Livet har sina himmelsblå stunder
Tänk att en liten detalj som ett namn på en glassort kan fylla en vuxen man med stolthet och glädje.
Söndagskvällen är så bra som en söndagskväll kan vara utan att MFF spelar. Det är ljummet i luften och kvällssolen lyser över Malmö och Öresund. Man kliver ur bilen vid småbåtshamnen i Skanör efter en kort biltur. Allt känns som ett enda jättestort MFF-tifo. Himlen lyser blå över det ljusblåa vattnet som flyter så inbjudande och klart över en vit sandbotten.
Man hoppar i det uppfriskande vattnet och simmar runt och känner sig som en kung. Man kan inte låta bli att snacka lite fotboll med brorsan som simmar bredvid. Han har lyssnat på sportradion i bilen och berättar att Elfsborg och TFF ligger under klart och troligen kommer förlora. En tanke går till TFF-supportrarna som ,i samma ögonblick som Dulee Johnsson rullar in det förnedrande 4-0, säkert skulle ge hur mycket som helst för att vara i min situation istället för att våndas på Vångavallen. De skulle vilja ligga i vattnet bekymmerslöst bara flyta runt och njuta.
Så tänker i alla fall ofta jag. När Majstorovic blir utvisad mot Göteborg och man vet om att en förnedrande förlust är på intåg, då vill man bara vara någon annanstans. Då skulle man gärna vilja ligga i vattnet utanför Skanör. Men när samma Majstorovic ordnar en straff till MFF som betyder 4-0 på bortplan mot Djurgården, vid det tillfället vill man inte vara någon annanstans än på Stockholm Stadion.
Hur som helst så var detta en kväll utan några extrema känsloyttringar från min sida. Inga förluster, inga vinster, inga värdelösa domare och inga förtjusande tunnlar på motståndarbackar. Det var faktiskt riktigt skönt. Det skulle dock bli bättre...
Efter badet var det dags för att äta världens godaste glass hos Aldo´s i Skanör. Aldo gör Italiensk glass och sorbet som ingen annan och hade glassmarknaden varit lika penningstinn som fotbollsmarknaden hade Real Madrid köpt Aldo för 700 miljoner. Aldo´s är ingen vanlig glasskiosk utan ett litet café i ett vackert gathus med några enkla trästolar utanför. När man hittat ett par av kvällssolen uppvärmda stolar tränger man sig in i den lilla lokalen för att välja glass och mitt emellan den smarriga Nococian och den underbara Limesorbeten ligger den där och väntar på en. En himmelsblå glass som har fått det vackra namnet Malmö FF-glass.
En italienare vid namn Aldo som gör min världs godaste glass har alltså gjort en glass med smak av mint och vanilj bara för mig. Så kändes det i alla fall när man stod i den lilla mysiga lokalen stolt iförd sin himmelsblåa matchtröja.
Kvällen var perfekt, med underbart bad och vidunderlig glass, det enda som kunde göra den bättre var ett stänk av Himmelsblå magi, och det var precis vad Aldo gav mig!
Ikväll får man hoppas att Skoog och de andra fortsätter på den inslagna vägen....
