5-5
I sann svensk mediaanda presenterar vi två listor som givetvis enbart innehåller AIK-spelare.
Dessa tycker vi är årets fem positiva och negativa överraskningar i spelartruppen. Nota bene att plus och minus handlar om hur VI tycker att spelarna sett ut utifrån VÅRA förväntningar/förhoppningar inför säsongen. Spelare som varit skadade under en större del av säsongen beaktas ej. Övriga som inte är med har mer eller mindre varit som förväntat.
+
Teddy Lucic
Permanent spel i mitten gör Teddy till en klasser bättre spelare. Den enda i laget som genomgående varit riktigt, riktigt bra med endast enstaka matcher som undantag. Som lagets bäste spelare har han verkligen tagit flera steg framåt i sitt spel sedan fjolåret.
Benjamin Kibebe
"Kibbe" inledde säsongen hyggligt, kom igång och var riktigt bra efterhand för att sedan svara för ett par riktiga bottennapp. Har ändå imponerat med att så snabbt komma in i ett moget mittbacksspel, vågar spela och har stor potential som han fått chansen att visa upp och överraskande snabbt utvecklat.
Patric Andersson
Ett nyförvärv som i vintras på träningarna visade sin målaptit, förhoppningarna var bland oss fans inte stora på "Långås" i forwardsdjungeln men han har sakta gått framåt successivt och bidrar till ett rörligt anfallsspel och många mål.
Mats Rubarth
Även här ett nyförvärv som spelat på en jämnare och högre nivå än vi förväntat oss. Trots skadeproblemen inledningsvis har han hunnit visa sig vara ett stort utropstecken. Bäste mittfältare i laget hittills.
Nebojša Novakovic
Nebojšas kapacitet känner alla till, men om han skulle hålla sig hel i år undrade man över. Fjolårets hackades sönder av småskador, foten gjorde ont under försäsongen men "Neš" hade en period för några månader sedan då vi utsåg honom till matchens lirare fyra matcher i följd. Kreatör och hjärna nummer ett i laget, har matchats hårt och har haft sina ups&downs. Ändå bäste anfallare. Inte alls för gammal.
-
Sharbel Touma
"Tomba" har varit bra som inhoppare, kommit in och gjort mål eller visat sig pigg och laddad. I de matcher han spelat från start är det ytterst få där man som supporter har känt att han ansträngt sig tillräckligt. Kanske för höga förväntningar, men Touma har mycket att bevisa för oss gnagare för att inte ses på samma sätt som av gårdarna. Han har verkligen glimtat till och visat prov på sin enorma tekniska kapacitet, att han kan råder det ingen tvekan om - det har inte fungerat som det borde.
Daniel Tjernström
"Tjerna" har varit den i det dåligt fungerande mittfältsspelet som man känt igen minst av jämfört med spelet 1999. Ifjol var han sliten och småskadad, nu var det dags för en ny Daniel trodde vi. Det har inte lossnat helt, men det är svårt för centrala spelare att inte fungera när inte laget fungerar och vice versa. Han har sett ut att vara på gång i ett fåtal matcher, men det känns inte som en rakt uppåtgående trend.
Erik Edman
Inför säsongen tyckte vi på GF att a-backlinjen var av hög klass och att Erik mycket väl skulle kunna börja nosa på landslagsspel, men hans stabila och kloka spel från ifjol har inte tagit de där ytterligare stegen framåt i takt med fortsatt matchande. Det är för stereotypt med långbollande och för dåligt utnyttjande av hans kvaliteter. Borde i Corneliussons frånvaro kunna vara än mer offensiv, vänsterfoten på vänsterkanten är ett alltför värdefullt vapen för att slösas bort. Det har saknats i AIK (och i svensk fotboll) i många år...
Martin Åslund
Killen med höga krav på sig själv har inte heller uppfyllt dessa. Våra förväntningar på Åslund har också varit stora, man vill verkligen se det stora spel som finns där blomma ut. Vi vet att han skulle kunna vara en allsvensk gigant på mittfältet. Den senaste månaden har det sett klart
enklare och bättre ut, men vi vill ju att Martin ska dominera... Används kanske inte i en optimal roll?
Andreas Andersson
Milan, Newcastle, miljonförvärv, blablabla. Det spelar ingen roll vad han kostar, det är en mycket bra fotbollsspelare tillika gammal skyttekung och kraven ska inte ställas efter prislappen utan efter spelarens förväntade förmåga. Efter några strålande matcher redan i början av AIK-karriären (MFF, Arsenal, ÖSK) såg vi år 2000 an med något stort som skymtade i horisonten. Inledningen av säsongen var inte vad man hoppats på och så kom skadan... Även här var det typiska hoppet om att "frälsaren är skadad och skulle han bara komma tillbaka så..." som gällde. Har inte varit dålig men heller inte anmärkningsvärt bra. Flytten ut till kanten har fått med "Adde" mer i spelet och snart kanske det är dags att plocka upp honom igen?
