Gästkrönika: Ifall man fick önska
Det är inte utan att man känner att det vore läge för en ande i en flaska att dyka upp. Tre veckor återstår till den allsvenska premiären och det ser allt annat än ljust ut. Efter dagens förlustmatch mot Halmstad ser träningsmatchraden ut enligt följande: 9 3 2 4 12-10 11
Vadå? kanske någon säger. Elva poäng på nio matcher, plus i målskillnaden, så jävla illa ser det väl inte ut? Vidare kanske någon menar att ganska många spelare har luftats och bästa laget knappast har lirat än. Då vill jag nog ändå sätta in saker i sitt sammanhang.
För det första. Motståndet är inget vi direkt får skrämselhicka av. Två av motståndarna är allsvenska – Sundsvall ( i superettan så sent som i höstas), som besegrats och Halmstad,vilka vi fick spö med 3-0 av – i övrigt är det lag vi ska slå med reservlaget. Visst, BP spelade i allsvenskan i fjol men har sedan dess tappat tolv spelare. Sirius och Enköping var förra året sjua resp. tolva i superettan men ett potentiellt topplag i allsvenskan 2008 ska bara slå sådana lag.
Inte heller vill jag nedvärdera våra finska grannar men nog ska AIK vara klart bättre än TPS Åbo och IFK Mariehamn. Allsvenskan är bättre än finska ligan, så är det bara. Med det jag nämnt i åtanke känns försäsongen 2008 som minst sagt skral.
Det går att invända mot mitt resonemang. Visst, det är bara försäsong och det är först den 30 mars det verkligen gäller. Sant är också att resultatet i ett antal träningsmatcher har de flesta snart glömt. Men, det är också sant att segrar ger självförtroende. AIK lär knappast ha blivit direkt kaxiga av söndagens torsk mot Halmstad. Risken finns således att känslan i truppen kan vara lite stukad så här blott tre veckor före premiären.
Spelet går före resultaten innan serien startar, heter det och det kan jag köpa. Det som då oroar är väl att spelet inte heller övertygat. Rapporter säger att AIK spelat riktigt bra endast mot TPS Åbo men då gjorde man å andra sidan inga mål.
Det hårda matchandet har motiverats med att allsvenskan är större i år och att det på grund av EM-uppehållet kommer att bli riktigt tufft på våren. Varför har då så stor del av försäsongsmatcherna använts till att spela med Väsbykillar? Är inte tanken att startelvan ska vara något så när klar och ihopspelad när det är premiärdags? Eller har Nebojsa och Rikard en plan som inte vi vanliga dödliga ser. När det gäller vårt tränarpar är jag, vis av erfarenhet, benägen att tro att så kan vara fallet. Rävar bakom öronen och ess i rockärmen är ju något av Norlings adelsmärke.
Sällar mig också till den skara som vill hylla sättet på vilket Norling hanterat Dulee-affären/affärerna. Ändå är jag osäker på ifall Mr Johnson på sikt är positiv eller inte för AIK. Han är en mycket bra fotbollsspelare men det kan inte alltid uppväga hans förmåga att dra på sig – och klubben – dålig publicitet. Det är nämligen en vara som AIK brukar få tillräckligt av ändå.
Så var det då det här med önskningar. Jag önskar att det som bevisades 1979 beträffande försäsongen fortfarande är sant. Då vann AIK tio av elva försäsongsmatcher och spelade oavgjort i den elfte men ramlade ur serien. Slutsats – försäsongsresutlaten säger nada och ingenting. Låt oss bara hoppas att det gäller även i år.
Vidare önskar jag att det inte var ett jättemisstag att släppa iväg Nicklas Carlsson. Jag har nämligen länge befarat att de bakre regionerna blir AIK´s akilleshäl i år. Backbesättningen ser klen ut med tanke på att den bäste – Tamandi – och den lojalaste – Carlsson – nu är borta. Jag har heller inte fullt förtroende för Örlund. Jag önskar därför verkligen att jag har fel.
Framåt borde det kunna bli bra. Får bara laget vara hyggligt skadefritt – vilket är min tredje önskan – så ser det ut som om AIK har en offensiv som kan bli riktigt kul att se. Det vimlar av kvick- och lättfotade spelare som nog ska kunna göra Djurgårdens blydojjor yra i skallen.
Slår de här tre önskningarna in så känner jag mig lugn. Jag tänker inte önska SM-guld, det är nämligen ingenting man får utan någonting man tar.
Förresten så har jag en fjärde bonusönskning som jag nästan inte törs säga. Till sommaren är det dags att föra Marcus Allbäck till den klubb han egentligen skulle ha hamnat i redan 1999. I sommar lämnar han Köpenhamn. Allbäck i gnaget i höst vore väl inte helt fel?
