Samtal med Storm - del två
...fortsättning från del ett.
Hur tycker du själv att det har gått?
Nog tycker jag att jag platsar. Tycker det bara har gått bättre och bättre för mig allt eftersom. Senaste matchen i allsvenskan, mot Landskrona BoIS, anser jag vara en av mina absolut bästa matcher. Tyvärr blev det bara oavgjort i den matchen. Men för mig var det mycket bra att ha med mig den matchen i bagaget inför matchen senare mot Juventus.
Och mot Juventus gick det ju bra för hela backlinjen. Vi har ju dessutom ännu inte förlorat. I alla fall inte sedan jag börjat spela centralt. Egentligen är min favoritplats den som Kuivasto spelar på. Att spela ute på kanterna var nog bara ett gästspel.
Jonevret talar om dig och Toni i termer som DIF:s nya mittbackslås.
Ja, vi fungerar väldigt bra tillsammans. Vi täcker upp för varandra och det känns mycket bra att spela tillsammans med honom. Trots det är vi lite olika som spelare. Toni är lugnet själv medan jag är mer hetsig på plan. Jag är nog den av oss som skriker mer och spelar mer kraftfullt. Han spelar lugnt och mer säkert.
En sådan som Toni Kuivasto är rätt bra att ha bredvid sig.
Men jag trodde aldrig att jag skulle lyckas peta Markus Karlsson tillbaka ut på kanten igen. Jag spelar ju nu på hans plats. Detta eftersom han varit i föreningen så pass länge som han varit. Dessutom är han lagkaptenen. Jag fick före matchen mot Juventus höra att han skulle med och då trodde jag igen att jag skulle få sitta på bänken. I stället blev det en positiv överraskning att se det lag vi skulle få spela med. Men att ha Markus bredvid mig fungerar också bra. Det känns stabilt.
Skulle jag igen nu få beskedet att jag är bänkad skulle jag bli oerhört besviken. Det måste varje spelare bli, annars kan man lika gärna lägga av att spela. Jag tror även att Djurgården vill ha det så. De vill nog inte ha en spelare som bara går och drar fötterna framför sig utan att egentligen ha några ambitioner. Sådana spelare vill nog ingen klubb ha i sitt lag.
Även om jag nu ser mig själv som ordinarie så är jag medveten om hur fort det går i fotbollen. Helt plötsligt kanske jag igen sitter på bänken eller till och med på läktaren. Kanske jag till och med är såld någonstans. Så är det i den här branschen. Så jag är glad så länge jag får spela och så länge det går bra för klubben.
Hur mycket har tränarbytet påverkat allt detta?
Tveksamt om det har det egentligen. I matchen mot Hammarby åkte ju Markus Karlsson på sin tredje smäll mot huvudet och blev därför tvungen att vila. I det läget hade jag nog fått spela även om Zoran valt att stanna kvar.
Zoran gillade mig som spelare. Men trots allt kanske han föredrog Markus Karlsson eftersom han varit med så många år. Men tränarbytet kom i ett positivt skede för mig. Nye tränaren kommer när jag får spela och sedan dess har vi inte förlorat. Så för mig var det nog bra trots allt.
Är tanken att stanna i DIF nu?
Ja, själklart. Bara att få spela som ordinarie i Djurgården är jättestort för mig. Det nöjer jag mig med gott och väl. Dessutom har jag ett långt kontrakt kvar så jag blir nog kvar ett tag till.
Så som min situation ser ut just nu är min tanke att spela kvar kontraktet. Nu får jag ju spela här. Det är ju det jag hela tiden har kämpat för. Nu har jag inga tankar på att lämna. Det här har varit mitt mål under alla dessa år. Nu när jag har kommit en bit på vägen vill jag gärna stanna kvar och även fortsätta. Djurgården är just nu en toppklubb i Sverige på alla poster. Och då blir jag kvar.
Hur ser det annars ut inför matchen mot Halmstad på söndag?
Den ser jag verkligen fram emot. Nu när dessutom AIK ligger bara en poäng efter oss i tabellen, gäller det verkligen för oss att ta tre poäng där. Det är viktigt. Vi kan inte vara sämst i Stockholm, det går absolut inte. Jag är Djurgårdare nu, det är självklart för mig.
