IFK Göteborg - IFK Norrköping 2-1
Utan att imponera vann Blåvitt över Norrköping med 2-1 och återtog därmed serieledningen. Det kan man tacka Bengt Andersson för.
Efter två raka bortamatcher, och två förluster, var det åter dags för hemmamatch på Gamla Ullevi. Förutsättningarna inför den här matchen var dock riktigt bra, de tidigare skadade spelarna var tillbaka och det väntades hyfsat med folk i sommarvädret då Canal+ valt ut kamratkampen till "veckans match". Detta gjorde att IFK, till skillnad mot tidigare, ansträngt sig något för att locka mer folk än vanligt, eftersom man då får 100 000 från föreningen Svensk Elitfotboll. Det hade också snackats om ett tifoarrangemang modell större, men de planerna infriades inte riktigt. De sagda målade stripesen blev de gamla vanliga över klacken, och de 4000 ballongerna syntes det inte mycket av. Bättre mot DIF nästa hemmamatch?
Knappt hade man hunnit upp och parkerat sig på den soldränkta träläktaren (en banderoll med texten Bygg om Gamla nu! syntes på kortsidan!) innan bortalaget kunde gjort både ett och två mål. Försvaret som på de två senaste matcherna släppt in sex mål säg verkligen inte förtroendeingivande ut och Alexander Östlund hade två riktigt bra chanser, som Bengan dock kunde avvärja. På tal om Östlund så var det ju förresten samme kille som för en 5-6 år sedan, då hemmahörandes i AIK, utmålades i Fotbollskväll som en av svensk fotbolls största talanger...
Efter den tidiga anstormningen av Norrköping kom Blåvitt, som i stort sett var tvingade att bärja tre poäng, dock in mer och mer i matchen. Till skillnad mot sina kamratkollegor i Peking så har man ju dessutom gjort sig kända för att vara effektiva när gäller att ta vara på sina chanser. Så även denna gången. Efter drygt tjugo minuter kom så ledningsmålet. En bra slagen frispark av Jimmy Svensson, från högerkanten, som Erlingmark hann före sin bevakare på och nickskarvade bollen över Eddie Gustafsson som kom på mellanhand. Knappt två minuter senare var det dags för mål nummer två, även det på en fast situation. Frispark strax utanför straffområdet, någon meter till vänster, som Martin Ericsson försökte knorra över muren. Eddie Gustafsson hann dock ner för att mota bollen, men lyckades inte bättre än att han släppte en retur som framrusande Gustaf Andersson enkelt kunde slå i nät. 2-0!
En hel del målchanser åt båda hållenvar det även efter målen. Bla hade Gustaf ett giftigt skott utanför, samt Sebastian Henriksson och Rosenkvist ett skott var en bit utifrån som såg småfarliga ut. IFK Norrköping hade å sin sida ett skott i stolpen av Thomas Olsson, men den situationen skulle aldrig uppkommit med en bättre domare än Håkan Jonasson, från Helsingborg. Solklar hands på en rödtröjad spelare, man kan dock inte kritisera herr Jonasson för att inte vara konsekvent med tanke på hur många handssituationer han valde att blunda för under matchen.
Den lilla, runt 50 man, tillresta Pekingklacken hade tydligen redan innan matchen förstått att man nog inte skulle höras speciellt mycket, och istället valt att skriva ned vad man hade planerat att sjunga på en lång banderoll. Mitt i den första halvleken började nämligen mer än halva manskapet från bortasektionen veckla ut en säkert mer än tio meter lång tygbit med texten "Vi är Peking - alla älskar oss". Okej, kul med självironi, tänkte jag då. Sedan vände de på det överdimensionerade lakanet och då handlade texten helt plötsligt om något barnprogram på TV. Bara att hoppas att Norrköping vinner snart, annars lär det bli svårt för dem att få ihop så många supportrar att de kan hålla upp den långa banderollen i framtiden. Nog om det.
Den andra halvleken inleddes med en bra chans från Gustaf direkt. Mål där, och matchen hade varit avgjord. Det kändes dock rätt säkert ändå på läktaren, och de blåvita provade nu att hålla bollen betydligt mer på marken än man gjort i den första halvleken. Rosen hade en nick som räddades på mållinjen, och det skapades ytterligare ett par halvfarliga lägen efter inlägg från högerkanten. På andra änden av planen tvingades sedan Bengan till ytterligare en högklassig räddning från skottvillige Thomas Olsson. I den 77:e minuten var han dock chanslös när samme Olsson ostörd fick komma in i straffområdet och skottlobba in bollen i bortre krysset.
Efter reduceringsmålet kunde man tro att Norrköping skulle satsa allt framåt, men konstigt nog dröjde det 5-6 minuter innan man verkade förstå att man faktiskt hade chansen till en poäng. Till slut blev det dock riktigt nervöst på läktarna, och frågan är om man någonsin sett en värre räddning än Bengans då han avvärjer en rödtröjas nick från två meter med en helt otrolig benparad?
Sammantaget var det ingen av Blåvitts bättre matcher iår, men man måste också ge credit till IFK Norrköping som verkligen bjöd upp till kamp. I hemmalaget var Bengan som sagt magnifik, och även Gustaf börjar visa att toppformen närmar sig. Nu hoppas vi bara på att det samma gäller hans anfallskollega Rosen som borde ha ett antal växlar till att komma upp i. Jimmy Svensson svarade för en fin framspelning till 1-0-målet, men var annars osynlig, och blev helt rätt utbytt. Nu är det knappt två veckor till nästa allsvenska match borta mot Trelleborg, söndagen (se där, en bortamatch som inte ligger på en måndag!) den 15 juli. Även där är tre poäng ett krav, och då gärna med lite bättre spel! Förutom träning innan dess, spelas förresten även en träningsmatch mot en Lysekilskombination nästa onsdag.
Till sist, kan jag inte låta bli; Vi ligger etta - var ligger ni?
