Bred trupp mot guld?
AIK bygger en stor trupp som skall vara förberedd på en både lång och intensiv serie. När Jorge Anchen värvades så pratades det om från AIK att han skulle konkurrera med allas vår käre Kenny P. Många blev säkert förvånade då yttermittfältare är den vanligaste arbetsbeskrivningen på en AIK-spelare idag. Den strategiske mäster Norling verkade ha missat att det är ytterbackar, innermittfältare och kanske en mittback vi saknar. Men som vanligt ligger Norling på en helt annan nivå av fotbollstänkande än oss vanliga dödliga.
Om Rikard Norling fortsätter sin tränarkarriär i Italien så skulle han säkerligen få smeknamnet ” il professore”. Det Norling saknar i utstrålning och karisma, ersätter han med list, kunnande och långsiktigt planerande.
Allsvenskan år 2008 kommer att bli tajtare än någonsin. Sexton lag skall möta varandra två gånger, däremellan skall ett europeiskt mästerskap genomföras.
Trettio matcher på en säsong är inget nytt inom ligaspel direkt. De övriga ligorna i Europa har inte sällan minst trettio omgångar, plus internationella och nationella cuper. Många matcher kräver många spelare.
Norling har en plan. Han har alltid en plan. Spetskompetens vinner enstaka matcher, men breda trupper kryddade med individuellt skickliga spelare vinner serier. Detta vet Norling, och han har säkert funderat på hur han och AIK skall hantera situationen sedan klubban träffade bordet den dag beslutet om sexton lag i Allsvenskan togs.
Med en längre serie blir det svårare att skrälla sig kvar och skillnaden mellan ett bra och dåligt lag blir tydligare i poängskörd. Om vi tar Ljungskile som exempel, av många utsedda till årets stryklag. Busterlaget kan säkert skrälla och fälla ett och annat storlag på ren inspiration under våren, men när hösten och mörkret kommer är många spelare slitna. För att klara kontraktet behöver Ljungskile minst sexton spelare av Allsvensk kaliber, och jag är tveksam om de ens har elva. Och om AIK-spelarna inte duschar i heligt vatten i skadeförebyggande syfte så behöver vi tjugotvå för att vinna SM-guld. Det vill säga två på varje plats.
Den utökade serien är också anledningen till att Allsvenskan i år kommer bli ojämnare än de senaste åren, då i princip det lag som hade mest flyt (IFK på Råsunda) slutligen fick ställa Lennarts pokal i prisskåpet.
Tur och otur har alltid framträdande roller i fotboll, men i år gissar jag att Allsvenskan kommer att bli mer lik de stora Europeiska ligorna. Där skrällsegrare det senaste årtiondet har varit lika ovanliga som bortalagstraffar på Stadio del Alpi. Visst kan det bli tråkigt om Sveriges högsta liga blir ojämnare, men det skiter väl vi gnagare i. Utan att överdriva AIK:s betydelse och storlek, så är min kvalificerade gissning att vi kommer vara ett topplag (ta i trä då ni läser detta) ett tag framöver.
För att åter knyta an till mäster Norlings lagbygge så bör det nämnas att han säkert också har en plan för de som jag upplever stora antal kantspringare som ingår i stallet. Som den förutseende man han är så vet han att pigga yttrar är A och O i den moderna fotbollen generellt och för ett spelförande lag som AIK i synnerhet.
Att kunna avlasta Djordic och Pavey med Rubarth, Anchen och Özkan kan vara det som avgör den långa Allsvenska som väntar oss till vår fördel.
Bland de många mittfältarna i truppen finns dessutom spelare med hög fotbollsintelligens som säkerligen vid behov kan skifta plats.
Backar och centrala mittfältare har ett större defensivt ansvar och behöver följaktligen trygghet i högre utsträckning än anfallare och yttrar som istället ofta kan höja sina prestationer efter någon matchs vila. Inspiration och hunger är den offensiva spelarens musa, liksom trygghet är den defensives.
Det finns som vanligt massor att oroa sig över inför årets säsong, det gör det alltid. Hur sugen är Dulee på att spela i Allsvenskan? Hur bra är årets defensiva linje? Får Fan TV åka till Portugal? Är elva träningsmatcher en smart del av förberedandet inför en lång serie eller en gropig väg mot ett skadehelvete? Ingen vet säkert. Vad vi dock vet helt säkert är att Norling har en plan, utstakad in i minsta detalj. Det har han alltid.
