Måndag morgon: men fråga inte varför
Livet är underbart. Det handlar egentligen bara om att blicka vidare. Svårare än så är det faktiskt inte.
- Nej, nu lämnar vi det här bakom oss och blickar vidare. Det här kan vi inte älta om och om igen.
Ja, frågan varför kan onekligen ställa till det. I synnerhet vid de tillfällen då ingen kan ge några vettiga svar. Då blir detta varför lite obehagligt och svårt att hantera.
Det där kan man lösa på olika vis. Ett är att verkligen ta itu med frågan och uppriktigt vilja hitta svaren. Försöka dra några slutsatser och undvika att samma misstag begås igen. Det där kräver lite jobb förstås, men kan vara värt att testa. Åtminstone någon gång.
Ett annat sätt, för övrigt ganska vanligt, är att köra huvudet i sanden och låtsas som om ingenting. Det kan funka ett tag.
En tredje går ut på att förringa betydelsen av frågan. Här behövs det inga varför. Ibland går det upp och ibland går det ner. Svårare än så är det inte. Ungefär så.
En fjärde variant är att säga: Vi har inga svar, utan nu vill vi bara blicka vidare.
Eller som Hasse Borg uttryckte sig på MFF:s medlemsmöte härförleden:
”Det finns kanske inte så mycket att analysera av det år som gått; vi vill försöka att se framåt nu. Och i Hans och Roland ser vi att det här kan bli riktigt bra. Någon utvärdering har vi inte planerat.”
Och kanske har Hasse Borg en poäng. Han om någon har ju inblick i klubben, och bör veta vad som vill till. Så kanske är det lika bra att dumpa säsongen 2007 i en lämplig latrin och istället blicka vidare. Kanske är det lika bra att strunta i analysen och utvärderingen, och istället köra på nu när det kommit nytt folk som skall ta över skutan. Ta nya friska tag, liksom.
För visst är det tråkigt att se tillbaka på sådant som gått dåligt, när man istället kan se framåt mot sådant som skall gå bra. Nu har ju MFF fått två nya tränare i Roland Nilsson och Hans Gren, som dessutom lovar hårda tag. ”Sköt den individuella träningen annars väntar en obehaglig överraskning i januari. Det kan jag lova”, var Roland Nilssons besked till spelarna på medlemsmötet. (För övrigt ett eko av Åkebys ”så länge en spelare inte kryper av plan har han alltid mer att ge…”, som ju var hans budskap när han presenterades på ett motsvarande medlemsmöte hösten 2005.) Den typen av balla fraser gillar vi här i Malmö. De är fan så mycket roligare att lyssna på än långa utlägg kring varför.
Och kanske är det precis som det skall vara. Jag menar, varför hit och varför dit! Det är ju hur tjatigt som helst! Nu är det nya tider som gäller. Det som hände igår spelar ingen roll för det som skall hända imorgon. Det som hände igår var en besvikelse för oss alla, men nu skall allt bli bra igen. Exakt vad som hände igår är vi inte helt säkra på, men det känns heller inte så angeläget att gräva mer i det. Det viktigaste är att det inte händer igen.
Så strunta i varför, gott folk. Det kan förvisso vara en angelägen och motiverad fråga.
Men inte här i Malmö.
