Reseskildring, Mjällby borta
Den organiserade bussresan uteblev, men det hindrade inte folk från att ta sig till Blekinge. Ett 20-tal LSK:are åkte bil, och låt oss ta det hela från början...
...i ett solskinande Ljungskile på söndag morgon. Jag hade för första gången inhandlat färdkosten dagen innan (bra val), och slapp stressa via ICA på vägen ner till Sunes där jag skulle möta upp med Kicki och Martins farsa som dumpade av banderollen "PASSA ER FÖR LSK", några flaggor samt flaggspön.
Efter ett tag dök Pekka och Lars upp i Pekkas svarta Volvo V90 kombi. En bra färdbil för övrigt, med bättre plats än många bileländen man åkt till match i.
Färden inleddes med att identifiera Orust på Pekkas GPS. Sedan blev den mindre rolig att titta på. Det gick undan på bra bilväg ner till Varbergstrakten där vi stannade på en rastplats. Jag intog lunch medan de andra drack kaffe. Vädret var fortfarande riktigt bra.
Jag körde en insatslös variant av Matchtipset(TM) i bilen - till ingen nytta. Varken Pekka, Lars eller Kicki vågade tippa matchens utgång. Struntade i att försöka tippa matchen själv, då det inte kändes kul utan priser och medtävlande...
Jag körde även någon slags soft variant av buss-quiz (flåt, bil-quiz) med några frågor om bland annat vad LSK-Trelleborg slutade i Allsvenskan 1997. Inte för att någon svarade rätt, men det ledde till en hel del roliga diskussioner om gamla matcher på 90-talet. Inte minst mötena med Oddevold i SöderEttan.
Vi väntade oss Owen Price i anfallet, men de förhoppningarna grusades senare p.g.a. en sträckning. Lars fortsatte med sin linje att Kärna inte kommer att saknas så värst, men nog f-n är det så. Man gör inte 13 mål utan att vara betydelsefull. Som tur var skrev sig andra spelare istället in sig i målprotokollet i Kärnas frånvaro senare på Strandvallen.
Vägen mellan Halmstad och Strandvallen var betydligt segare eftersom Pekka fick ligga i 80 istället för 110. Färden genom norra Skåne gick via ett McDonaldsbesök vid Hässleholm, där LSK spelade ett antal gånger på 90-talet. Numera härvar IFK Hässleholm i Division 2, men man var faktiskt med och slogs med Mjällby och Ängelholm om SuperEtta-kvalplats 2004.
Jag fick ett samtal av en MAIF-supporter vid namn Joel som föreslog en uppladdning vid Hanöhus, som är en restaurang/konferens anläggning nära havet och Strandvallen. Dit åkte vi också, och träffade en handfull Mjällbysupportrar som redan hade träffat några andra LSK:are. Vi var där tillsammans med Bosse, Axel och Janne Funck som kom dit med bil ganska exakt samtidigt som vi.
Kicki, Pekka och Bosse njuter av tillvaron på Hanöhus!
MAIF-supportrar, Janne Funck, Lars och Axel på andra sidan borden...
Efter mineralvatten, en pratstund och en kort test av den vita flygeln var det dags att dra vidare. Vädret hade tyvärr blivit sämre, och molnen låg ganska täta över västra Blekinge. Däremot var det inget regn.
På läktaren blev vi c:a 16 stycken, men det blev rätt bra tryck med hjälp av taket. Detta var vi med om på Rambergsvallen också, och en klack kan trivas rätt bra i den akustiken många gånger. Mjällbys klack gav oss inget motstånd värt namnet, utan hördes ganska sällan av någon anledning.
Flaggor och banderoll monteras upp på bortasektionen...
Från v : Pekka, Bosse, Axel, Lars, Janne Funck och Kicki.
Kicki hade farsans keps som skall föra tur med sig enligt honom. Tja, vi vann ju iaf.
Efter segermatchen fick Lars, undertecknad och Bosse en pratstund med Radio Väst där Lars passade på att hänga ut allas vår Postmästare rejält med en kaxig hälsning att han borde åka med nästa gång.
Lars tror på Allsvenskan 2008 nu, men det är väl kanske svårt att ta något för givet ändå. Även undertecknad, Pekka och Kicki var givetvis upprymda där på Mjällbys parkering, men varför inte vänta in en bra fullbordning av omgången? Häcken-ÖIS X och Landskronaseger mot Sundsvall, så börjar nästan vi andra att också ta ut saker i förskott...
Hemvägen innefattade lite lätt segeryra och gamla inspelningar med Hassan, genom Skåne. I Halmstad var det ånyo McDonalds-stopp, men de andra stod för hamburgarätandet. Någon fransman utanför sa "Bonjour, monsieur" till mig när vi gick, och jag svarade samma sak. Sedan blåste vi vidare norrut längs E6.
Undertecknad och Kicki njöt av att ha med 3 poäng i bagaget hem...
Det gick inte att gå in på SvenskaFans via Kickis mobil, annars var jag sugen att läsa i gästböcker, kommentarerna om vår viktiga seger. Nej, dom andra lagen i toppen skall inte få någon lätt kamp om den allsvenska platsen, den saken är i alla fall klar.
Vi var nöjda och glada med resan alla fyra, och det kommer nog ändå sitta i minnet, den söndagen vi åkte 70 mil ner till Blekinge, t.o.r. för att LSK ta ytterligare ett steg mot Allsvenskan.
Bortamatcher återstår det, mot i tur och ordning IF Sylvia, Östers IF och Landskrona BoIS, men någon mer bilfärd lär det inte bli. Behåller LSK bara sin nuvarande stil, så kommer det att bli bortaresor med stort B i höst. Man undrar givetvis hur förutsättningarna kommer att vara när vi styr kosan mot Landskrona...
