En svart dag på Råsunda
Inte mycket kul att rapportera från Råsunda. Förlorad final, mycket svag domarinsats och tokvakter.
Säsongsavslutningen har ju inte precis blivit som man hoppades. På Råsunda grusades förhoppningarna om en titel denna vår jubileumssäsong men förlusten till trots var det annat som kom i fokus efter matchen nämligen Sundells svaga insats och ordningsvakternas uppträdande. Det här skall ändå främst försöka handla om matchen som tyvärr inleddes på sämsta tänkbara sätt för Blåvitt. DIF var på hugget från avspark och fick också tidig utdelning. Redan i den 5:e minuten kom 0-1, Hysén gjorde en räd på högerkanten och slog sedan ett inlägg som passerade alla som stod centralt i straffområdet men nådde Sjölund ute till vänster. Han klippte till direkt och skottet gick ribba in.
Efter målet var det mycket DIF i cirka en kvart till. IFK agerar stirrigt bakåt och det kändes farligt när DIF kom i snabba anfall längs kanterna. Till slut kom ändå Blåvitt igång och efter knappt 20 minuters spel började det bli lite lugnare i IFK och bättre ordning på spelet. Detta gjorde att man också började föra matchen och i resten av halvleken jagade man en kvittering. Det var dock lite tamt framåt, Blåvitt hade mycket boll men lyckades inte riktigt få någon spets på avslutet. Det skapades dock en hel del lägen och "Alex" var inblandad i det mesta framåt. Första läget hade han själv i den 17:e minuten när han fick på ett tungt skott som dock gick rakt på Tourray.
Nästa läge hade Mild i den 23:e matchminuten när han fick ett utmärkt skottläge efter fint förarbete av Alexandersson. Håkans skott blev dock misslyckat och målvakten hade inga svårigheter att ta bollen. Nästa läge tillföll Ijeh bara minuter senare men hans nick gick utanför efter inlägg av "Alex". Senare fick även "Seb" ett bra läge återigen efter förarbete av Niclas, men även denna gång tvingades man se avslutet gå utanför. Alexandersson hade också egna lägen att kvittera men målvakten var med på hans skottförsök.
Totalt sett kändes det inte alls rättvisande att DIF gick till halvtidsvila med ledning. Blåvitt hade efter en svag start tagit över matchen och skapat ett antal kvitteringslägen. Blåvitt kunde också mycket väl ha fått en straff med sig när Johannesson tränade volleybollslag i eget straffområde. Mycket hade kretsat kring högerkanten där "Alex" styrde det mesta framåt. Däremot hade det varit mycket tyngre på vänsterkanten där framförallt "Sankan" hade problem.
I början av den andra halvleken kom den välförtjänta kvitteringen. Halvleken hade inte riktigt tagit någon form innan målet kom i den 53:e minuten. Ijeh fick bollen från vänsterkanten och gjorde en räd framåt innan han stoppades strax utanför straffområdet. Naturligt nog blev det "Alex" som tog hand om frisparken och han la den helt perfekt strax till höger om muren och precis innanför stolpen otagbart för Tourray. 1-1 och det hela såg riktigt ljust ut igen.
Sen kommer minuterna som avgör matchen, i den 58:e minuten har DIF en snabb spelvändning. Bollen spelas fram till Hysén som löper in till höger i straffområdet. Han spelar bollen snett inåt bakåt där den placeras in i mål av Andreas Johansson. Blåvittspelarna klagar högljutt på offside på Tobias och nu skall tydligen domaren ha delat ut ett kort till Kalle Svensson som inte särskilt många på Råsunda, och då allra minst Kalle själv, har uppfattat. Därför blir överraskningen mycket stor när Kalle helt riktigt varnas några minuter senare för en kapning på mittplan och förutom det väntade och fullt logiska gula kortet också får ett rött kort.
Efter den omdiskuterade utvisningen så tappade IFK-spelarna fokus och Djurgården kunde snabbt göra 3-1 efter det att Sjölund (till synes med armen) fångat sin egen retur och kunde sätta dit sitt andra mål för dagen. En man mindre och underläge med två mål innebar naturligtvis att matchen var avgjord och resten blev en rätt grinig tillställning med en hel del efterslängar fram till de avslagna sista minuterna.
Tyvärr var det inte alls fotbollen man kunde koncentrera sig på i slutet där man stod på den norra läktaren. I samband med DIF:s tredje mål bestämde sig ordningsvakterna för att ingripa på läktaren, tydligen för att gripa en supporter som skulle avvisas. Ingripandet sköttes dock mycket märkligt och urartade totalt med ett vilt vevande av batonger mot alla i närheten. De oskyldiga som drabbades av vakternas framfart med batonger och brandsläckare borde anmäla dem snarast (instruktioner finns på Änglarnas hemsida). Det här gav givetvis en mycket besk eftersmak till hela matchen och när man lämnade arenan var det inte förlusten i sig eller insatsen av Sundell som upprörde mest.
Mycket trist att Bosse tvingades avsluta sin tid i Blåvitt med en förlust. Stundtals spelade IFK riktigt bra i den här finalen men det skall sägas att det också fanns svackor. Backlinjen kändes aldrig riktigt stabil och det hände inte mycket framåt på vänsterkanten. Plusvarianterna i Blåvitt var väl främst Mild och "Alex" på mittfältet samt Ijeh i anfallet. Tyvärr lyckades inte Jonas ge riktigt stöd åt Peter vilket gjorde att det blev lite tunt framåt. När sedan George kom in så dröjde det inte länge innan matchen förrycktes av utvisningen vilket gjorde att bytet inte hade önskad effekt.
