Konstgräs - en förutsättning för framgång

Alltid Blåvitts nyförvärv Kristoffer Norén presenterar framgångsfaktorer i jakten på Champions League.

För att återerövra Europa bör vi dra in mer pengar.

Oavsett vad man tycker om det är nog de allra flesta överens om att i dagens fotboll så är pengar av yttersta vikt för att bygga ett framgångsrikt lag. Någon gång då och då kan en uppstickare med större vilja än plånbok lyckas, men för att konstant vara med i toppen krävs goda ekonomiska resurser.

IFK har - med svenska mått mätt - en god ekonomi, men i en internationell jämförelse ligger vi långt efter. Inte bara ligorna i de största europeiska länderna utan även andra "småländer" som Danmark, Belgien eller Portugal. Vi må vara ett invånarmässigt litet land i Europas periferi men en sak kan man inte förneka - vi har ganska gott om både pengar och storföretag. Tyvärr har varken den svenska fotbollen i stort eller IFK lyckats särskilt väl med ambitionen att locka kapitalet även om en uppryckning har skett den senaste tioårsperioden.

För att dra in mer pengar behöver vi en större publik.

Publiksiffrorna är grundbulten när det gäller att locka till sig kapital och här står sig både Allsvenskan och IFK ganska bra i en internationell jämförelse. I alla fall om man tittar på publiksnittet: den senaste säsongen hade allsvenskan ett publiksnitt på 9 764 personer. Om man jämför med ett annat litet land - Belgien - så kan man konstatera att de endast har ett marginellt bättre publiksnitt (9 861 personer för 2003/2004 - 1% högre än Allsvenskan).

Om man däremot lämnar det trångsynta genomsnittet bakom sig och istället tittar på det totala åskådarantalet de båda ländernas högsta divisioner lockar till sig blir man nästan chockad: för Sveriges del 1 777 048 medan belgarna lockade till sig hela 3 017 466 (70% fler). Anledningen till den stora skillnaden beror på att vi i Sverige endast har 14 lag i högsta serien och därmed spelar 26 omgångar (totalt 182 matcher). I Belgien har man 18 lag och spelar 34 omgångar (totalt 306 matcher).

Det totala antalet matcher har en direkt, och oerhört viktig, påverkan på de totala publiksiffrorna. Vad vi måste jobba med är alltså inte primärt att locka mer folk till arenorna, utan snarare att få dem att komma oftare. Skulle man dessutom ta sig en titt på cupen så kan man konstatera att det totalt endast spelas 97 matcher i Svenska Cupen innan segraren koras. I Belgien spelas det 250 matcher innan bucklan höjs i skyn. Att Svenska Cupen dessutom är kraftigt vanskött och i år totalt endast lockade ungefär 90.000 åskådare tänker jag inte ens ta med i analysen.

För att dra större publik bör vi spela fler matcher och förlänga säsongen.

I Sverige spelas det bara seriematcher under sju månader, vilket torde vara bland de allra kortaste säsongerna i världen. Varför svenska spelare skall behöva försäsongsträna i fyra månader medan italienska endast behöver sex veckor för att förbereda sig övergår i alla fall mitt förstånd. Dessutom - om man frågar en spelare så lär de flesta bra mycket hellre spela än träna...

IFK Göteborg har i dagsläget endast tretton seriematcher om året där vi har möjlighet att dra in de pengar som skall finansiera ett lag som har som målsättning att vara ledande i Skandinavien och som - med historisk tyngd - på sikt borde ha ambitionen att ses som ett hot även bland de europeiska storlagen. För att detta skall vara möjligt krävs det att vi spelar fler - ur publik synvinkel - intressanta matcher varje år.

Royal League är ett utmärkt initiativ för att förlänga säsongen med ytterligare ett par månader, men det gynnar bara ett fåtal föreningar. Nu har visserligen IFK en ambition att alltid vara med i toppen vilket förhoppningsvis innebär att vi mer eller mindre alltid deltar i Royal League, men en utbyggnad av Allsvenskan till 16 lag ger helt nya möjligheter att öka det totala inflödet av pengar. För att vi skall ha möjligheten att utöka serien med två lag och fyra omgångar krävs att säsongen förlängs med en månad.

För att kunna förlänga säsongen krävs anpassade arenor.

Att spela fotboll i Sverige på vintern är vid första anblicken egentligen inte någon bra idé. Vår nordliga geografiska position och vårt ibland bistra klimat har en förödande inverkan på möjligheterna att ha en spelbar gräsmatta och att locka publik till arenorna. Dagens skådeplats för IFK Göteborgs uppvisningar - Gamla Ullevi - har varken klimatskyddade åskådarplatser eller spelbart underlag vintertid vilket gör den till en synnerligen misslyckad arena. Den är dålig för dagens ändamål och den kommer att vara ännu sämre för framtidens.

Om man vidgar sitt synsätt lite kan man ju enkelt konstatera att om man kan spela fotboll i Moskva eller Chicago (den amerikanska varianten) under vintern så borde det även gå i Göteborg. För att det skall vara möjligt att spela fotboll krävs dock en helt annan arenastandard än den som i nuläget finns i Sverige. En anpassad arena har i vart fall klimatskyddade läktare så att åtminstone de betalande kan njuta av upplevelsen utan att riskera köldskador eller genomblöta kläder. Allra helst har även de som uppträder - spelarna - tak över huvudet. En anpassad arena ger även helt nya möjligheter för att på ett kommersiellt sätt dra nytta av det intresse som fotbollen genererar.

På anpassade arenor kommer det att ligga konstgräs.

Man vill alltid ha en så bra plan som möjligt, men man vill även ha en plan med så lite variationer som möjligt i underlaget. Ännu så länge så finns det - mig veterligen - inget konstgräs som kan konkurrera ut en riktigt bra gräsmatta. Men ärligt talat - hur många matcher per år kan vi säga att vi har en sådan? Med en bra konstgräsplan har man ett underlag som alltid ligger på en hög och framförallt väldigt jämn nivå. Man bör även ta med i beaktandet att utvecklingen snabbt går framåt - särskilt nu när UEFA har godkänt konstgräs som underlag för matcher i de europeiska cuperna, så förutsättningarna kommer förhoppningsvis bara bli bättre.

Säga vad man vill om konstgräs men det ger en enorm fördel i och med att det kan utnyttjas till nästintill oändligt många arrangemang. Och eftersom antalet arrangemang på en arena har en direkt påverkan på dess ekonomiska utfall leder det till att konstgräs blir det självklara valet på allt fler arenor. Detta tillsammans med det faktum att man alltid har en jämn nivå på underlaget gör att det knappt kommer att finnas något framtida arenabygge som väljer att lägga något annat än konstgräs på spelplanen.

Kristoffer Norén2004-12-06 14:00:00

Fler artiklar om IFK Göteborg