Det finns vissa gränser
Detta gäller även för idiotin i fotbollsföreningar.
När jag förra året såg Real Madrid spela fotboll fick det ibland mina ögon att blöda. Det var så oharmoniskt och fullständigt utan tanke att man grät.
När säsongen gick mot sitt slut var man osäker på i vilken form spelarna var. Vilket sätt dom egentligen försökte spela på och hur länge man orkade titta på eländet. Det enda man var säker på var att tränare Queiroz inte skulle styra det stjärnspäckade laget efter säsongens slut. Visst var det så att när ligan var färdig fick han ta sitt pick och pack samt gå ut bakvägen. Detta skedde efter en säsong som enligt deras måttstock var fullständigt bedrövlig. Men han fick inte sparken under säsongen.
Trelleborgs FF gör sig nu av med den tränare som en gång lyfte dom. Den tid han lagt ner sedan sin ankomst på att spruta in förtroende är över och jag är arg som ett bi. När Ulf tog över var TFF obehagligt nära ett besök i division II med alla de konsekvenser det skulle ha för klubben. Han ingöt mod i förening och spelare och sköt hela föreningen upp i Allsvenskan.
Att då nu få gå därför att vissa anser att resultaten inte duger och något måste göras gör mig ännu vansinnigare. Att beslutet har kommits på i det styrelserum som om och om igen med hjälp av diverse chefer inom klubben inkompetens- förklarat sig själva ett antal gånger förvånar ingen.
Vi har förvisso inte spelat bra de senaste matcherna. Visst vi ligger på jumboplatsen men detta är TFF och inte Real Madrid. Om läkaren Abrahamsson behandlade sina patienter som han behandlar TFF borde han anmälas till socialstyrelsen för inkompetens. Liknelsen är kanske hård men eftersom vår kära ordförande alltid relaterar allting i läkartermer och botas ligger den mig nära. Sägas skall också att detta sätt att yttra sig får mig att tvivla på hur bekväm han känner sig i rollen som ordförande. Mer läkare och mindre ordförande? I så fall kommer TFF att ha många tunga stunder framför sig. Ett belysande exempel är den pressrelease som Trelleborg släppte ut när man gjort sig av med Ulf. Jag låter den stå i oredigerat skick så det är bara att njuta.
"Frågan alla ställer sig i detta skede är huruvida byte av tränare är rätt medicin?? Ordförande - tillika läkare - borde kunna besvara denna fråga. Emellertid har inte doktorn botemedel för allt! Ett enkelt recept eller ordination kan inte lösa upp alla knutar."
Jag har under en lång tid följt Ulf och sett hans oändliga optimism långt innan den nådde Trelleborg. Att nu se den försvinna för att några pajasar, pajasar som varit med om att dra ner klubben på sandlådenivå vid det här laget skall leva vidare gör mig ont. Samtidigt som detta sker vill jag också markera att jag inte anser att TFF gett de möjligheter man bör göra. Hade Ulf haft Zidane, Ronaldo och Raul att laborera med hade det varit sin sak nu känns det bara dumt.
Jag skall nu sluta gnälla och avrunda denna krönika men vill påpeka att den är skriven i ett argt tillstånd därav tasksparkarna. Den är skriven i ett deprimerat tillstånd därav snyftningarna mellan raderna. Den är skriven som ett svar på en styrelses agerande som ständigt förvånar, från flytt av matcher till sparkandet av tränare. Den är också skriven igår kväll men inte publicerad förrän idag efter vissa rättelser och korrigeringar i språkbruket. Jag vet också numera var den lukt av sur tång kommer ifrån som ibland dränker Trelleborg och det luktade riktigt illa igår.
