Krönika: Att pissa på DIF!
"Hätsk hatstämning på läktaren där känslorna får utlopp är underbart, så länge det hålls inom gränserna."
Att folk som ser på vårt kära lag har olika syn på moral, politik och andra aspekter av livet är naturligt och något man får tolerera. Något som jag dock aldrig accepterar är pack som utan eftertanke pissar på DIF i eget intresse.
Oavsett vilka skäl de mongon som attackerade grannsektionen igår hade, hoppas jag de inser att de visat NOLL respekt mot:
- resten av oss på läktaren som nu kommer att betraktas som säkerhetsrisk modell Al-Qaida vart vi än kommer, även på Råsunda. Finns nog inte en klubbdirektör ute på vischan som vill ha oss på sittplats längre. Gårdagen har dessutom gett DIF Säkerhet en utmärkt anledning att bibehålla, om inte utöka, antalet guljackor framöver.
- klubben, som får sitt namn nedsvärtat och förlorar både ifråga om ekonomi och anseende.
- sig själva. Hur packade och provocerade de än var, förtjänar de kännbara straff. Om det nu finns något kallat "DIF-familjen" har ni vanärat den med er egoism.
Hätsk hatstämning på läktaren där känslorna får utlopp är underbart, så länge det hålls inom gränserna. Befarar att vi kommer få allt svårare att skapa den atmosfären när varannan åskådare är matchvärd och minsta provokativa handling belönas med omhändertagande.
Att sedan en del av er inte tycker att läktarbråket var någon större grej spelar liksom ingen roll i sammanhanget. Det är media, fotbollssveriges och inte minst "vanligt folks" bild av DIF som påverkas. Därmed påverkas indirekt även vår egen supporterkultur. DIF och Järnkaminerna har gemensamt under några år byggt upp ett gott rykte. Vi är ju Sveriges bästa och roligaste lag med de flesta och högst sjungande fansen.
Ska vi behålla denna positiva image måste vi jobba med attityden att handlingar som allvarligt skadar Djurgården ALDRIG är OK. Och det är vi själva som måste ta tag i det, ingen annan!
För hets, mot våld.
