Krönika om statistik kring Milenko Vukcevic
Efter 13 omgångar låg DIF en aning risigt till i tabellen och det såg kört ut tyckte många supportrar. Adde hade efter Selmers avhopp varit en tillfällig tränarlösning tills man hittat en tränare för resten av året. Till mångas förvåning valdes en relativt oerfaren tränare, DIF-legenden med den magiska vänsterfoten, Milenko Vukcevic.
Under tränarperioden fick han fick en del kritik, bl.a. för målvaktsbytet i halvtid borta mot Bunkeflo. Att han tog hit Djorjde utan något provspel. Träningar var enl. en del s.k. vid-sidan-experter inte av någon högre klass. Men med facit i hand kan vi konstatera att allt detta var rätt. Nurme tog chansen när han fick förtroendet och visade upp ett suveränt målvaktsspel hela hösten. Djordje visade sig vara en mittback av allsvensk klass och träningarna måste väl varit helt OK eftersom DIF bara blev bättre och bättre under hela hösten. Dessutom gjorde Mille en del lagändringar, bl.a. satt han in Wiktorsson som vänsterback och flyttade upp Mackan ett steg. Flyttade in Tappert på rätt plats, fick fart på Henke och sist men inte minst fick tillbaka spelglädjen och självförtroendet i truppen.
I krönikan som jag skrev innan matchen mot Norrköping jämförde jag statistik för åren 2005-2007. Den visade att DIF i år innan Mille haft betydligt svårare att göra mål och lättare släppt in mål än tidigare år. Nu är säsongen över och 17 matcher spelade med Mille som tränare och det är en stor skillnad. Framför allt har DIF fler avslut på mål, 53 % mot tidigare 45%. Men det viktigaste är att andelen i mål av avslut på mål är 28 % mot tidigare 14%. Som en naturlig följd av detta har andelen tagna poäng av möjliga ökat markant, 55 % mot tidigare 26 %.
Degerfors IF
| Avslut | Med Mille |
Utan Mille |
| Totalt |
161 |
163 |
| Utanför |
75 (47%) |
90 (55%) |
| På mål |
86 (53%) |
73 (45%) |
| I mål |
24 (28%) |
10 (14%) |
Motståndarna
| Avslut | Med Mille |
Utan Mille |
| Totalt |
160 |
140 |
| Utanför |
86 (54%) |
69 (54%) |
| På mål |
74 (46%) |
59 (46%) |
| I mål |
20 (27%) |
20 (31%) |
| M |
V |
O |
F |
GM |
IM |
MS |
P |
P% |
MPU |
|
| Mille | 17 |
8 |
4 |
5 |
24 |
20 |
4 |
28 |
55% |
51 |
| Före Mille |
13 |
2 |
4 |
7 |
10 |
20 |
-10 |
10 |
26% |
39 |
Resultat med Mille som tränare:
| Mål | ||
| DIF |
Motst. |
|
| 1 |
2 |
3 |
| 2 |
1 |
0 |
| 3 |
2 |
3 |
| 4 |
2 |
3 |
| 5 |
2 |
2 |
| 6 |
0 |
2 |
| 7 |
3 |
2 |
| 8 |
0 |
0 |
| 9 |
0 |
0 |
| 10 |
0 |
1 |
| 11 |
1 |
1 |
| 12 |
1 |
0 |
| 13 |
2 |
0 |
| 14 |
2 |
1 |
| 15 |
3 |
1 |
| 16 |
1 |
0 |
| 17 |
2 |
1 |
| Tot. |
24 | 20 |
Kan också vara intressant att jämföra första sju matcherna med Mille med dom tio senaste. Som synes är det en anmärkningsvärd skillnad på insläppta mål. Det visar att det naturligtvis blir fler poäng om man släpper in lite mål. DIF:s andel poäng av möjliga är 70 % i dom tio senaste mot 33 % i dom sju första matcherna där man släppte in betydligt fler mål.
| M | V |
O |
F |
GM |
IM |
MS |
P |
P% |
MPU |
| 7 |
2 |
1 |
4 |
12 |
15 |
-3 |
7 |
33% |
21 |
| 10 |
6 |
3 |
1 |
12 |
5 |
7 |
21 |
70% |
30 |
Intressant att även titta på individuell statistik. Poängligan toppas av Drugge som har 15 poäng, varav 13 mål vilket placerar Drugge på plats 5 i superettans skytteliga. Drugge har 54 % av avsluten på mål och imponerande 48 % av avsluten på mål i mål. Garcia med betydligt mindre speltid än Drugge har också en helt OK statistik. Han har hela 65 % av avsluten på mål och 29 % av avsluten på mål i mål. Avslutningsvis något om Hasani som gjort 2 straffmål, passat till 7 mål och är på plats 3 med 9 poäng. Avslutsstatistiken för hans del är inte den bästa, endast 36 % av avsluten är på mål och av dom 8 % i mål. Men det är straffmål och tas dom bort har han 0 %! Positivt är att han har spelat fram till sju mål.
