Gästkrönika: "Just idag är jag stark"
Gästkrönikören "Charlie" hanterar den hastigt och väldigt påflugna höstlunken genom att drömma sig tillbaka till tider då det var bättre (och för all del sämre...)
Ibland vaknar man upp mitt i vardagslunken och konstaterar hur jäkla underbart skönt det är att vara Bajare. Man sitter på jobbet och har guldaffischen från expressen och aftonbladet på väggen, och man glider tillbaka i tiden några år. Slutsignalen går och tårarna bara rinner på en. Inte bara på en själv, förresten, vi var många som grät av glädje den där oktoberkvällen 2001. Den där obeskrivliga känslan av att man inte visste vad man skulle göra av kroppen, av sig själv. Man bara spratt av glädje.
Och vemod. Pressen från år av jojoåkande mellan dåvarande division ett norra och allsvenskan tog hårt på psyket. Glädjen man kände då vi gick upp i allsvenskan var enorm, men det nattsvarta mörker som lade sig över oss supportrar då vi åkte ur kan inte beskrivas. Guldet, alltså äntligen stod vi på toppen.
"För vi ska krossa ManU, för vi ska krossa ManU..."
Vårt lags namn är det första som står på pokalen, vi har ollat på bucklan, vi snodde guldet framför storheter som Malmö FF, Djurgården och AIK.
"Å om vi åker ner i ettan, då blir ju allting snett.
Men när vi kommer upp igen, då blir vi nummer ett".
Kenta Gustafsson var ett geni och en underbar låtskrivare, men framförallt var han en äkta Ekenskis.
Djurgårn å Gnaget då, vad är dom egentligen?
"Det är ju rena löjan att kalla dom för Stockholmslag. För Eken är ju Söder, Farsan, Morsan, Du och Jag".
Gnaget är nere i Superettan, och nu får dom så att säga igen för gammal ost. Alla de gånger man har stått på Råsunda och sett "En bomb brisera, och det är Dick Lidman som avfyrar den" - eller på Söderstadion förresten. Dessa cupmatcher mot AIK är inte precis några fina minnen. Nu blir det Falkenberg och Mjällby för Hans Majestät Konungens lag. Djurgården då, dom har ett hyfsat starkt lag, men vad är det för supportrar vi snackar om? Är det 5000 hardcoresupportrar eller? Det går liksom inte att ta dom på allvar. Näh, ägna er åt hockey ni grabbar så tar vi riktiga snubbar hand om fotbollen.
Vi tog inte guld i år, vi kom inte bland de fyra främsta å får därför inte spela Royal League nu i vinter, och inte blir det något europaspel nästa år heller, om vi nu inte tar en plats via fair play. Fat chance säger jag. Men, det spelar liksom ingen roll. Det är klart att vi ska vinna och bli bäst, men som Kenta sa:
"Dom sitter på bänken, gator och torg. Å då Bajen loosar, har dom ingen sorg. För dom vet. Bajen e bäst i stan, ja. För Bajen e bäst".
Jag kan inte vänta förrän jag står på Norra igen med halsduken över huvudet och vrålar med tusentals andra i Kenta Gustafssons mästerverk "Just idag är jag stark". Så lyft på huvudena bröder och systrar. Sträck på ryggarna, ut med bröstet. Vi tillhör Sveriges finaste. Vi har Bajen i blodet, runt omkring oss på Södermalm och i Söderförorterna. Det ligger i luften när man passerar Zinkensdamm, Gullmarsplan, Hornsgatan och Sofiakyrkan. Och fan vad glad man blir när man ser ett Bajenmärke på en bil på väg till jobbet!
Vi e Bajen, vi är från Södermalm. Hovet, Söderstadion, Zinkensdamm!
- - - - - - - - - - - - - - - - - -
Gästskribentens åsikter sammanfaller inte nödvändigtvis med Söderst@dions eller Svenska Fans.
Söderst@dion är en supporterhemsida helt fristående från Hammarby IF Fotboll
