Del I: Några ord från En dag med Laget
Hur ser en dag på jobbet ut? För att svara på frågan följde jag med laget till Norrköping. Häng på så får du veta mer …
Klockan kvart över åtta ringer jag på hos målvakts-Lasse i Eriksvik. Jag har bokat skjuts till Årsta. Det blir många i bilen för Lasses barn Ellen och Filippa ska åka med för att hälsa på kompisar i Norrköping. Det är en underbar vintermorgon. Minus tio grader. Solen skiner från en molnfri himmel. Fast det är kallt känns det mer som en sommarmorgon än en tidig lördagsmorgon i februari. Det bådar gott inför dagens match. Väl i bilen ringer Lasses telefon. Men han svarar inte för den ligger i bakluckan och så säger Lasse att ”det är bara Hasse Eskilsson som vill åka med”. Men det finns ingen plats i bilen för Lasses flickvän Anna är också med för att köra bilen tillbaka hem. Vi kommer fram till Årsta fem över halv åtta. Vi hoppar ut och går in i lokalen för att säga god morgon. Anna kör iväg i bilen och vi noterar att nästan alla redan är på plats.
Tio i nio är det samling och alla är där. Men vi saknar tränaren Sören och spelarna Peter Markstedt och Suleyman Sleyman. Men det är i sin ordning. De ska inte med i bussen. Sören är och hälsar på sina föräldrar, Peter åker direkt och Suleyman ska hoppa på vid Scandic i Södertälje. Det blir en snabb fika och en macka. Vår materialförvaltare Börje uppmanar alla som vill ha dricka i bussen att ta med flaskor själva. Vi hjälps åt att bära ner de frukostmackor som blev över och så ett par pannor fika. Ett måste så här i arla morgonstund.
Bussen lämnar Årsta exakt nio. Vi kan notera att grabbarna har fått ”resekläder” från Puma, häftiga gymnastikskor i ungdomlig stil. De ser ok ut på Patrik Manzilas och Peter Holms fötter, men på Börjes fötter känns de lite tveksamma. Till skorna är det tänkt att grabbarna ska ha grå byxor och en tröja. Patrik "Totte" Gerrbrandt är heller inte med på bussen. Han har ringt sig sjuk. En lårkaka på träningen i går gör att spel är otänkbart. När han vaknade i morse så var det tvärkört. Han konstaterade snabbt att det inte gick att springa. Peter kommer att ta hans plats i backlinjen, men det vet han inte om än. Jag vet för det har Thomas Dennerby berättat och man ser att Peter hoppas. Ingen ersättare för Totte har kallats in. Det blir fyra på bänken i dag.
Totte får i stället åka till Årsta lite senare på dan för att cykla. Vi kan här också notera att nytt för i år är att de spelare som inte spelar A-matcherna i stället tränar. Det blir alltså inte en extra dags ledighet längre. Så i dag får U 20-laget förstärkning i form av Johan Andersson, Trym Bergman, Daniel Bovbjerg och Dragan Vasiljevic. Ytterligare ett steg i rätt riktning.
I bussen får grabbarna ett gäng Årsböcker. De har kommit tillslut. En del läser medan andra väljer att förlänga nattsömnen en stund. I Årsboken är det speciellt två bilder som väcker viss munterhet, dels den från balkongen i La Manga och så den där Roger Sandberg slår en bredsida. Det är väldigt lugnt i bussen, om nu någon skulle tro något annat.
Halv tio hämtar vi upp Suleyman vid Scandic i Södertälje. När bussen kommer in så glider Suleyman in på parkeringsplatsen tillsammans med sin mamma. Lasse berättar lite skämtsamt att Suleymans mamma är två år äldre än vad han själv är. Inspirerad att lyckats sprida lite glädje övergår Lasses stämma i en avskyvärd personlig tolkning av östgötamålet. Sju år i Peking har satt sina spår. Ok, han snackar ganska kul. En stund i alla fall. Det är som sagt ganska lugnt i bussen, mest vila och läsande. En del grabbar börjar bli törstiga och frågar Börje om vatten. Börje påminner om vad han sa på Årsta. Ibland blir man trött. Bland annat Jonas Andersson och Andreas Bild får vända tillbaka till sina platser törstiga.
Kvart i elva kommer vi fram till Idrottsparken. Sören ska ha en genomgång klockan elva så Thomas uppmanar grabbarna att gå upp till konstgräsplan för att kontrollera underlaget. Det är en underbar syn vi möter. En härlig sommargrön gräsmatta. Strålande sol, ingen vind. Grässtråna är långa och det doftar gräs. Eller är det en ”näsvilla”? Bland gräsrötterna hittar man miljoner och åter miljoner små, små gummibitar. Det här är framtidens träningsplan, inget snack om saken. Det är ett mycket bra underlag. Snabba steg tillbaka till omklädningsrummet på Idrottsparken. Börje sliter hårt med materialet. Det går åt tre stora aluminiumtrunkar till allt material. Klockan fem över elva går Sören och grabbar in i ett angränsande omklädningsrum. Sören går där igenom förutsättningarna. Planen är bra. Norrköping har en del skador. Han berättar vidare att Norrköping kommer att spela 4-3-3 och går sen igenom deras laguppställning. Peter får reda på att han ska spela i stället för Totte. Han ser sammanbiten ut. Sören fortsätter med att han räknar med flera byten i dag. Hörnstenarna i försvarsspelet gås igenom, som forwards utgångspositioner, yttermittfältarna arbete, ansvarsfördelning mellan Andreas Bild och Micke Andersson på innermittfältet. Han förbereder Suleyman och Micke Hellström att det kommer att bli många en-mot-en-situationer i ytterzonerna. Spelarna sitter tysta och lyssnar koncentrerat. Det är ju inga nyheter som sägs, utan det är en del av rutinen före match. Det känns tryggt, man kan nicka igenkännande och titta på sin kompis som också nickar instämmande. Sören försätter med ansvarsfördelningen mellan innebackarna och nu syns det att Peter verkligen är riktigt laddad. Sören betonar vikten av att hålla laget kort, att inte bli utdragna på längden. Han använder ordet ”vi droppar” får att betona att hela backlinjen ska falla ner om vi tappar press på mitten.
Genomgången fortsätter med anfallsspelet. Det finns ett ord som Sören använder i nästan varje mening: ”våga”, ”våga”, ”våga” … ”Våga vilja ha bollen”, ”Våga slå passningen”, ”Våga spela bollen”. Passningsspelet betonas gång på gång. Kantspelet gås igenom. Genomgången avslutas med att fasta situationer repeteras. Det nickas igenkännande. Bilden har ansvaret för den kollektiva uppvärmningen. Snacket är slut. Det tog femton minuter.
[forts. i del 2]
