Gavlevallen, 2016-04-23 16:00

Gefle - Östersund
0 - 0

Regn är alltid Blåvittväder!

Det var chansen som inte fick missas. Det blev matchen som generationer Blåvittfans kommer minnas som en kväll i regnets, sångens, hoppets och glädjens tecken.

Det finns mycket man kan skriva om denna kvällen. Om den fräscha hundraåringen, om ruskvädret, om den stundtals elektriska stämningen, om det härliga tifot eller om hur underbart det är att vara fotbollssupporter ibland. Det får dessvärre inte plats i denna matchrapport.

Med tanke på de nämnda yttre förhållandena väntade jag mig ganska låg matchkvalitet, men som tur var gjorde båda lagen sitt bästa för att bjuda upp till fin fotboll.

Blåvitt inledde piggast. Den första farliga möjligheten skapdes i den fjärde minuten. Håkan Mild slog en perfekt djupledsboll mellan två Djurgårdsförsvarare till den för dagen löpvillige Peter Ijeh - som dock misslyckades med avslutet ur fint läge.

Ijeh skulle dock inte behöva vänta länge på nästa chans. Alexandersson briljerade på högerkanten och fick till ett perfekt inlägg som Ijeh mötte med pannan. Träffen med huvudet var skaplig men dessvärre smet bollen strax över ribban.

Efter de inledande minuternas Blåvita övertag jämnade Djurgården ut spelet. Framförallt lyckades Andreas Johansson gång på gång hitta ytan mellan Blåvitts backlinje och mittfält. Melleruds-Andreas är som många vet som allra bäst när han får komma just rättvänd - således var det verkligen med hjärtat i halsgropen man fick se Blåvitt med nöd och näppe freda sig flera gånger om den följande tjugominutersperioden. Exempelvis i den elfte minuten då Risp precis hann bryta en giftig blåblå spelvändning eller då Barsom avslutade såpass listigt att Bengan fick rädda till hörna.

Just hörnor från Ullevis nordvästra hörn var temat för dagen. Med den byiga vinden och hala bollen blev det farligt nästan varje gång något av lagen hade hörna på den planhalvan. Djurgården lyckades skrapa ihop hela nio stycken före paus medan IFK:s nolla kvarstod i protokollet hela halvleken.

I den 16:e minuten skapade Djurgården sin ditills bästa chans då de kom tre mot två i en ruskigt snabb spelvändning. Som tur var kom Fredrik Risp farande som en raket och gjorde en fin brytning precis när Djurgårdaren skall komma till avslut vid straffpunkten.

Tre minuter senare var det dags för nästa superläge för DIF. Efter en av deras åskilliga hörnor gick bollen ut på vänsterkanten. Bollen kom raskt tillbaka in i straffområdet igen där Daniel Sjölund helt ren fick ta ner bollen på bröstet. Som tur var fick Sjölund bollen lite för långt ifrån sig så Bengt hann precis ut för att täcka skottet över målburen. Den efterföljande hörnan blev riktigt farlig med full kalabalik framför "Bengans" mål innan bollen till sist kunde rensas bort.

I detta skedet såg Djurgården ut att vara på väg att ta över matchen. Deras press var hög och intensiv. IFK hade märkbara problem att spela sig fram via mittfältet. Utsparkarna stannade runt mittlinjen i den hårda motvinden. Bollen förlorades ideligen i uppspelsfasen så Djurgårdarna kunde gång på gång anfalla rättvända. En riktigt fin chans uppenbarade sig strax innan halvtimmen var spelad. Ett inlägg från höger gick över hela IFK:s försvar till Andreas Johansson som löpt in bakom dem. Bara några meter från mål mötte han bollen perfekt i steget men lurades kanske lite av studsen då bollen gick en bit över ribban.

