Därför behövs AIK i Allsvenskan
Visst är det helfestligt att AIK åkte ur Allsvenskan men med några dagars perspektiv på det hela slår det en plötsligt vilka drastiska konsekvenser detta kommer att få. Därför publicerar härmed Söderst@dion: 10 goda skäl till att AIK: s sejour i Superettan förhoppningsvis blir ettårig.
1. Björn Runström ska inte behöva lida längre än ett år.
Att tvingas åka till Gävle och möta deras "skitlag" kan inte vara kul. Runström trivs på Råsunda.
2. Att få se AIK våndas i botten av Allsvenskan 2006. Eftersom AIK-ledningen anser att "Superettan är så genomusel att Färöarna lätt skulle sopa hem den", som Kisfaludy lika initierat som alltid uttalat sig, görs inga som helst förändringar i truppen. När AIK i premiären av Allsvenskan 2006 tar emot Boden, som högst sensationellt vann Superettan året innan, mönstrar man det fruktade anfallsparet Mrdja - Marklund.
3. Att få se Krister Nordin försöka reprisera sin frispark mot Bajen 2003.
Efter att försiktigt lämnat dörren på glänt och hotat att fortsätta i AIK som spelare efter säsongen 2004 bestämmer sig Krister. "Jag kör två år till." Bakom beslutet ligger till stor del en massiv övertalningskampanj initierad av Gnagarforum, kända för att sätta sitt hopp till gamla hjältar. När AIK i vårderbyt mot Hammarby 2006 får en frispark cirka 30 meter ifrån målet, och Ante Covic står vid sin vänstra stolpe och dirigerar en illa uppställd mur, bestämmer sig en nu nästan 40-årig Krister för att ta chansen. Lödet har han kvar i dojan, men det är sämre beställt med närminnet så här på ålderns höst. Precis innan han ska slå till bollen ställer sig en Bajare upp på västra läktaren och ropar: "Passa Gary." Krister som allt oftare drömmer sig tillbaka till gyllene AIK-år glömmer för en stund att "Guld-Gary" sedan länge lagt av så när han ser sin gamle vän sittandes på VIP-läktaren drar han iväg en stenhård vrist mot honom. Gary, som spelar squash på tisdagar med Martin Åslund (som numera är expertkommentator i femman) och joggar i elljusspåret på torsdagar är ändå inte beredd på Kristers pass. Bollen tar i Garys vänstra tinning och ändrar riktning så att den med full kraft träffar bänkgrannen Niklas Strömstedt mitt i pallet. Niklas, som precis släppt en AIK-platta tillsammans med Ted "Olyckan" Åström och Micke "Svullo" Dubois, knockas av träffen och blir aldrig sig själv igen. Per Bjurman tackar Krister personligen i en krönika några dagar senare.
4. Kanelbullarna som pressen bjuds på i halvtid på Råsunda är bara så goda.
Kan tänka mig att "skitlag" som Gefle bjuder på typ, skitgamla mariekex.
5. Äkta glädje slår alltid skadeglädje.
Känslan efter derbyvinsterna mot AIK de två senaste säsongerna vill jag gärna uppleva så snart som möjligt igen. Segern 2003 håller jag som det skönaste ögonblicket efter guldåret. Skadeglädje ska inte förringas men det försätter en aldrig i det där totala, euforiska glädjeruset som vissa bajensegrar kan frambringa. Visst är (Gf) porr ofta trevligt men inget slår den äkta varan.
6. Jag vill få kunna sitta på en presskonferens efter ytterligare en förkrossande bajenvinst i ett derby och lyssna på Patrik Englund.
"Jag är relativt nöjd. Jag tycker att vi visar upp en bra aggressivitet de första 20 minuterna. Vi fajtas hela matchen och killarna visar en härlig inställning". Samtidigt har man i åtanke den senaste Fan-TV-intervjun några dagar tidigare då en betydligt gladare Englund deklarerat: "Vi har haft den kanske bästa träningsveckan hittills bakom oss."
7. Söderst@dion, Forum 1891, Himmelriket o.s.v. måste återigen ges chansen lufta sitt genuina AIK-hat.
Aldrig har så många lag levererat så många krönikor om ett motståndarlag som denna höst. Vem vill skriva något ironiskt efter en förödande AIK-förlust mot något dynggäng nästa år? Det är inget kul att sparka på någon inte bara ligger ner utan också är medvetslös. Inte vill vi att AIK ska dö? AIK är ungefär som Joan "The Freak" Ferguson i "Kvinnofängelset". Stor, mäktig, ibland skrämmande, allt igenom ond och alltid stor i käften. Men bakom fasaden är det själsligt tomt. Ekande tomt. När hon gjorde entré blev serien plötsligt intressant. Vi älskade att hata henne. Att säga att Allsvenskan utan AIK skulle vara som "Kvinnofängelset" utan Ferguson är att överdriva så in i helvete, men lite saknade kommer de nog i alla fall att vara. Åtminstone av flera av våra spelare som tyckte att det skulle vara SÅ synd om laget åkte ur.
8. Vi behöver AIK som den riktiga fienden.
Ledsen DIF: s supportrar, men det går fortfarande inte att ta er på allvar. Ni är som dokusåpatrenden. När väl tittarsiffrorna sjunker för att hypen har lagt sig väljer TV-bolagen att satsa på någon annan genre. I erat fall heter den ishockey.
9. Råsunda har en jävligt trevlig vaktmästare.
Finns inte en chans att ett "skitlag" som Gefle skulle ha en lika sympatisk vaktis. Kan störa Runström.
10. Saknar redan krigsrubrikerna som "FOTBOLLENS DÖD" och "Säpo måste kopplas in."
Utrymmet i media kommer kraftigt att minska när man spelar i Superettan. Skönt säger gnagarna, synd säger jag. För som vi säger på Söder: All negativ AIK-publicitet är god publicitet.
