdet där Tobbe når högst med huvudet. Han får bollen stenhårt mot mitten av mål där Jocke Lantz står, Jocke hukar sig lite och skarvar bollen upp i målet otagbart för Loria.
-Vi försökte ändra lite i halvtid men det räcker inte långt, redan efter fem minuter är ju matchen över, konstaterade Janne Andersson missnöjt.

Matchen går lite i stå och inget lag bjuder på något extra. HBK som utan Djuric inte förmår skapa något alls mot Kalmars mål får bara spela runt bollen inom laget. Kalmar avvaktar mest och vill inte riskera något. Som så många gånger förr så blir det fasta situationer som blir avgörande för KFF. En frispark i bra läge, som slås av Lasse Johansson. Undertecknade räknar in tredje målet men Loria räddar vackert precis invid sin högra stolpe. Tyvärr, för HBK alltså, så uppträder hela det blå försvaret för passivt då fyra Kalmarspelare når först på bollen varav Viktor Elm blir den som petar in bollen i öppen kasse.

Halmstads nya målvakt gjorde inte bort sig, hans enda misstag under matchen var när en misslyckad rensning gjorde att bollen hamnade hos Patrik Ingelsten, denna försökte skjuta men Loria räddade. Bollen kommer till Viktor Elm som får på ett pressat skott utmed en ena stolpen och Loria sträcker ut och räddar bollen till en resultatlös hörna.

Patrik Ingelsten är så när på att sätta sitt andra mål i matchen på David Lorias misstag.

Man kunde under matchen konstatera att detta inte var vad Nanne kallade framtidens fotboll. Det var en match där man inte tog några chanser, där man inte riskerade att tappa bollen på egen planhalva och spelade organiserat. Detta är en ekvation jag inte får ihop.

Framtidens fotboll ger underbart spel, heta målchanser men förgrymmat svårt att få bollen i mål. Dåtidens fotboll ger inte samma underhållning, mindre klara målchanser men desto fler mål? Vilken av dessa två typers fotboll är då den tråkiga fotbollen egentligen? Jag vet vilken sorts fotboll jag föredrar i alla fall.

De två stora bröderna Elm visade prov på vasst huvudspel....

medan lillebror Elm visade prov på sina grymt långa inkast.