ÄNTLIGEN FREDAG – Öppna gränserna! Ingen feg protektionism här!
Finansminister Anders Borg jobbar nu förmodligen övertid på övertiden. Den svenska politiska eliten trycker ner näsan i de nationalekonomiska teorierna och funderar och utvärderar. Tänk om intresset var lika stort för de nationalekonomiska teorierna kring kvoter.
Svenska lag får högst spela med tre stycken icke europeiska spelare. Kvoten är satt till tre vilket har varit en sanning så länge att vi nästan glömt bort hur otroligt konstig denna regel är. Att begränsa antalet spelare på det här sättet är faktiskt precis jämförbart med andra kvoter Sverige och Europa har. Detta är inget annat än feg protektionism som självklart skulle ha tagits bort för länge sedan. Frågar ni Sveriges mest aktuelle nationalekonom Anders Borg kommer ni få precis samma svar.
”Att långsiktigt försöka bevara det egna landets produktion genom kvoter är inte lönsamt.” En rad ni hittar på varannan sida i Anders böcker från universitetet.
Svenska sportkrönikörer fegar alltid ut i sina spalter och börjar lyfta fram fördelar och nackdelar med att ta bort kvoten. I ett långsiktigt perspektiv är kvoter något som länge har bevisats endast leda till problem, vilket jag förmodar att erkända sportkrönikörer självklart vet om. Det är därför konstigt att det tagit så lång tid med ett avskaffande av kvoten. Och det är också konstigt att det så sällan klagas på just kvoten. Nu verkar det i alla fall vara nära.
Kärnan i hela kvotfrågan är produkten fotboll som vi alla supportrar köper varje gång vi går in på en arena eller när vi betalar pay-per-view hemma i lägenheten. Den svenska produkten fotboll har stora kvalitetsproblem och har tyvärr haft det en längre tid. Vi supportrar har tvingats se spelare som i ett rättvist system aldrig skulle ha satt sin fot på en allsvensk arena.
Den europeiska protektionismen handlar som vanligt inte om vad vi konsumenter vill ha utan lyssnar endast på producenterna. Gör det så enkelt som möjligt för alla som vill spela i allsvenskan och strunta i publikens drömmar om minst tre krossbollar per match. Vi ska vara tysta och njuta av alla sämre kopior av sidleds-Danne som konkurrensen garanterat hade rensat bort.
Svenska fotbollseliten går och grubblar dagligen på hur vi ska få ut ett lag till de europeiska cuperna. De grubblar, de grubblar och de grubblar. Lagrell han grubblar samtidigt som afrikanska 12 åringar gör bicicletas barfota och svenska supportrar sitter och dränker skitspelet med extra öl.
Slutsatsen av hela kvotdiskussionen är att kvoten är till för alla fotbollsspelare och inte för supportrar eller klubbar. Kvoten gör att nivån på den inhemska fotbollen blir sämre vilket leder till sämre sponsorintäkter vilket i sin tur leder till sämre investeringar för framtiden. Det är en ond cirkel som kommer att fortsätta att skada oss supportrar så länge kvoten finns kvar.
Tyvärr, precis som med alla typer av protektionism, är det enklare att ena producenterna än konsumenterna. Jag har aldrig hört talas om något supporterfack som manar alla supportrar till strejk. Något sådant skulle vara lite underligt. Jag tror få supportrar är villiga att gå inne i stan med ”Hit med icke européer”-skyltar. Men ibland undrar man vad man ska behöva göra för att få någon att lyssna.
Vi får hoppas att den politiska eliten fortsätter att granska nationalekonomiska teorier när de har ångan uppe. Efter att ha suttit och jonglerat med proportionerliga branscharbetslöshetsavgifter kan det inte vara svårt att avverka en liten kvotfråga, eller?
Det kanske bara är att acceptera och börja snickra på skylten.
