Gästkrönika: Djurgården i Europa - något vi gärna ser mer av
"...Det var efter mycket om och men som Djurgården lyckades ta sig vidare till kvalomgång 2. Där väntade ett av de största lagen i Italiensk fotbolls historia, Juventus. En skrattmatch enligt många, hur mycket chans hade egentligen Djurgården mot en jätte som Juventus?, Minimal, om ens det. Det enda som skulle kunna fälla Goliat mot David var underskattning..."
Fotbollssäsongen 1955/56 var Djurgårdens första ute i Europeisk cupfotboll. För motståndet i den dåvarande Europacupens första omgång stod Polska Gwardia Warszawa. Ett lag som idag spelar i de lägre divisionerna i det inhemska seriesystemet. Djurgården mötte dem i kraft av att de var regerande polska cupmästare för året innan.
Efter att ha spelat oavgjort, 0-0, hemma så väntade sedan en svår match borta i Warszawa. När uret stod på 90 minuter plus tillägg så stod Djurgården som segrare med 4-1. Stor segerorganisatör i det blårandiga lägret var John "Jompa" Eriksson med tre strutar, alla i den första halvleken! "Knivsta" Sandberg avslutade Djurgårdens målkavalkad i den 29:e (!) matchminuten. Djurgårdens första seger utanför den inhemska fotbollsligan var ett faktum. Nu väntade skotska Hibernian i kvartsfinal…
Återigen så började Djurgården dubbelmötet på hemmaplan. Denna gång blev det dock inte kryss, trots ett tidigt mål av Birger Eklund så blev det förlust med 1-3. Detta följdes upp med en 0-1 förlust på de brittiska öarna. Respass Djurgården.
Det skulle nu ta nästan 10 år innan Djurgården skulle beträda en matta ute i Europa igen. Säsongen 1963/64 var de tillbaka. I Intertotocupen. Hela 6 matcher blev det, 5 förluster och bara 1 seger. På den tiden spelades inte Intertotocupen som en utslagsturnering som den gör idag, utan som ett Champions league med gruppspel. Efter säsongen 63/64 så dök Djurgården upp frekvent på arenorna runt om i Europa.
Uefa Cupen 64/65, Intertotocupen 65/66, Europacupen 65/66, Uefa Cupen 66/67, Europacupen 67/68, Intertotocupen 67/68, Intertotocupen 68/69, Intertotocupen 69/70, Intertotocupen 70/71, Uefacupen 71/72, Intertotocupen 71/72, Intertotocupen 72/73, Intertotocupen 73/74, Intertotocupen 74/75, Uefacupen 74/75, Cupvinnarcupen 75/76, Intertotocupen 76/77, Uefacupen 76/77. I hela 13 säsonger på raken deltog Stockholms stolthet i någon form av Europeiskt cupspel. Bland motståndarna märks bland andra, Manchester United, Hamburger SV, PSV Eindhoven, Schalke 04 och Feyenoord.
Sen kom det mörka åttiotalet då Djurgården åkte upp och ner som en jojo i den inhemska ligan. Djurgården skulle inte få se Europas ljus igen förrän säsongen 1989/90.
Djurgården anförda av bland annat Steve Galloway lyckades besegra Union Luxemburg med sammanlagt 5-0 i den första omgången. I den andra omgången blev det dock tvärstopp mot Djurgårdens första, och hittills enda spanska motstånd, Valladolid med 2-4 sammanlagt.
Europasejouren 89/90 följdes upp av ytterligare två säsonger med Europacupmatcher. Djurgården skördade dock inga större framgångar under de här två åren.
Jag tycker nu att vi istället kör fram bandet, närmare bestämt till säsongen 2002 då Djurgården var tillbaka i Europa igen, den här gången, kanske kaxigare än någonsin.
Nu roddes DIF-skutan av den numera legendariska tränarduon, Sören Åkeby och Zoran Lukic. Djurgården fick inleda kvalomgång 1 till Uefa cupen med att möta Irländska Shamrock Rovers. Ett dubbelmöte som Djurgården ganska enkelt vann med sammanlagt 5-1. Nu stod FC Köpenhamn på menyn. Ett betydligt svårare motstånd än ovan nämnda Shamrock.
