Alltid Blåvitts spelarbetyg lagdel för lagdel: Del 1 - Målvakt
Efter varje allsvensk omgång sätter Alltid Blåvitt betyg på IFK-spelarna enligt en sjugradig skala. Nu är det dags att summera insatserna under guldsäsongen och först ut är målvaktssidan.
Det såg ut som vanligt för IFK i årets allsvenska, Bengt Andersson startade varenda match och gav ingen annan målvakt en chans. Det här var dock den första säsongen som ”Bengan” på allvar ifrågasattes. Avslutningen på säsongen 2006 hade varit riktigt svag från hela lagets sida, baklängesmålen ramlade in i strid takt och förlusterna radades upp. När årets säsong inleddes så verkade inte Bengt helt ha återvunnit sitt självförtroende och direkt i premiären fick han ett riktigt svagt betyg (2) och kritiken löd bland annat: ”…stod för ett antal tafatta ingripanden. Gick inte alls att känna igen mot den Bengan vi vant oss vid.”
Undantar man hemmamatchen mot HBK där han släppte in ett mål direkt på hörna så var ändå betygen under våren relativt positiva och för insatserna i omgångarna 7-10 (Elfsborg, GAIS, DIF och Kalmar) radas de positiva omdömena upp trots att lagets resultat varierade kraftigt.
Sedan kommer dock en riktigt svag period för ”Bengan”. Den inleds med bortamatchen mot Hammarby där han släpper in tre mål på relativt få lägen och fortsätter med hemmamatchen mot MFF (årets sista förlust i allsvenskan för IFK redan i den tolfte omgången!) där han inte övertygar i en match som IFK dominerar fullständigt. Han håller visserligen nollan mot HIF i omgången efter men när serien vänder i och med bortamatchen mot Helsingborg står han för årets förmodligen sämsta insats. IFK leder med 2-0 och tycks ha allt under kontroll när Bengt med ett par dåliga ingripanden definitivt underlättar för Helsingborgs comeback. Särskilt minns man när han tappar bollen framför Omotoyossis fötter i samband med kvitteringen till 2-2.
Efter det bottennappet såg det något bättre ut i omgångarna därefter men samtidigt kritiseras Bengt för att agera passivt och se osäker ut i sitt agerande. Det är särskilt vid de fasta situationerna som Bengt får kritik för sin ovilja att lämna linjen. Samtidigt så börjar laget i övrigt att lyfta sig vilket gör att Bengt får relativt lite att göra och det faktum att han efter bottennappet i Helsingborg håller nollan i tre raka matcher (mot ÖSK, Gefle och KFF) gör säkert att självförtroendet förbättras något trots att Bengt inte direkt glänste i någon av dessa matcher.
Hans spel var mer stabilt i de nästföljande omgångarna och ett glädjeämne som noterades i den mållösa matchen mot BP var att ”Bengan” vågade lämna linjen lite mer för att avvärja situationerna. Årets sista plattmatch kom därför något överraskande i matchen därefter när IFK tappade en tvåmålsledning, denna gång på hemmaplan mot Elfsborg i omgång 21 och Alltid Blåvitts omdöme var hårt och fokuserade återigen på de fasta situationerna: ”Står som fastfrusen många gånger när bollen viner i straffområdet efter hörnor och frisparkar.” En annan punkt som kritiseras är kommunikationen med backlinjen som många gånger såg riktigt bristfällig ut under säsongen.
Efter den svaga insatsen hade det kunnat bli en tråkig avslutning på ”den Attraktives” tid i Blåvitt men som tur var samlade han ihop sig och svarade på kritiken med att rada upp fem raka hållna nollor i de sista omgångarna och dessutom visa att han fortfarande höll hög klass spelmässigt. Mot GAIS i omgång 22 såg det visserligen inte helt säkert ut men sedan blev det desto bättre vilket noterades glatt efter hemmamatchen mot Hammarby: ”Jag blir så glad över att få skriva att Bengan var säkerheten själv den här gången” och det andades förhoppningar om avslutningen: ”Den här insatsen kan bli direkt avgörande för Bengts självförtroende i de återstående tre matcherna.”
Den stegrande formen syntes i insatsen mot Malmö där Bengt gjorde bra räddningar på lägen för Skoog och Junior, han kammade hem sin första sexa för året och i spelarbetygen ställdes frågan om det var: ”Säsongens hittills bästa match av Bengt?”
Det var det säkert så långt men helt klart var att årets bästa insats kom i omgången därpå när IFK mötte AIK på Råsunda i en oerhört viktig match. Efter den matchen kunde Bengt inhösta en av de sällsynta sjuorna i betygskolumnen, spelarbetyget i sin helhet löd: ”Det här är den Bengt man längtat efter att se igen. Efter en stor svacka tidigare under säsongen tycks självförtroendet nu vara tillbaka på topp och den tveksamhet som präglat året var som bortblåst. Bengt gjorde en handfull riktigt bra räddningar, den bästa en benparad när Valdemarin kom fri inne i straffområdet och jag kan inte minnas någon egentlig miss, inte ens på hörnor som varit en akilleshäl tidigare. Attraktiva Bengan när han är som bäst!”.
Den toppinsatsen var givetvis omöjlig att matcha i sista omgången eftersom Trelleborg sällan närmade sig Bengts straffområde och efter vad som ändå måste ha varit nittio minuter fulla av anspänning i ösregnet kunde ”Bengan” äntligen få höja pokalen tillsammans med ”Alex” för sitt första SM-guld i fotboll. Ett lysande slut på en strålande karriär i IFK.
Snittbetyg: 4,12 (26 spelade matcher)
Högsta betyg: 7:a mot AIK (b) i den näst sista omgången
Lägsta betyg: 2:or mot TFF (b), HIF (b) och Elfsborg (h)
Betygsskala 1-7
1= usel
2= dålig
3= underkänd
4= godkänd
5= bra
6= mycket bra
7= landslagsklass
