Skadefritt för Rubarth?
Mats Rubarth har dragits med en efterhängsen fotskada under ett par år. Kanske är läge att prestera max nu?
- Nu känns det faktiskt bra, säger Mats till Gnagarforum.
Mats Rubarth är åter i träning efter att ännu en gång ha fått åtgärda sin skadade fot. Mats har haft problem med ett ledband som tänjts ut och under en lång tid har han fått dras med problemet att inte kunna gå för fullt. Förra säsongen blev liksom för resten av laget ett misslyckande, och när AIK hade spelat sin sista match mot Trelleborg återstod det inte lång tid innan han skulle ligga på bordet igen.
- Jag opererade foten för två år sen också för samma sak. Jag höll på och stukade foten hela förra året för att jag trampade snett. Förra operationen blev inte riktigt bra så vi hade snackat om att vi skulle göra om det. Och så tog vi en röntgenbild i slutet av förra säsongen och då såg vi hur det såg ut och bestämde oss för att göra en ny så fort som möjligt efter säsongen, säger Mats Rubarth.
En rejäl stukning kan kännas under en lång tid, och det är ungefär det som hänt. Mats fick en boll på ett olyckligt ställe på utsidan av foten som återigen tänjde ut ledbandet. Upprepade smällar under året ledde till flera frånvarotillfällen.
- Det var samma skada igen, jag fick en boll på högerfoten och fick vila. Sedan fortsatte det under resten av året med att man körde på och sen fick man en smäll och var borta i tre-fyra dagar innan man började köra igen. Men nu känns det faktiskt bra, så länge jag inte får någon smäll under den närmaste månaden så att jag hinner bygga upp muskelstyrkan i foten. Om man trampar snett igen så förstör man ju delvis det arbete som gjorts.
- Det har inte varit så att ledbandet varit av utan bara uttänjt, så man har gått in och rensat bort lite. Jag kommer inte ihåg exakt vad läkaren sa att man har gjort, jag var så drogad när han pratade med mig, skämtar Mats.
Hur är det med konditionen efter det här?
- Den är väl okej, den är ju inte bra direkt. Det tar sig, men jag är van att det brukar vara så här på försäsongen. Men att löpträna och att spela fotboll är två rätt olika saker konditionsmässigt. De första två-tre veckorna efter operationen kan man ju inte springa på foten. Jag började med det någon vecka in i december. Grundträningen kanske finns där, men det är fotbollsträningen som jag behöver nu.
På fystesterna förra året rapporterades om goda värden för Mats Rubarth, men ändå har mycket snack på forumet handlat om hans bristfälliga fysiska prestanda. Att han skulle ha dålig grundkondition är dock inget han vill befatta sig med.
- Jag tror att det är en liten myt att jag skulle ha dålig fysik egentligen. Jag är ju inte bland de bästa, men jag är inte helt oäven. Jag har aldrig varit bra på att långlöpa, men jag är kanske lite starkare på kortare sträckor. Men jag är nog inte så dåligt tränad som folk tror. Jag tror inte att man kan hålla på på den här nivån utan att ha hyfsad fysik i alla fall.
Hur är fysträningen under Thomas Lindholm?
- Det är väl inte lika mycket friidrottsträning som det var tidigare. Nu har jag i och för sig bara varit med i kollektivträningen i ett par dagar och fått köra den första tiden med naprapaten så jag vet inte riktigt hur de andra har kört. Men det verkar seriöst och bra.
Inför säsongen 2001 bar det av från Örebro till Stockholm, och i en chatt med Örebro-fans förklarade Mats att han hade ett position som han föredrog minst av alla. Det var platsen som ytter i ett 3-5-2.
- Ja, det stämmer nog. Men den bild jag hade framför mig av 3-5-2 tänkte jag mig yttrar som egentligen var ytterbackar men som spelade lite mer offensivt. Men det verkar som att vi mer ska köra en 3-2-3-2-variant och där är yttrarna som vanliga yttrar. I det andra är det spelare som springer från hörnflagga till hörnflagga och det kan jag inte förneka att det är inte min starka sida. Men det beror väldigt mycket på vad tanken med 3-5-2 blir. Vi har inte direkt haft några teoripass så jag vet inte tanken bakom systemet riktigt än.
Förutom fotbollsspelandet så pluggar du statistik på universitetet också. Hur kommer det sig?
- Ja, jag började i förrgår. Jag kände bara att jag ville ha något extra att hålla på med. Så mycket tid över har man inte, men en kvällskurs på halvfart känner jag att jag hinner. På dagarna har man ändå fullt upp med fotbollen, så det blir för svårt. Jag vet att det har funnits killar som pluggat heltid på dagarna, Benjamin Kibebe till exempel, och jag har stor respekt för det. Men jag känner inte att jag har kommit in i det riktigt. De killarna har börjat plugga på universitetet direkt efter gymnasiet medan jag inte har pluggat sedan jag tog studenten för nio år sedan. Att då komma in i en heltidskurs på dagtid känner jag inte att jag skulle klara av i nuläget. Jag pluggar på halvfart nu så får jag se vad som händer.