Efter ungefär en halvtimme lyckas dock de Blåvita resa sig och lyfta upp spelet igen. Mourad vaskade fram en kanonchans åt Ijeh då George snodde åt sig bollen på mittplan. Ijeh tog emot en perfekt djupledsboll men avslutet var precis som tidigare underkänt. Minuten senare kom ett nytt bakslag. Mourad kom i djupled till vänster när han till synes väl enkelt föll i närkamp med en Djurgårdsförsvarare. Peter Fröjdfeldt, som gjorde en lysande domarinsats, vinkade helt korrekt avvärjande. Trots att fallet såg väl enkelt ut låg George kvar och vred sig i smärtor. George försökte fortsätta, men det var tydligt att det var uteslutet då ett avslut i skapligt läge knappt fick styrfart.

In på plan kom istället Tomas Rosenkvist som genast presenterade sig då han serverade Alexandersson med en finurlig passning. Alex avslut från nära håll ur högerläge var bra, men Tourrays räddning var ännu bättre.

Under den avslutande kvarten fortsatte lagen byta chanser med varandra. Djurgården var farliga på sina medvindshörnor medan IFK vaskade fram ett par skapliga lägen som Rosenkvist och Ijeh inte lyckades förvalta. Precis innan halvtid får just Ijeh ett gyllene läge att ge jubilaren ledningen och minst halva nya Ullevi, inklusive dagens fyrverkeriansvarige, tror att skottet i burgaveln går i mål. Istället fick 22 plaskblöta spelare gå till halvtidsvila ackompanjerade av fyrverkerier och applåder.

Något frusen konstaterar man i paus att spelkvalitén varit över förväntan och att Djurgården, till skillnad från en del andra lag, verkligen bjuder till och försöker spela offensiv fotboll även på bortaplan. På det stora hela jämnt både spel- och chansmässigt. Båda lagen har varsina två-tre ytterst farliga lägen. Till Blåvitts fördel talar dock att man i andra halvlek kommer spela med vinden i ryggen.

Analysen visar sig stämma. IFK kommer betydliget högre upp i banan och börjar genast knappa in på DIF i hörnstatistiken. Speciellt från höger slår mycket duktige Hjálmar Jónsson väldigt fina hörnor - hårda med bra skruv. På den tredje får Kalle Svensson fin träff med pannan men bollen smiter halvmetern utanför och över. Nu är det Djurgården som har märkbart svårt att företa sig något framåt. Ölme försöker sig på ett långskott, Hjalmar slår en hård frispark rakt på Tourray medan Ijeh "passar" Djurgårdskeepern istället för att spela en helt ren Alexandersson snett inåt bakåt. Djurgården sticker dock upp med en kort press där en hörna sånär resulterar då bollen dimper ner framför fötterna på en Djurgårdare som dock lyckas lyfta bollen en bra bit över.

Pressen blev dock inte långvarig. I den sextionde minuten gör Kalle Svensson inget misstag på Hjálmars perfekta hörna. Trots uppvaktning blir nicken perfekt och Tourray är chanslös. Kalle, som gör sitt första tävlingsmål för IFK Göteborg, visar en riktigt härlig glädje då han springer bort mot klacken för att fira ledningsmålet.

En halvchans för Andreas Johansson senare var det dags igen. Ett långt inlägg från Alexandersson går förbi hela Djurgårdsförsvaret. "Rosen" hinner upp bollen före sidlinjen och han spelar tillbaka den in i straffområdet. Ijeh möter med pannan och nickar hårt ner i marken mot "det första" hörnet. Ijeh har tur i oturen. Nicken täcks av en försvarande Djurgårdare men bollen kommer tillbaka till Nigerianen. En snabb skottfint vänder bort den första backen och med en retfull bredsida rullar Ijeh enkelt in 2-0 målet för IFK.

Resten av matchen är i stort sett defilering. IFK skapar en del hörnor och några skapliga lägen utan att få till det. Djurgården mäktar inte med mer än ett par hörnor och ett läge där Tobias Hysén sånär kan sprinta sig helt fri efter en Blåvit hörna, men Hjálmar Jónsson visar underbar acceleration och lyckas med kraft och snabbhet bryta.

Det är laget som helhet som vinner matchen - så de tre utvalda spelarna nedan kunde lika gärna varit tre andra.

Erik Lupander 2004-10-05 00:08:28

Fler artiklar om IFK Göteborg

Styrelsen för IFK Göteborg spelar ett högt spel