Happy Birthday?

Vet inte när Malmö firar sin födelsedag, men HBK slipper i alla fall att skicka någon present när det är dags. Den gav vi ju "Real" redan igår.

Vet inte om ni var på plats på Malmö Stadion igår? Denna mäktiga arena (när 20 000 sjunger ut) där HBK har så fruktansvärt svårt att vinna. Vi har spelat ut Malmö på Stadion förr. Vi har precis som igår tagit med oss noll poäng trots det. Men igår... Igår skulle det bara ha varit tre poäng. Det var ju utklassning i chanser hela första halvlek. Men det blev som vanligt. Tre poäng till "IFF-IFF".


Matchen
Väl på plats han man knappt bänka sig innan Afonso rullade in bollen vid Connys bortre stolpe. Det skedde redan i minut fyra och jag tänkte: "Bara det inte är en sån jävla dag". Det var det inte. HBK hade redan innan Malmös mål skapat två frilägen där både Preko och "Mackan" missat. De tog dock revansch för missarna. Rosenberg slog inlägget, Preko satte huvudet till och 1-1 var ett faktum. Dödstyst på Stadion förutom oss försynta HBK-are som skrek lungorna sönder och samman.

Resten av halvleken blev en lång kavalkad av missade chanser - från HBK:s sida. När Malmö anföll kändes det tungt. Laget andas klass på Stadion, men HBK:s suveräna centrallinje stoppade effektivt anfallsförsöken och HBK vände spelet blixtsnabbt. Mellan Malmös mittfält och försvar fanns stora ytor, ytor som mittfältet och firma Preko/Rosenberg gång på gång utnyttjade. Chanserna skapades, chanserna brändes. Tyvärr skulle detta bli talande för HBK.

Malmö ska ha varit jäkligt tacksamma för oavgjort i halvtid. Det var man nog också. Efter halvtid stängde man dock till de flesta ytorna mellan mittfält och försvar. Spelet blev jämnare och MFF:s anfall tätare. Niklas Skoog var allt annat än het, men med Afonso på spelhumör så blev MFF allt farligare.

HBK ville fortfarande ha ett ledningsmål och när Preko tog sig fram på högerkanten och slog ett närmast perfekt inlägg till Rosenberg trodde jag att det målet skulle komma. I kamp med fyra försvarare var "Mackan" ändå först på bollen, men nicken gick utanför. Istället kunde talangfulle mittfältaren Jon Jönsson (som ersatte Patrik Andersson sedan denne skadat sig igen) nicka in 2-1 för hemmalaget på hörna i kamp med Tommy Jönsson. Föga rättvist, men likväl ett faktum. Jublet som följde var öronbedövande. Målet mattade matchen, HBK kämpade, MFF rullade - och fick applåder trots att man inte kom någon meter framåt.

På slutet fick Markus Sahlman göra allsvensk debut - som utespelare. Inbytt för att skapa oreda med sin längd, men Jannes "genidrag" lyckades tyvärr inte.

Mer hände inte. Till slut segrade "Real Malmö", men någon Real-glans var det inte. Möjligen i en aspekt, effektiviteten. Där var man nog smått kusliga. Har nu i och för sig inte sett statistiken över skott på mål, men mycket mer än två träffar på mål hade nog inte MFF. Mot ett otroligt ineffektivt HBK räckte det.


Insatsen stundtals fantastisk
HBK förlorade, men HBK vann. Vi var det bästa laget. Vi presterade den bästa fotbollen. Vi skapade flest och bäst chanser. Men MFF tog poängen. Inte rättvist, men det enda man kan klaga på en sådan här dag är effektiviteten framför mål. I övrigt var det en stundtals fantastisk HBK-insats.

Dusan Djuric var bäst på plan. Helt makalös stundtals och överglänste alla på plan. Kombinationen teknik och hårt jobb kommer föra Dusan långt.

Magnus Svensson, Markus Rosenberg, Tommy Jönsson, Tomas Zwirgsdauskas och Emil Jensen var också väldigt bra. Formmässigt ser det bra ut för HBK. Kan bara Yaw Preko börja göra mål på åtminstone hälften av alla sina chanser så vinner HBK.


Svårt att fatta att man kan förlora en match som man skapat så många kvalificerade chanser i. Fast när jag tänker efter... Detta är ju precis som mot Djurgården, som mot Örgryte. Sällan har jag sett HBK skapa så mycket chanser, spela en sådan frejdig offensiv. Sällan har jag sett HBK missa så många chanser som i dessa tre matcher.

Mot DIF låg vi under med 2-0 i halvtid och hade spelat ganska tafatt. Scenförändringen var dock total i andra halvlek och mer än rättvist fick HBK med sig en poäng efter en sen kvittering. Det kunde blivit mer... Det borde blivit mer! Chanser saknades inte - bara bollen i nätet.

Mot ÖIS lekte vi fotboll i en halvlek. Sen la HBK av, hade ju vunnit matchen, ÖIS fanns knappt och HBK skapade chanser. Snart skulle trean kommma. Blev visst 2-2 och ännu en poäng. Det kunde blivit mer... Det borde blivit mer!

Mot MFF blev det 0 poäng och nu är försprånget HBK skapade i våras borta. Vinner vi inte mot Hammarby har vi sänkt oss själva. Men vi vinner, vi kan bara inte missa så här mycket så länge. Snart måste det lossna på allvar.

Förresten, vinner vi mot Hammarby är Sveriges bästa lag i toppen av tabellen igen. Inte ska vi missunna Mikael Nilsson den avskedspresenten.

0 kommentarer