Matchrapport DIF - Juventus
Djurgården kvitterade till 1-1 och fick liv i matchen mot Juve. Men efter slutsignal var det ändå inget tvivel om vilket lag som varit bäst. Juventus var för bra och slutresultatet skrevs till 1-4 (1-2).
Hemmaplan, 32 000 fanatiska supportrar, ett fantastiskt tifo-arrangemang, ett bra resultat att gå på från första matchen, brittisk domare som säkert skulle tillåta hårdare spel till förmån för svenskarna och ett kallt regn som under hela matchen aldrig upphörde att falla. Redan från start bra förutsättningar för svenskarna. Men tyvärr hade italienarna sparat det bästa trumfkortet åt sig själva, nämligen den att sitta på de bättre spelarna. En nog så viktig detalj i ett dubbelmöte.
Det kan inte klagas på ambitionen hos Djurgårdsspelarna. Genast från start syntes det att hemmaspelarna ämnade sälja sig dyrt. Om Juventus ville vinna den här matchen skulle de få kämpa hårt för det. Markus Karlsson verkade ha tagit sin uppgift som lagkapten på allvar och var resolut och bestämd i sina ingripanden. Mittfältet med Johannesson och Johansson löpte mycket och störde italienarna högt upp i banan. Och redan i den sjunde minuten var det igen kapten Karlsson som med en perfekt brytning på bollen fick Olivera på fall.
Men säg den optimism som varar. Det dröjde bara till den nionde minuten för just Olivera att revanschera sig. Med en hård boll till Del Piero hade denne från nära håll att enkelt göra 1-0 till gästerna. Ett så tidigt mål för Juventus fick svenskarna att tyvärr känna att matchen redan då höll på att gå italienarnas väg.
Djurgårdarna replikerade minst lika snabbt. Nitton minuter tog det för Johan Arneng att kvittera genom ett otagbart och våldsamt vackert skott intill Buffons högra stolpe, på pass från den åter till anfallet förpassade Fredrik Stenman. Euforin som i det ögonblicket exploderade på läktarna är obeskrivlig. Åter var DIF med i matchen. Sällan har väl ett vrål hörts längre bort från Solna än just vid detta tillfälle. Enligt alla sätt att räkna var det i det ögonblicket åter DIF som ledde sammanlagt.
Efter matchen förklarade flera spelare i Juventus att deras segervapen mot svenskarna i dag stavades inställning. En alldeles korrekt beskrivning om man betänker spelet efter kvitteringen. Stadigt började italienarnas snabbare spel att göra sig påtaglig. Hemmaspelarna tilläts att med jämna mellanrum komma till avslut men kunde inte förneka att Juventus avslutningar blev allt farligare medan Djurgårdens gick åt andra hållet. Tobias Hysén var som vanligt fenomenal i sitt spel men kom allt som oftast alldeles för ensam upp i anfall.
Dembo Turray växte under halvleken till en allt viktigare spelare för hemmalaget. Dock verkade Dembo inte ha prickat in en av sina bättre dagar. Flera ingripanden kändes onödigt slarviga. Även försvaret kämpade väl även om också Matias Concha sin vara troget blandade toppinsatser med skickliga brytningar.
En för dagen osynlig Trezueguet gjorde sig påmind genom att göra nästa mål i den 33:e minuten. I momentet innan hade Djurgårdens backlinje varit alldeles för offensiva och Juve spelade lätt igenom. Förste syndaren var Elias Storm som misslyckades med att bryta Del Pieros inlägg från dålig vinkel till fransmannen som ensam med Dembo tilläts avrätta denne utan markering. Concha var inte heller han var denne skulle befinna sig för att markera ordentligt.
Resten av halvleken handlade mest om ett Juventus som spelade av och ett Djurgården som försökte hålla uppe spelet. Efter 1-1-målet malde Juventus långsamt ner Djurgårdens mittfält där Johansson, Johannesson och Arneng fick springa allt mer utan att få ut något av det. Pausvilan kom lägligt för bägge lagen på det att bägge fick strukturera om taktiken.
Bapupa spelade 45 minuter men lämnade en märklig känsla av otillräcklighet efter sig. Lysande inslag i början varvades med usla och denne spelade mindre och mindre i laget allt eftersom halvleken pågick. En frisk fläkt ersattes med en mer anonym tillvaro på mitten där denne inte kom någonvart.
Med tanke på resultatet klev Barsom in i Bapupas ställe efter pausen. Tanken bakom var att få ett mer rörligt anfall samt försöka låsa fast bollen i anfallszon. Johansson flyttades upp till centerplats för att med sin aggressiva spelstil försöka vinna så mycket som möjligt. Samtidigt flyttades planens gigant bland Djurgårdarna, Hysén, ner till mittfältet. Försvaret bantades vid tillfällen ner till endast två mittförsvarare varvid yttrarna användes till att anfalla på kanterna. I teorin. I praktiken hade Juventus full kontroll. Dock fanns möjligheten att matchbilden snabbt skulle vända fortfarande kvar varvid Capello i det läget inte såg någon anledning att vila någon av sina stjärnor.
Men Juventus valde att inte vänta. 53 minuter tog det för dem att avgöra matchen genom att efter frispark från utanför straffområde enkelt förpassa bollen bakom backlinjen. Omöjligt att avgöra om annan målvakt hade kunnat göra bättre ifrån sig i det läget då Nedveds eleganta bredsida satt otagbart i Dembos bortre hörn.
Flera djurgårdare började ana att kvällen var förlorad och i den 57:e kom därför Markus Karlsson väntade varning. Arneng och Johansson fick återigen arbeta över alldeles för stora ytor. Johansson kändes för långsam i sin bollbehandling och verkar inte duga att ha som ensam spelare längst fram. Med halvtimmen kvar kom Dovicovic in i stället för Johannesson. Stillsamt undrar jag varför detta byte inte gjordes tidigare. Stenman fick kliva av till förmån för Makondele. Denne hade vid det laget sprungit sig trött och hade inte mer att bidra med.
Juventus fick även det avslutande ordet med fem minuter kvar att spela. Ett mål som helt signeras Nedved. Löpandes centralt såg han i farten en ensamstående Trezeguet komma upp på högern och kunde inte missa målet. Vackert förarbete av en hårt löpande Pavel som i samband med avblåsningen blev utbytt. En värdig avslutning för en världsstjärna.
Att Nedved är viktig för Juventus spel är uppenbart då han efter att endast ha ägnat sig åt rehabiliterande träning under flera månader, överraskade spelade ordinarie redan från start. Flera var det som trodde att Nedved möjligen skulle starta på bänken och kanske inte ens behövas. Från läktaren blev det med naken tydlighet uppenbart vilken fantastisk spelförståelse denne spelare besitter. Var det inte han som stod för förarbetet var det i stället han som sökte avslut. Svårt att tro att han just kommit tillbaka från skada.
I kväll var Juventus tyvärr helt enkelt var för bra för Djurgården. Med ett högre tempo och bättre spel blev det tydligt att svenskarna inte kunde stå emot italienarna särskilt länge. Men det spelar inge roll. Sett över två matcher gjorde Djurgårdarna en mycket bra insats. Trots förlusten i kväll spelade hemmalaget bra med tanke på resurserna. Dagens spel kan räcka en bit in i UEFA-cupen, även om detaljer måste putsas.
Trots förlusten är jag nöjd.
