Gästkrönika: Djurgården 2007 vs. Djurgården 2005

"Siggi har visat sig vara taktiskt skickligare än Jonevret och när kavajen tas av och slipsen lättas upp, då vet man, att nu kommer någonting hända. Låt mig referera till en match vi aldrig kommer glömma, Djurgården – Ellos Elfsborg. Quirino byts in, gör mål och jublar. Siggi är inte nöjd, när sedan domaren dömer hörna till Djurgårdens fördel minns vi alla Siggis kroppsspråk..."

Djurgården är inte lika överlägsna i serien som tidigare år, ändå är vi ett topplag. Men vad är det som skiljer sig från tidigare år? Har vi koncentrerat oss mer på försvarsspelet än anfallet, har Dembo(Tourray) släppt in för enkla mål eller är det helt enkelt Siggis fel? 

Nej, jag skulle inte skylla på några av de ovanstående orsakerna. Faktum är att vi år 2005 släppte in 26 mål bakåt. I allsvenskan 2007 har vi släppt in 21 stycken hittills och det är även bäst i serien. Visst är defensiven otroligt bra, men det är inte för att vi koncentrerat oss mest på det.

Att alla våra insläppta mål ska skyllas på Dembo är det nog ingen som håller med om. När vi först fick Dembo var han som en oslipad diamant. Vi lånade ut honom till lag som Assyriska och Vålerenga. När han väl kom tillbaka till oss efter att vi sålt Isaksson till Rennes var han först lite darrig. Men efter guldet 2005 har han blivit otroligt säker och gör sällan någon tabbe längre. Med sina 198cm och drygt 100 kilo är Dembo den absolut bäste målvakten i svensk fotboll idag, detta utan att vara partisk. Dembo har räddat oss i flera matcher med sina smått otroliga fantomräddningar av världsklass(!). Dembo är inte sämre än Isaksson, så här finns det inte heller någonting att klaga på.

Siggi Jónsson kom till oss inför den här säsongen. Det vi visste om Siggi var att han haft en spelarkarriär i såväl isländska lag som Arsenal och Sheffield Wednesday. Hans tränarkarriär består av diverse isländska lag. Med sig som andretränare, eller individuell tränare om man vill säga så, fick han Paul Lindholm. Efter förra årets mediokra säsong var förväntningarna på topp. Det hela började med ett bottennapp mot BP, men vårat kära Djurgården har spelat upp sig med besked och ligger i skrivande stund etta i serien. Egentligen ska vi inte kräva mer än så, men vi vill vara mer jämna. Slippa dessa onödiga förluster mot lag som Kalmar, Gais och BP. Siggi har visat sig vara taktiskt skickligare än Jonevret och när kavajen tas av och slipsen lättas upp, då vet man, att nu kommer någonting hända. Låt mig referera till en match vi aldrig kommer glömma, Djurgården – Ellos Elfsborg. Quirino byts in, gör mål och jublar. Siggi är inte nöjd, när sedan domaren dömer hörna till Djurgårdens fördel minns vi alla Siggis kroppsspråk. Resten minns ni som om det vore igår…

Vårt kära lag har i år en bättre stämning inom laget än vad vi haft på länge, spelarna är sammanfogade och litar på varandra. Det är bara det att vi är så nonchalanta i matcher mot sämre lag, vi ställer in skorna helt enkelt. Jag vill se att alla jobbar som Lance Davids brukar göra i matcherna. Vi behöver en ny högerback, Lance ska inte fylla tomrummet av Concha. Visst, han har visat sig vara en suverän back men jag vill ha honom på mittfältet med sitt krigande. Ett signum för Djurgården anno 2005 var att vi alltid ägde mittfältet och kunde rulla boll som få. Detta gör vi inte på samma sätt i år. För att vinna matcher och skapa chanser måste man kunna spela på mittfältet. Jag vill se Lance tillsammans med Riihilahti på mittfältet. Men det vi främst behöver är spelare som kämpar, alltid oavsett. Quirino har kommit att bli ett perfekt exempel på detta. Han kämpar otroligt mycket och det är väldigt kul att se. När han inte kör sina otroligt snabba löpningar i djupled så är han hemma och räddar oss mot baklängesmål med cykelsparkar och liknande. Jag vill se mer av den här attityden hos varje spelare i Djurgården. Om det blir så kommer vi förmodligen ta hem SM-guldet.

Det är endast små detaljer som skiljer Djurgården idag mot Djurgården anno 2005 och det är nog inte många som förstår hur allsvenskan kan vara som den är i år. Kryssvenskan skulle vara ett bättre namn. För mystiken kring allsvenskan där bottenlagen plötsligt slår alla topplag kan i alla fall inte jag förklara. Om det beror på dålig inställning hos topplagen eller en otrolig motivation hos bottenlagen vet jag inte… men en sak vet jag, vi ska ta guld!

Djurgår'n till jag dör!

Jens Unnermark linus.sunnervik@svenskafans.com2007-09-26 19:00:00
Author

Fler artiklar om Djurgården