Markus Karlsson ÄR nummer ett!

Vi blev varskodda om att denna dag skulle komma. En levande legend lämnar nu vårt lag för ett välförtjänt miljöombyte. Saknaden är stor, men borde vara gigantisk.

Sett till det senaste året är det ingen nyckelspelare som nu försvinner från klubben. Det innebär inte heller någon större törn för startelvans del. Det är dock en levande legend som lämnar laget. För att i all enkelhet beskriva hur mycket Markus betytt och ställt upp för DIF, kan man ta till en viss supporter-
förenings motto - "Alltid, oavsett"!

Mackan har varit en given ledare under mycket lång tid i Djurgården. Likt en god kommendör var "Kapten Blod" inte den som lämnade det sjunkande skeppet för åtta år sedan. Han blev kvar i truppen, kavlade upp ärmarna och var med om att förvandla den läckande, lilla ekan till ett ståtligt regalskepp inom svensk fotboll. Oavsett vad en karriärrådgivare skulle säga så påvisar det något ytterst sällsynt inom den moderna fotbollen - Lojalitet!

Personligen känner jag en stor belåtenhet över hur hela förfarandet gått till. Det jag främst syftar på är hur Djurgården som klubb hanterat ärendet. Likt den sällsynta ädelvara som lojalitet är, måste den värdesättas därefter. Det är med ett stolt leende jag kan konstatera hur DIF ändå visar att åratal av slit för klubben ger rätt till viss särbehandling. Bra signal till framtida talanger!

Även om det inte anbringar klubben någon ekonomisk storförlust (kanske t.o.m. tvärtom?) så är det anmärkningsvärt att en spelare blir frigjord från sitt kontrakt efter eget behag. Man visar helt enkelt tacksamhet för lång och trogen tjänst då guldklocka efter 30 år inte är så aktuellt inom fotbollen.

En del röster har höjts för att "Nummer ett" haft en loj och t.o.m. "usel" inställning den senaste tiden. Han må ha åmat lite mycket över sin situation i laget och brist på speltid etc. Men ni som ser ned på honom för dessa små klavertramp... SKÄMS! Ni har minne som guldfiskar!

Jag undrar hur många "riktiga Djurgårdare" som inte gnällt under 2004. Som den "spelande supporter" han slutligen kändes som, var nog Mackan den i truppen som led mest av arenaflytten. Jag inbillar mig inte för en sekund att det är huvudorsaken till hans avsked. Framförallt inte när vi är åter på Stadion. Råttsunda kan ju ha agerat som en katalysator. Om så vore fallet, vem skulle kunna klandra honom för det?

All lycka tillönskas naturligtvis Markus nere i Tyskland. Det många frågar sig är ju vart han egentligen har hamnat? Laget heter "Rot Weiss Essen" och är nykomling i Bundesliga 2 där man simmar omkring i tabellbotten.

Värdigt Markus?
Värdig ersättare för DIF som klubb?
I ärlighetens namn, vad spelar det för roll?

"Världens bästa Karlsson" efterfrågade ett miljöombyte och framförallt speltid. Att han får chans på det sistnämnda råder det inga tvivel om. Han gjorde ett starkt intryck under sitt två dagar långa provspel och det ser enligt klubbens huvudtränare, Nico Schäfer "mycket ljust ut".

Beträffande miljöombytet verkar det snarare som att killen reser tillbaka i tiden till ett tysktalande Djurgården. Långsökt, jag vet. Men somliga verkar ju dras till jojolag i kris. Tack och lov för det, säger jag. "Rot Weiss Essen" - Tyska mästare om några år?

Tack för allt och lycka till, Markus!

Magnus Öhrman2005-01-27 07:00:00

Fler artiklar om Djurgården