| M |
ST |
IB |
UT |
SKT |
PM |
%PM |
IM |
%IM |
MP |
P |
|
| Drugge | 27 |
27 |
0 |
1 |
50 |
27 |
54% |
13 |
48% |
2 |
15 |
| Garcia |
26 |
18 |
8 |
8 |
48 |
31 |
65% |
9 |
29% |
2 |
11 |
| Hasani |
26 |
24 |
2 |
12 |
72 |
26 |
36% |
2 |
8% |
7 |
9 |
| Bergman |
25 |
22 |
3 |
9 |
24 |
12 |
50% |
4 |
33% |
4 |
8 |
| Solberg |
30 |
27 |
3 |
4 |
54 |
22 |
41% |
3 |
14% |
1 |
4 |
| A. Holmberg |
15 |
10 |
5 |
2 |
20 |
15 |
75% |
0 |
0% |
3 |
3 |
| M. Karlsson |
26 |
26 |
0 |
7 |
6 |
3 |
50% |
0 |
0% |
3 |
3 |
| Berger |
26 |
21 |
5 |
6 |
18 |
6 |
33% |
1 |
17% |
1 |
2 |
Vad är orsaken till all förändring? Givetvis svårt att svara på, det är bara att följa debatten i gästboken så framstår det som alltid i frågor där det inte finns några rätta svar att det finns ett otal olika svar och vem som har rätt är omöjligt att besvara.
Men nog tror jag att vi har mycket att tacka Mille för. Han har den personliga känslan och ett rödvitt hjärta. Han verkar också ha den viktiga egenskapen att veta hur man ska behandla spelarna och laget när man vinner - och när man förlorar. Verkar kanske enkelt, men …?
Men visst måste väl Mille vara en mycket stark kandidat att vara tränare nästa säsong efter att ha klarat ”mission impossible” med glans. Detta trots att han, som han sa på presskonferensen efter matchen mot Landskrona, inte är någon rutinerad tränare och inte har någon stor pärm eller Laptop!
Avslutningsvis tycker jag att inför nästa säsong är det viktigt att man ser helheten i föreningen för att nå framgång. Med helhet menar jag att det inte enbart är spelarna det hänger på. Kombinationen för framgång är en kompetent tränare, assisterande tränare, fystränare, målvaktstränare och sist men inte minst en stark organisation. Med organisation menar jag ordförande, övriga i styrelse och klubbchef m.m. Om dessa mycket viktiga egenskaper finns runt laget då har man gett spelarna rätt förutsättningar för att lyckas. Men har DIF råd med allt detta? Vad vet jag, men det är nog vad som behövs om man skall nå toppen. Men visst går det med mycket små resurser att gå upp och då syftar jag på Ljungskile som mot alla odds åter gick upp. Motsatsen är Landskrona, ÖIS och Öster där det nog satsades en hel del pengar, men samtliga lag hamnade efter DIF!
En annan mycket viktig faktor för att komma uppåt är också att ta fram egna produkter och att behålla dom några år som seniorspelare. Degerfors IF:s äldsta juniorlag spelade denna säsong i högsta serien, Junior Elit, och hamnade på en mycket hedrande andra plast efter MFF. Tyvärr åkte man ut i andra slutspelsomgången mot AIK som blev årets svenska juniormästare.
Ett fantastiskt framgångsrikt och enormt viktigt jobb som tränare/lagledare gjort. Tack och grattis till Patrik Werner, Ivan Djuric, Leif Olsson och Stig "Stisse" Ekman. För mig är ni bland de viktigaste personerna för framtidens fotboll i Degerfors. Den dagen då vi inte längre har tränare/ledare som lägger ned enormt med tid och tar fram egna produkter till A-laget får vi nog harva i lägre divisioner.
När DIF senast gick upp i Allsvenskan var lördagen den 7 november 1992. Det var inte ett hopköpt lag utan det var med nio spelare av tretton, födda och fotbollsfostrade i den lilla bruksorten!!! Noterbart att 15 år senare är fortfarande två aktiva i föreningen, Henke som spelare och Mille som tränare. Tala om NOSTALGI.
