Camp C: "Jag är tvåa just nu."
Himmelriket pratar försvarsspel med Christian Järdler.
Christian Järdler hade ett tufft 2007. När han hämtades hem 2006 från Turkiet var han en av de hetaste spelarna i allsvenskan. Skador ställde till det från början och när han var tillbaka hade Behrang Safari lagt beslag på vänsterbacksplatsen. Och med tanke på hur Safari hela tiden har utvecklats bör inte Christian Järdler ha fått det lättare att återta sin förlorade backplats.
– Nej, det ser väl inte sådär jättebra ut. Jag ser mig själv som andrahandsalternativ på min position just nu. Det är upp till mig att ändra på det, men som det ser ut är Berra helt klart etta för tillfället.
Kunde du själv ha gjort något förra året för att fått spela? Var du tillräckligt bra helt enkelt?
Det är svårt att prestera när man får en sån ryckig säsong. Man får en match från start, ett inhopp i nästa, en annan position i nästa och så ibland en match på läktaren. Det är svårt att spela bra när man inte får någon kontinuitet under en längre tid. Hade jag väl fått spela in mig tillsammans med den övriga backlinjen hade det kunnat se väldigt annorlunda ut för egen del.
Det var många märkliga laguttagningar förra säsongen under Sören Åkebys ”ledarskap”. Kanske var den märkligaste av dem alla hur han förändrade laget efter segermatchen mot Halmstad BK förra sommaren. Malmö hade kört över HBK på Örjans Vall och vann mycket rättvist med 3-1. Laget presterade något som skulle kunna ses som ett guldspel. Kritiken efteråt var väldigt positiv. För första gången på länge spelade Christian Järdler vänsterback och Behrang Safari var uppflyttad till yttermittfältsplatsen. De hade ett gott samarbete och låg bakom många farligheter. Till nästa match hemma mot Brommapojkarna satt Järdler ånyo på bänken.
– Förklaringen jag fick av Åkeby var dels att Martin Ekström i BP var så snabb att jag inte skulle klara av honom. Vilket är skitsnack! Ekström är inte särskilt snabb av sig och om så hade varit fallet hade jag klarat honom. Den andra förklaringen, som jag fick, var att jag hade gått ut i pressen och sagt att om jag inte fick speltid så ville jag byta klubb. Samtidigt lät han Höiland spela trots att alla visste att han förhandlade med Stabaek.
Att Roland Nilsson är med på de flesta träningspass är något som Christian bara tycker är positivt.
– Det blir en tydligare bild, säger han, och då han också var ytterback så ger det mig mycket då han instruerar och talar om vad jag kan göra bättre.
– Jag förespråkar i regel tränare som själva har varit spelare. Även om du kan läsa dig till mycket eller se på teve så har du ändå en annan erfarenhet om du har spelat själv. Detaljer som du har varit med om i matcher är lättare att visa praktiskt.
I korthet, vad är den stora skillnaden i Sörens och Rolands sätt att spela försvarsspel?
I Rolles sätt att se på fotboll är det ett klarare och tydligare zonspel. Sören var mer markeringsinriktad och med presspel över hela planen medan Rolle vill släppa motståndare och att man spelar i sin egen zon.
Tar det här nya sättet att tänka försvarsspel lång tid innan det sätter sig?
Nej, det gör det inte. De flesta är mer bekanta med det här sättet än det vi hade under Sören.
Är backlinjen extra viktig att få ihop samspelt?
Tränare brukar hävda det. Det viktiga är när man kör med ett rakt försvar är att man har en linje, att man känner varandra vid offsidebitarna. Och man måste spela mycket ihop för att känna varandra där bak.
Idag är det tänkt att Christian ska spela match mot UCF. Om inte en liktorn ställer till det för honom. Under måndagens träning klev av han flera gånger för att pyssla om tårna. Han visar mig anledningen till smärtan, på insidan av vänster lilltå. Det är ingen vacker syn. Han beskriver den med egna ord som en ”förhårdnad som samtidigt gräver hål i skinnet”.
Kommer det att hindra dig från spel i dagens match?
Jag hoppas inte det. Jag vadderar med skumgummi mellan tårna, så jag hoppas att det ska gå.
