Tom Turesson is no more

Hammarbys gudfader har gått bort, men barndomens och ungdomens hjälte kommer alltid att finns kvar, på ett mycket påtagligt sätt.

1961 var jag elva år och fotbollsspelarna i Hammarby var de givna hjältarna. Under hösten 1961 dök det upp en krullhårig blond nittonåring från ingenstans och tog en given plats i mina Bajenhjältars galleri.

Han spelade endast de fyra sista matcherna denna säsong, men vilka matcher det blev och jag lova er att det blev en fest utan dess like. - Jo, 1970, 1982 och 2001 då, men för mig var detta min första medvetna Bajenfest.

"Ture" debuterade mot Örgryte med att sätta sitt historiska första Bajenmål i den 89:e minuten. Laget som alla var bergsäkra på skulle åka ur allsvenskan hade visat musklerna. Vi vann borta mot ÖIS med 4-2. Hammarby vann även efterföljande match mot storfavoriterna IFK Norrköping med 1-0 (målet gjordes av Acke Eriksson). Allt såg ljust ut men en torsk mot IFK Malmö drog ner humöret på klubbens supportrar. Förlust med 0-4 på bortaplan.
- Nu när vi äntligen hade verkat komma på fötter!

Sedan inträffade något vi alla bär med oss än idag, i alla fall för oss som fick den stora äran att vara med. Efter en halvtimmes spel, då vi låg under mot IFK Göteborg med 0-3 och nedflyttningsspöket hade bokat plats på Skogskyrkogården, då inträffade ett Bajenmirakl i klass med Karlstad 1989:
1-3 Karl-Evert "Ya" Skoglund (40),
2-3 Lars-Ove "Larsa" Johansson (68) och
3-3 Lars-Ove "Larsa" Johansson (74).

Inför 21271. 3-3 mot IFK Göteborg innebar att vi bytte plats med Solnaklubben AIK som istället för oss fick ta klivet ner. Vi hängde kvar och än idag fattade jag inte riktigt hur det gick till. Men torsken mot IFK Malmö var (så här i efterhand) en förutsättning för att vi skulle få uppleva miraklet den 15 oktober 1961. Det var som sagt "Tures" debutsäsong. Fyra matcher, en balja och nytt allsvenskt kontrakt.
- Välkommen till klubben det svänger om!

Det blev åtta säsonger till (första vändan) i Hammarby, med allsvenskt-, division två-, kval- och landskamps-spel innan suget att bli proffs blev för stort. Men efter lite mer än två år i belgiska Club Brügge, återkom "Ture" till Hammarby och som han gjorde det. Säsongen 1970 är för evigt tillägnad Tom Turesson. Han var den absoluta förutsättningen för Hammarbys höstsäsong och själva grogrunden för myten om 1970. Det blev ytterliggare sju säsonger, bl.a. som fantastisk libero i slutet av den aktiva karriären, plus en bonussäsong som tränare. Och för det blir han för alltid ihågkommen som mannen som införde en helt egen variant på hörnor. Cirkelhörnan! Ett antal spelare fick springa runt i en cirkel i motståndarens straffområde när vi slog våra egna hörnor. Förhoppningarna var säkert att någon Bajenspelare skulle tajma löpningen med en perfekt språngnick isteget, men jag såg aldrig att det lyckades. Det var kanske inte så effektivt men det såg fantastiskt kul ut. Men det här är helt andra historier som det kanske kan bli anledning att återkomma till någon gång i framtiden.

91 mål på lite fler än 290 matcher är ett utmärkt facit. Nu blir det till att sätta baljorna bakom Svenne Berka istället.

Nu avslutar jag med en egen tyst minut, som ni gärna får delta i...
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.

- Tack!

... och även säga att jag självklart i denna stund tänker på Tom "Tures" anhöriga. Speciellt lilltjippen Tomas (antagligen inte är så liten längre), som också fick den stora äran att få representera Hammarbys klubbfärger.

RIP Ture.

LåN2004-12-14 07:02:00

Fler artiklar om Hammarby

Utvärdering och nästa steg för den sportsliga strategin!
Projektet Hammarby Fotboll - Nya tider, del 9
Inför: Hammarby möter Västerås i Allsvenskans sista omgång
Intervjuer efter Hammarby-MFF 2 november 
Spelarbetyg efter Hammarbys kryss mot Malmö