Tomhet...

HBK snubblade på mållinjen, 1-1 mot IFK Göteborg räckte inte till guld.

16867 åskådare på Örjans Vall var nog nästan allihopa besvikna efter dagens 1-1-match mellan HBK och IFK. IFK-arna antagligen besvikna att MFF vann guldet, och HBK-arna givetvis besvikna efter det förlorade Guldet, eller som kanske Janne sagt, det missade Guldet. Guldet som istället hamnade i Malmö...

Personligen känner jag bara en stor tomhet just nu, kanske lite som Harry Vest verkar känna sig i den där Ulf Lundell-låten som de flesta av er inte känner till... "Dom tog allt han hade, slängde honom under kaktusarna på en slänt. Han vaknade i soluppgången och kände sig som han aldrig förut känt". Rånad, eller i alla fall bestulen, alla förväntningar man haft under veckan är borta, försvunna, tomhet är det enda ordet jag kan komma på...

Joel Borgstrand håller med:
- Det känns tomt just nu, vi faller på mållinjen, det är verkligen ingen rolig känsla. Men även om vi gjort en bra säsong så är det svårt att glädjas just nu. Det var inte vår dag, med lite flyt hade vi vunnit, analyserar Joel ungefär en timme efter matchen är slut.

Tommy Jönsson:
- Detta är en enorm bevikelse, vi hade en bra chans och leder i paus, vi spelar bra, och är lite på gång i slutet av första när vi gör 1-0. Tyvärr räckte det ju inte, vi blir lite sämre efter 1-1. Jag vet inte vad det beror på, vi klarar inte av det helt enkelt. Vi får inte till det vanliga spelet, det är en svår plan och att Mackan måste byta är två småsaker som blir avgörande, det finns fler sådana där småsaker som är avgörnade. Vi behöver ju inte "bara" behöver vinna, men vi behöver inte bry oss om MFF i alla fall, som sagt det är en enorm besvikelse jag känner just nu.

Emil Jensen:
- Det känns tomt, ännu känner jag inte den där enorma besvikelsen, men det kommer nog lite senare, sen kommer väl ljuset igen hoppas jag där man kan glädjas åt en bra säsong. Jag har haft lite problem i foten, och spelade hårt tejpad idag, sen gjorde jag en glidtackling och skadade foten lite till och även knäet.

Matchen
Jag vet inte vad jag ska skriva om matchen. Jag var alldeles för nervös för att kunna komma ihåg några detaljer. IFK spelade hårt, och i många fall vårdslöst, jag hade definitivt inte förväntat mig att IFK skulle vara så här taggade. "Det är ju deras spelstil" sade någon, det är kanske sant, Mackan blev skadad, och det blev säkert en av de där avgörande sakerna idag....

IFK fick en straff, helt korrekt, Tomas arm är långt från kroppen, inte en avsiktlig hands men ändå solklar straff.

Dusan Djuric, jag har sagt det förut och säger det 15-20 gånger varje match, fasen va bra den killen är, hans skott som tippas till hörna av Bengt hade varit värt ett bättre öde. 1-0-målet var egentligen bara tur, Mackan peter bollen till Dusan som går in mot mitten strax utanför straffområdet, skjuter, felträff, träffar ett IFK-ben, sen ett IFK-huvud, bollen leter sig över Bengt, 15000 personer på örjans vall i extas...

Sen är det paus, allt ser ljust ut. Efter paus blir Mackan tvungen att byta, några minuter senare blir det 1-1. HBK lyckas inte göra fler mål även om man var nära några gånger så var man aldrig riktigt nära.

- MFF vann sin match, alltså förtjänade de att vinna Guld, det finns ingenting jag kan göra åt det nu, kommenterar Janne Andersson.

Haglund i Elfsborg, vad säger du till honom nästa gång du träffar honom?
- Haglund ska få spö, säger Janne med ett leende.


Himlen är Blå har inget annat att göra just nu än att säga Grattis till Malmö FF - Ni tog flest poäng, vi tog två färre - Ni vann, vi kom tvåa. Nu ska vi ha revanch i Royal League!

0 kommentarer