Inlägg: Agera istället för att reagera

Gårdagens informationsmöte kan ses som ett bra steg inför framtiden, men det kan även ses som en del i en stor oro vi bör ha för densamma. För mig lämnade mötet ett antal stora frågetecken öppna för svar.

Mötet i går var öppet och ödmjukt, eller var det det?
Den välvilliga sidan hos mig vill inget annat än att blicka framåt och tycka att allt faktiskt nu ser oerhört mycket bättre ut. Mycket har ju hänt kring organsationen i AIK, eller är jag lika naiv nu som jag varit de senaste 5-6 åren?

Jag håller mig inom det som var mötets kärnfråga, den fråga som fick på tok för lite tid efter att sövt mötet med information om ungdoms- och damverksamheten.

Hur vet vi att det var så att Sandro Catenacci och Mats Björeskog var öppna och ärliga? Jag uppfattar det bara delvis som så och då sitter jag långt ifrån alla de fakta som krävs för att veta. Inga kritiska frågor ställdes där vi på ett bättre sätt kunnat uttyda ärligheten och öppenheten i mötet.

Var det till och med så att mötet var ytterligare ett steg i den riktning där de försöker skydda de egna ryggarna. Framförallt skydda dem från att inte bli beviljade ansvarsfrihet.

Jag tycker att det finns positiva delar kring gårdagens möte, men har tre stora frågetecken som fortfarande talar för att det inte är rätt väg vi är ute och knatar på.

Vision och affärsplan
Grunden i en verksamhet är att sätta en vision, därefter sätts årliga affärsplaner för att föra bolaget mot visionen. AIK Fotboll AB har inte någon sådan vision satt efter de nya dåliga förutsättningar som råder. Dock har man redan börjat sätta ett gäng med projekt. Projekt som kommer att ta mängder av kraft att genomföra trots att vi ännu inte vet mer än att vi vill tillbaka till allsvenskan och väl där åter vara en toppklubb. Båten är inte på väg det raka spåret tillbaka. Båten kryssar och folk faller överbord utan att någon egentligen har någon kontroll över händelseförloppet. Blåser det kanske storm?

Budget i balans?
Det har satts en budget för 2005, en budget i balans heter det. Så är det, den är i balans, men hur blev den det? Kostnadssidan är budgeterad att ligga på 38 miljoner. Inäktssidan (med ett snitt om lite under nio tusen på matcherna) ligger utan extraordinära intäkter tio miljoner under budgeterade konstnader. Detta trots att man i senare budgetar många gånger om visat sig oförmögna att uppnå dessa extraordinära intäkter.

Istället för att sätta en kostnadsmassa som ligger i balans med intäktssidan, väljer man alltså att återigen chansa med bolagets pengar.

En chansning jag kan lova att ingen av herrarna i styrelsen skulle välja att göra i de egna bolagen.

Här heter det dock att det är uttalat att AIKs spelare skall vara heltidsanställda och att snittlönen i Superettan ligger strax över 20 tusen per månad, men att AIK:s ligger betydligt över detta. Därmed säger man att vi har råd att chansa i budgeten och betala överlöner i den division vi spelar i för att bli ett topplag. En chansning som minner om hur hockeyn år efter år tänkte och som mycket väl kan dra oss ner i samma grav den föreningen numera vilar i.
Hellre ett par hundår i Superettan än en klubb i konkurs.

Den som verkställer får gå, de som beslutar får bestå
Sandro Catenacci påminner mer och mer om en enmansshow. Under mötet satt han inte ens tillsammans med sina styrelsekollegor. Sandro kan vara kanon för AIK. Jag saknar en hel del inblick för att säkert kunna bevisa motsatsen, men jag är oroad. AIK är inte en enmansshow.

Lennart Johansson, som till varje pris skall skyddas, var inte på gårdagens möte, trots att han mig vetligen är ordförande för den del av AIK som höll hov i går. Vad var det han sa till spelarna om att inte hoppa av och att jobba tillbaka?

Det har rensats hejdlöst runt den sportsliga organisationen. Sanny Åslund som verkställt styrelsens beslut har fått gå. Det talas om styrelsernas ansvar, men där har ännu inget hänt. Magkänslan talar om för mig att vi återigen ser ett försök från styrelsehåll att rädda de egna skinnen, kanske inte så pass att de sitter kvar i framtiden, men det lär finnas en hel del ansvar att utkräva i det historiska. Nu reagerar man mangrant (eller i vart fall Sandro), men det är just i ordet reagerar det stora felet ligger. Det har reagerats i så många år att det egentligen inte är klokt. Det reagerades när vi vann SM-guld, spelade Champions League och fick in en massa pengar. Då reagerades det i spelarsatsningar, höga löner, stor kringorganisation och allt annat som kunde kosta. Nu reageras det åt det andra hållet. När skall AIK börja sätta sunda visioner och affärsplaner för att istället börja agera för framtiden?

Sammantaget tycker jag det är bra att AIK öppnar upp sig för medlemmarna, men hur stor del är öppenhet och hur stor del är mörkläggning? Jag vet inte. Jag hoppas de naiva har rätt, jag vill verkligen att det vi såg i går är början på rätt väg. Det är mycket som återstår att bevisa, gårdagen var inte ett bevis.

Johan Wibäck2004-12-08 11:00:00

Fler artiklar om AIK

Hoppet om Europa lever trots derbybaksmällan