2017-02-25 16:00

Wycombe - Crawley Town

Mästarmötet: Införrapport

Storpublik, Hysén och en oviss guldstrid borgar för ett av de mest spännande mötena i Allsvenskan för IFK Göteborg 2007.

Så var det åter dags för det s.k. ”västkustderbyt” – åtminstone verkar Elfsborgare och Stockholmare gärna vilja kalla det så. Vad Borås har med kusten att göra är oklart, men något derby får dom mig aldrig att tro att det är. Vårt enda derby är ju mot Göis…

Nåväl. Tillbaka till verkligheten och den härliga match som väntar på lördag, 16.00, Nya Ullevi. Lunchtid igår (torsdag) passerades 25000-strecket över sålda biljetter, och håller försäljningen och vädret i sig, kan det mycket väl bli så att ”västkustderbyt” drar mer folk än Gaisderbyt. Vad det säger mest om – Blåvita, Elfsborgare eller Gajsare låter jag vara osagt. Sportsligt sett var det väldigt länge sedan man såg fram emot att se en Allsvensk match så här mycket. Den stora orsaken stavas förstås hemvändande Tobias Hysén, men jag vill också poängtera att det spel och ”go” i laget man visare upp i bortamatchen på Örjans Vall var värt fler rättrogna åskådare än de som såg den matchen på plats. Matchen mot Brommapojkarna glömmer vi så snart som möjligt.

IFK Göteborg kan lyckligtvis ställa upp med starkast möjliga startelva, där den stora frågan är var och ifall Hysén får spela från start. Wernbloom får nog anses som given efter sin härliga insats mot HBK och det vore tufft mot Wallerstedt att peta honom efter målet och arbetet han lade ner i just den matchen. Då återstår vänsterkanten – Hysén eller Selakovic? Veckans träningar har inte givit något bestämt svar över var tränarduon vill placera Tobias, som tränat på båda positionerna. Mitt tips blir ändå slutligen att man vill ha in Hyséns speed i anfallet (Lex Bärkroth?) och Wallerstedt får starta på bänken. Ett i sig kanske vettigt val, då Jonas ofta gör sina bästa insatser då han fått hoppa in och använda sin kraft i matchernas slutskede. Straffen mot Gais i våras, vinstmålet mot Kalmar hemma och den härliga språngskallen på Fredrikskans.

På mitten är Thomas Olsson tillbaka efter sin avstängning, och med tanke på det miserabla mittfältsspelet (med boll) mot BP får man se ”Olles” medverkan i startelvan som given. Backlinjen blir säkerligen samma som tidigare under säsongen, som bara ser ut att bli bättre och bättre. Ragnar Sigurdson var oerhört bra i Islands VM-kvalmatcher mot Spanien och Nordirland och det är bara att hålla tummarna på samma tändning som vanligt från Ragnars sida.

Elfsborg hade hela åtta spelare som stod ett gult kort ifrån avstängning i deras senaste match, borta mot Gefle. Dessvärre blev matchen ganska snäll och det var väl heller inte Martin Hansson-nivå i viftandet med ostskivan – åtminstone inte innan slutminuten då Denni Avdic drog på sig ett gult kort och James Keene lyckades snacka sig till ett i samma situation. Således två startelveaspiranter färre för Rehn & Olsson att bekymra sig om, men det är ändå ett bra lag Elfsborg kan ställa på plan. Deras backlinje med Andersson, Björck, Augustsson och Karlsson känns ganska given, likaså att Svensson, Ilola, Ishizaki och Alexandersson startar på mitten bakom Mathias Svensson. Vem den femte mittfältaren blir återstår att se. Bajrami? Eller ”chockar” Haglund kanske med att spela 4-4-2 med Fredrik Berglund bredvid Svensson på topp. Inte helt osannolikt. Vad behöver Blåvitt tänka på?

Min ytterst lekmannamässiga bedömning handlar i mångt och mycket om att låta Ragnar plocka bort Mathias Svensson och att Gustav Svensson skall ligga som ett plåster på Anders Svensson. Något som också oroar en del är vår vänsterkant där Selakovic måste lägga mycket kraft på att understödja Hjálmar Jónsson då Ishizaki är mycket farlig med sin förmåga att utmana och slå inlägg. Lillebror Alexandersson har också sina kvalitéer, men där är jag inte lika orolig eftersom Adam är relativt snabb och att storebror ”Alex” inte lär ha några planer på att förlora ”matchen i matchen” mot sin yngre bror.

Offensivt är jag lite tveksam till om IFKs ”vanliga” taktik med mycket kantspel och inlägg är rätt väg att gå. Även om främst Fredrik Björck är relativt ojämn så är både han och Augustsson duktiga huvudspelare. Ingen av dem är väl däremot några raketer eller speciellt rörliga i snabba sidledförflyttningar. Inbrytningar från Sella, djupledslöpningar av Hysén på Wernblooms skarvar och en del inlägg från högerkanten är vad jag tror IFK hoppas på. Att det kommer vara ett riktigt högt tempo och många tuffa dueller får man nog se som givet. Vem som avgår med segern (oavgjort är annars ett relativt gångbart resultat statistiskt sett) kommer nog till stor del handla om vilket lag som bäst orkar pressa och samtidigt vågar hålla fart på bollen när man vunnit den. På Borås arena tappade IFK det mesta i andra halvlek, året före, i 1-1 matchen fick man knappt låna bollen då Elfsborg lekande lätt spelade runt på ett eller två tillslag. Sätter Blåvitt stopp för det och kan utnyttja (klichévarning) ytan bakom Elfsborgs backlinje tror jag man har en god chans att sätta ett par baljor bakom Wiland. Defensivt är jag inte så orolig. Ytterst få anfallare i Allsvenskan springer ifrån Ragnar och defensiven är så samspelt att man numera bjuder på ytterst lite bakåt, speciellt med kloke Gustav Svensson som hjälpgumma framför backlinjen.

Med handen på hjärtat – detta är en av de första gångerna jag känner lite prestige i det här mötet som åtminstone börjar närma sig den man känner inför möten med Stockholmslagen, Malmö FF och Gais. Elfsborg är trots allt regerande mästare och har blivit en faktor att räkna med i den Allsvenska toppstriden. Tidigare var det bara extremt irriterande att alltid behöva åka hem från Ryavallen med noll poäng i bagaget. Så jag förväntar mig faktiskt en av de hetaste matcherna på Ullevi sedan Malmö FF gästade oss i slutstriden 2004. Då var det ungefär 38000 på plats, den här gången tror jag det hamnar någonstans strax över 30000. Även om Elfsborg knappast har rikets röststarkaste klack, tror och hoppas jag ändå på en inramning med en helt annan energi och spänning än den vi såg mot t.ex. Örebro och BP. Vårderbyt mot Gais tände aldrig riktigt till ordentligt, kanske mest tack vare uselt spel på planen. Hoppas nu IFK Göteborg kan bjuda på riktigt bra fotboll, så att så många som möjligt väljer att komma tillbaka mot Hammarby och ge oss fortsatt stöd i guldstriden!

Det obligatoriska tipset? Det är vår tur nu, 2-1 till IFK Göteborg.

Erik Lupander 2007-09-14 09:00:00
Author

Fler artiklar om IFK Göteborg