Rapport från MFF Support Cup

Vi var sju tappra Kopparslagare som fredagen den 16 juli begav oss söderut till Malmö, för att spela MFF Support Cup.

Rapport från MFF Support Cup

Vi var sju tappra Kopparslagare som fredagen den 16 juli begav oss söderut till Malmö, för att spela MFF Support
Cup. Det var undertecknad, Sofia Andersson, Micael Ring, Jon Nilsson, Hans Jeréus, Therese Jeréus och Fredrik
Jeréus. Vi satte av 13.00 från Tobbas, och var nere vid Limhamnsfältet 19.00, efter ett antal stopp på vägen.

Vi satte upp våra tält bredvid East Front (Öster), Änglarna(IFK Göteborg)ochPeking Fanz (IFK Norrköping).Ja
jag vet, men faktum är att det gick att prata med flera stycken av snokarna...
Alla vi pratade med tyckte det var kul att det klassiska fotbollslaget ÅFF fanns representerade - för
första gången - i MFF Support Cup.

Vi blev välkomnade av cupgeneralen Per Nobäck, och sedan började minglandet.
East Front - Kopparslagarnas
nya officiella idoler - hade många gamla ramsor att dela med sig av:

Alla luktar fisk i Kalmar sund
Alla luktar fisk i Kalmar sund
Alla luktar fisk
Alla luktar fisk
Alla luktar fisk i Kalmar sund

Alla har en ko i Värnamo
Alla har en ko i Värnamo
Alla har en ko
Alla har en ko
Alla har en ko i Värnamo

Ni gillar Kalmar
Ni som inte hoppar

(Alla hoppar medan de skanderar)



En lite nyare:


Dedé är tjockare än loket
Dedé är tjockare än loket
Dedé är tjockare än loket


(Refräng: Herrarna i hagen)


Och några dagsaktuella:

Alla har en båt i Värnamo
Alla har en båt i Värnamo
Alla har en båt
Alla har en båt
Alla har en båt i Värnamo

Cederqvist får inte följa med till Wales
Cederqvist får inte följa med till Wales
För han har ingen båt
För han har ingen båt
För han har ingen båt i Värnamo

(Öster möter walesiska TNS FC i Uefacup-kvalet)

Cederqvist får följa med till Wales
Cederqvist får följa med till Wales
För han kan börja ro
För han kan börja ro
För han kan börja ro från Värnamo

Vi pratade också med de galna polackerna från Pogon Sczecin (polskt lag i andradivisionen) som kom till Malmö
med ett 60-tal supportrar. Vid deras tält träffade vi Jericho, en Malmöit som skulle spela ett av polackernas lag.
Han lovade att även spela med oss, när inte matcherna krockade.

Klockan 3 på natten gjorde Vålerengas supportrar entré. I sakta gemak gled de tre bussarna förbi campingen.
Allihop satt på taken med bengaler i händerna, en viftade med den största supporterflaggan jag sett, och de
spelade musik på sin muterade bilstereo som drevs med ett portabelt kärnkraftverk.

En mäktig entré!


Klockan sju på lördagmorgonen kom Black Army. De flesta av dessa fortsatte nattens festande hela morgonen,
förmiddagen, eftermiddagen och kvällen...

Lördagsfömiddagen tränade vi lite lätt, och taktiken lades upp: 2-2-2 med Hasse i mål, jag och Tessan i
försvaret, Jon och Fredrik på mittfältet och Sofia och Micke på topp. Taktiken förändrades dock en del under
turneringens lopp...

Matcherna i gruppspelet spelades 2x12 minuter, och vi inledde kl 12.30 mot Black & White 1 (Landskrona). 1-6
efter ett mål av Jericho var väl inte helt upplyftande. Efter matchen bestämde vi oss för att i nästa match slå
långbollar på Jericho, som nu spelade som ensam forward.

Nästa match gick mot Fulham Sweden (som gick till
final i turneringen). Försvarsarbetet var inte det bästa, och resultatet 1-16 talar väl för sig självt... Fulham
var jäkligt samspelta, och de flesta hade spelat elitfotboll tidigare, så jag tycker inte att vi behöver skämmas alltför mycket ändå. Vi var dessutom de ända i gruppspelet som gjorde mål på Fulham, ett mål av Jericho som skapade ett enormt jubel bland publiken!

Tredje matchen spelade vi mot MFF Support HU03. Den här gången dök inte Jericho upp, så vi tvingdes spela
utan avbytare. Flera av oss var redan före matchen ganska slitna, men alla sju tvingades alltså spela hela
matchen. Den här gången gjorde vi inte något mål, och matchen slutade 0-13.
I slutet av matchen fick vi tre
spelare skadade: Micke sträckte sig i låret, Hasse fick en rejäl lårkaka och Jon skrapade upp knäna fullständigt
i gruset. Med bara fyra spelare tillgängliga tvingades vi lämna walk over mot Black Army ྍ (AIK). Resultatet
skrevs då till 3-0 till Black Army.

Lite bedrövade över resultatet tog vi ett efterlängtat dopp i Öresund, bröt ihop men kom igen. Vi gick och
tittade på matchresultaten, och såg att vi skulle spela jumbofinal (de två sämsta lagen möts) mot Blue Vikings
(Lyngby, Danmark). Vi hade 2-38 i målskillnad, och de hade 3-30, så favoritskapet låg väl på dem...

På lördagskvällen tog vi det väldigt lugnt, drack lite öl, rom och cider.
Hasse ställde upp i den officiella
ölhävartävlingen, men åkte ut i åttondelen efter att domarna tyckt att han spillt för mycket (Skandal, skandal,
en domarskandal!). Hasse, Tessan och Fredrik raggade ihop folk som kunde spela med oss i jumbofinalen. Alla
utom Jon la oss ganska tidigt, slitna som vi var. Jon var dock uppe hela natten och minglade, raggade och drack
sportdryck.

På söndagseftermiddagen laddade vi inför den prestigefyllda jumbofinalen mot Blue Vikings. Vi träffade några av
deras spelare, som berättade att de spelat jumbofinal nästan varje år.
Äntligen ett lag vi kunde ha en chans
mot! Jumbofinalen drog igång kl 13.45, med förstärkningar i form av malmöiterna Samme, Jimmy, Guy och en till
som vi inte kommer ihåg vad han hette. I den här matchen stod Micke i mål(han kunde inte springa pga av
sträckningen i låret), och Hasse, Jon och Fredrik (ryggont) tvuíngades tyvärr stå vid sidan om. Det började
bra, och vi ledde som mest med 4-1 (4-1-målet snyggt insparkat av vår egen(Tessan). Vi slappnade dock av lite i
det läget, och när domaren blåste av stod det 4-4. Straffar. Vi beslöt att slå straffarna själva, utan
förstärkningarna från Malmö. Blue Vikings vann tyvärr straffläggningen med 4-3. Slutresultatet alltså 7-8. Tungt
att vara sämst av 39 lag!

Efter ett välförtjänt dopp i Öresund for vi till Falkenberg, för att se de våra vinna med 4-1. Yes! En bra
avslutning på en jäkligt rolig helg (trots resultaten). Alla sju som deltog sa att vi skulle åka igen nästa år,
förhoppningsvis tillsammans med fler Kopparslagare. Men då ska vi kanske träna lite innan...

Jonas Andersson2004-07-22 14:23:00

Fler artiklar om Åtvidaberg

Benjamin Tannus om tiden i Åtvidaberg, genombrottet i Högaborgs BK och åren i juniorlandslaget