Djurgården med en Kim Källström i storform nådde oavgjort på Parken i Köpenhamn och segrade i returen med 3-1 på Råsunda. Nu var DIF plötsligt inne i Omgång 2 och kunde för första gången på länge mäta sig med de större klubbarna i Europa. Erkänt svåra Bordeaux var dock för svåra och DIF fick tillslut se sig utslaget med sammanlagt 1-3, dock inget dåligt resultat mot en av Frankrikes allra största klubbar tillsammans med Marseille och den eviga liga-ettan Lyon.
Säsongen 2003 skulle Djurgården för första gången i klubbens historia spela Champions League-kval. Djurgården gick in i kvalomgång 1 och fick vid seger i den omgången hoppa in i kvalomgång 2. Seger där och, ja, ni förstår själva. Då väntade spel i den finaste ligan av dem alla, Champions League.
Partizan Belgrad stod för motståndet, vid den här tidpunkten var dem ett välbekant ansikte för svenska supportrar och journalister efter att dem säsongen innan manglade "Bajen" i kvalet till Champions league med 5-1 sammanlagt i dubbelmötena lagen emellan. Djurgården var inför matcherna mot Partizan varnade för deras reptilsnabba spelvändningar och förmåga att stänga matchen tidigt med ett snabbt ledningsmål.
Första matchen lagen blev i Djurgårdsögon kallat för miraklet i Belgrad. Efter att ha legat under med 0-1 så lyckades Djurgården hänga det så viktiga 1-1 målet och hålla det resultatet matchen ut... Champions League kändes plötsligt nära. Kanske var tanken på det något som satt kvar i spelarnas huvuden två veckor senare när returmötet "bara" slutade 2-2. Ni som känner till reglerna vet ju att det i det här läget är bortamål som räknas. Djurgården var ett slaget lag. Och för de flesta var de här ett tungt slag i magen. Vi skulle ju ut i Europa, vi skulle ju till Champions League. Chansen skulle komma ett år senare och så nära som Djurgården var då har Djurgården aldrig varit igen...
FBK Kaunas stod för motståndet den här gången, också det i kvalomgång 1. På pappret en lätt motståndare. Så var det inte dock. Det var efter mycket om och men som Djurgården lyckades ta sig vidare till kvalomgång 2. Där väntade ett av de största lagen i Italiensk fotbolls historia, Juventus. En skrattmatch enligt många, hur mycket chans hade egentligen Djurgården mot en jätte som Juventus?, Minimal, om ens det. Det enda som skulle kunna fälla Goliat mot David var underskattning. Just det kan vara en av orsakerna till att Djurgården, med Kjell Jonevret på tränarsidan, lyckades få 2-2 på Stadio Della Alpi efter mål av "Adde" Johansson på straff i slutet av den första halvleken och Tobias Hysén, mycket snyggt framspelad av Johan Arneng, i den andra. Faktum är att Djurgården hade 2-0 en bit in i andra halvlek.
Nu låg Champions league runt hörnet och kanske, ja kanske skulle Djurgården som första svenska lag sedan Helsingborg gjorde det år 2000, få spela med de stora grabbarna. Juventus grusade dock drömmen om ett avancemang med 1-4 på ett nästan utsålt Råsunda.
Även om det blev spel i Uefa cupen (respass mot Utrecht) så kändes det som en väckarklocka, är vi inte bättre än såhär?, Var en fråga som diskuterades flitigt bland oss fans och säkert också bland spelarna i omklädningsrummet. Visionen har länge varit att spela Champions league. Om Djurgården kommer att nå dit eller ej kan jag inte svara på, klart vet jag i alla fall att det är en lång väg att gå och att svenska lag idag ligger långt efter många av Europas klubblag, på såväl ekonomisk som organisatorisk nivå.
Djurgården har efter matcherna mot Juventus varit i Champions League-kval ytterligare en gång, 2006 mot Slovakiska Ruzomberok, även det utan några större framgångar.
2007 var Djurgården helt utanför europeisk cupfotboll. I år är dem tillbaka i Uefa-cupens kvalomgång.
Djurgården i Europa, ett koncept vi gärna ser mer utav.