Krönika: Attraktiva AIK
AIK har återigen blivit en klubb som toppspelare vill gå till. Värvningen av Bojan Djordjic är ett steg i ledet som visar att AIK på riktigt är på väg att åter etablera sig som en toppklubb i Sverige. Sejouren i Superettan kanske gjorde föreningen gott trots allt, och vi står dessutom med en oerhört kompetent ledning.
När Nils-Eric Johansson valde att återvända hem från sina proffsäventyr, i bland annat Premier League, fick AIK in rutin, styrka och framför allt klass. Detsamma gick att säga om de båda argentinska anfallsessen som verkligen satte sin prägel på laget och tog oss från en placering i ingenmansland, till ett lag som faktiskt krigade om SM-guldet med två omgångar kvar att spela. Tidigare år har värvningar likt dessa inte känts som något som AIK skulle mäkta med. All respekt för de värvningar som gjordes under Champions Leagueeran och året som följde, men efter det var det ganska skralt med toppspelare som kom till Karlberg.
Samtidigt började blåränderna skjuta i höjden och drog hem den ena landslagsmannen efter den andra. Under samma period gick AIK ner sig mer och mer, både spelmässigt och ekonomiskt och till slut stod vi med ett lag på väg ner till Superettan och en förening på väg mot konkurs. Vi hade dessutom avverkat tränare på löpande band och det spelade ingen roll om det var en tidigare EM-finalist med Tjeckien, eller en karismatisk engelsman som stod för laguttagningarna. AIK mådde inte bra. Ledningen gjorde sig ovän med supportrarna och till slut blev situationen ohållbar.
Dagens AIK är något helt annat. Det doftar harmoni. Säsongsavslutningen har sakteliga börjat sjunka in liksom det faktum att vi slutade femma och går miste om UEFA-cupen nästa år. Tänk, det som var så nära att hända redan i år blir alltså inte av nästa år heller. Samtidigt som Helsingborg vinner i Turkiet mot Galatasaray och Elfsborg får besöka Florens, tränar AIK på ett kylslaget Skytteholm och nästa tävlingsmatch är förmodligen den Allsvenska premiären i april. Trots den lilla missen får vi ändå se till det positiva, och det är en hel del.
Vi har en ledning som älskas av allt och alla samt ett tränarpar som är AIK. Jag ska inte ge mig in på alltför djupt vatten, men det känns på något sätt som att och tilltron till de styrande inom AIK idag är så utbredd att den ömsesidiga respekten inte kommer att försvinna. Även om resultaten kanske börjar svikta och även om fansen alltid kommer ha synpunkter på vissa laguttagningar, så har jag verkligen svårt att tro att det kommer kastas facklor och skrikas slagord emot exempelvis Granfelt och Norling. Arbetet de lägger ner på AIK och den atmosfär som omgärdar föreningen nu, är den mest behagliga på mycket länge.
Att vi dessutom har en värvningsansvarig som knyter toppspelare till oss, trots de hittills uteblivna, sportsliga framgångarna visar att AIK är att räkna med. När Lucic, Kåmark, Edman och Andreas Andersson kom till AIK vid sekelskiftet kunde föreningen locka med Champions League och stora löner. I dagens AIK lockar man med framtidstro och visioner, som känns fullt realistiska. Comebacksäsongen i Allsvenskan slutade sånär med SM-guld och med det i åtanke borde en femteplats kännas som ett jättemisslyckande. På något sätt gör det ändå inte det och anledningen är givetvis hoppet om framtiden.
Med talanger som Özkan och Bengtsson, etablerade AIK-namn som Örlund, Tjernström och Rubarth, toppat med klasspelare som Nisse, Obolo och Valdemarin känns AIK verkligen som ett storlag med svenska ögon sett. Att vi dessutom knutit ytterligare en proffsåtervändare till oss visar att vi satsar mot framtiden. Det visar även att AIK återigen har blivit en klubb som etablerade namn vill gå till. Svunnen är den tid då det skrevs om AIK i kvällspressen i enbart negativt syfte; om kvartssamtal, interna bråk, sparkade tränare osv. Nuförtiden är det tvivelaktiga uppgifter om en uppmärksammad persons intrång på aktiemarknaden samt en uppförstorad bild på två nyförvärv som dricker cola och vatten på en krog i Stockholm det värsta som pressen har lyckats skrapa fram.
Att Bojan får vara med under hela försäsongen är givetvis enbart positivt. Här får vi en spelare som hinner växa in i laget samtidigt som han kan vara med om hela den långa uppbyggnadsträningen och hitta sin roll i laget. Det är en oerhört talangfull spelare vi har fått till laget. Vi ska aldrig glömma bort att han värvades till Manchester Uniteds akademi som 16-åring och att han något år senare fick ta emot priset som bästa ungdomsspelare i föreningen, inför ett fullsatt Old Trafford. Även om karriären inte gått spikrakt uppåt för Bojan efter det, så råder det inga tvivel om vad han besitter för kunnande. Jag är tämligen säker på att AIK har gjort en kanonvärvning. Speciellt som han kom helt gratis vilket även det är ett tecken på att dagens AIK har en väldigt genomtänkt värvningspolicy, och att man rustar för kommande säsong på bästa tänkbara sätt.
