Fortsatt trevande efter formen
Himlen är blå ger sina reflektioner på gårdagens kamp på Eyravallen i Örebro. Poäng blev det ju, men definitivt utan den glamour som präglade matchen mot MFF.
Många var vi nog som hoppades att formen var här för att stanna. Vinster mot etablerat motstånd som AIK och Malmö gav en tro på en lyckad sista match innan sommaruppehållet, men samtidigt fanns en oro att en viss lättnad infunnit sig i truppen som dessutom var utan avstängda duon Emil Jensen och Torbjörn Arvidsson.
Örebro med förre HBK-tränaren Mats Jingblad är en erkänt svårspelad motståndare som är lite av experter på att kriga till sig poäng av topplagen. Sålunda borde HBK insett att det krävdes maximal laddning om 3 poäng skulle bärjas från mötet med Närkes stolthet. Med aggressiviteten på topp var 3 poäng en rimlig tanke, MEN aggressiviteten var allt annat än på topp hos mästarna och man insåg tidigt att det skulle bli en mycket svår match.
Redan väldokumenterat svåra Niklas Skoog var ett måste att stoppa, men med ytterligare en spelare att hålla i strama tyglar, Boniventure Maruti, så fick Skoog ibland de luckor han naturligtvis inte skulle fått. Efter en retfullt enkel bortdribbling av Stefan Vennberg på högerbacken slog Maruti ett inlägg som Skoog utan pardon dundrade in i nättaket från 2 meters avstånd på bortre stolpen. Med cirka 20 minuter spelade och ett enormt tafatt spel av HBK var 1-0-ledningen tyvärr totalt rättvis. 1:a halvlek var i tydlig Örebro-regi och i halvlek var man nästan tacksam att det inte var en större ledning. Enda ljuspunkterna i en riktigt dålig 1:a halvlek av HBK var ett skott tätt utanför stolpen av Robban, en välriktad nick av Michael Svensson som Karlsson i ÖSK-målet gjorde en nästan omöjlig reflexräddning på och en strong mittfältsinsats av Petter Hansson. Den mot MFF briljante Selakovic, fick inte ut något vettigt i 1:a halvlek mer än en snygg tunnel på Axel Käll som inte ledde till något rejält ändå.
2:a halvlek inleddes med något större engagemang och aggressivitet från HBK:s sida, men de tillresta fansen var nog knappast nöjda med sitt lag. Matchen präglades av kamp redan i 1:a halvlek och den tendensen ökade under 2:a halvleks inledning. Halvchanser skapades för bägge lagen, där bland annat ÖSK hade en tilltrasslad situation framför Håkan som reddes ut efter mycket möda.
Det som till slut gjorde att matchen började väga över till HBK:s fördel var ett alldeles lysande mittfältsspel av Petter som vann varenda nickduell under 2:a halvlek. Med Petters lysande huvudspel kunde HBK flytta upp och sista halvtimmen var matchen i HBK:s ägo. Det var en kamp mot tiden som HBK till slut vann. Med taktiskt riktiga byten av Prahl som skickade in Wowoah och "Ekan" och som beordrade en 3-4-3 uppställning fick HBK sitt till slut välförtjänta mål.
Vilket mål det var sen. En långboll från Michael Svensson som Petter (vem annars) nickskarvade in centralt i ÖSK:s straffområde till en felvänd Wowoah. Lösningen blev en bicacleta som Anders Karlsson var totalt chanslös på. (Ytterligare ett alternativ att rösta på under fotbollsgalan i höst). Positivt sedan att HBK fortsatte med det offensiva spelet för att, trots det i långa stunder mediokra spelet, komma undan med 3 poäng. HBK skapade också en del halvchanser, där bland annat "Sella" sköt en halvvolley mot bortre krysset som tyvärr täcktes undan av en Örebroförsvarare. Närmare än så kom inte HBK som om de insett allvaret tidigare troligen hade vunnit matchen. 1-1 ändå ett hyfsat rättvist resultat.
Att försöka analysera vad som gick snett och varför denna gång är inte det lättaste. Underskattning eller för stor lättnad efter två bra omgångar är två möjligheter. En annan möjlighet är dålig balans i laget där varken Vennberg eller Fredrik Gustafsson stärkte sina aktier. Speciellt Vennberg var direkt usel och Fredrik Gustafsson var inte i närheten av den formen han hade innan sin allvarliga skada. Kantspelet kom heller aldrig igång och utan det är HBK egentligen ett tjongande lag, tyvärr. Det saknas helt klart en dimension i HBK:s spel som en kreativ mittfältare hade gett. Sedan borde nog Wowoah ha fått komma in tidigare i matchen och även Martin Ekström borde ha skickats in i ett tidigare skede. Det skall även tilläggas att Sven Holgersson var riktigt dålig och ofta väldigt hemmabetonad i sina domslut. Inte förvånande att Fotbollskväll tog upp domarstandarden i gårdagens program.
Härnäst stundar några viktiga veckor med match mot Bajen och det så viktiga CL-kvalet, vilket ocksp kan ha varit en belastning om det har legat och gnagit någonstans i huvudet på spelarna. Till dess måste alla pusselbitar vara på plats tillsammans med signerade kontrakt hos centrallinjen så att lagets stomme inte bekymrar sig om sin framtid. Dags att inse allvaret nu HBK!