På djupet med Markus Johannesson - om lagkaptenens dolda ansvar
Att bära lagkaptensbindeln innebär mer än att singla slant innan matchen och skrika på planen. Markus Johannesson berättar om en annan sida av fotbollen; ansvaret att hålla ihop en grupp och på samma gång vara spelarnas och tränarnas förlängda arm.
- Jag vet att det var många som rynkade på ögonbrynen när jag fick bindeln, säger han.
Markus Johannesson, du är lagkapten i Djurgården. Vad betyder det för dig?
- För mig betyder det stolthet, en stor ära att få vara det. Jag känner en jätteglädje över att få vara det. Det är något som är få förunnat, och det betyder att man gjort något rätt i den person man är. Utses man till lagkapten har tränarna och hela klubben ett speciellt förtroende för dig.
- Sen är vi faktiskt tre stycken i Djurgården; jag, Mattias och Toni. Nu fungerar det så att jag bär bindeln under matcherna men annars är det vi tre som delar på ansvaret. Det är en förändring jämfört med förut då man hade vice-kaptener. Problemet med vice-kaptener är att det kan bli lite svårt att ta plats och därför känns det bra med tre riktiga kaptener.
Vad innebär det delade ledarskapet mer konkret med ansvarsfördelning till exempel?
- För egen del innebär det delvis avlastning på ansvaret men för Toni och Mattias betyder det nog att de lättare kan kliva fram. Idag måste du nästan ha ett uttalat förtroende för att verkligen ta det här sista steget och kunna ryta till. Annars kan det bli att "jaha, vem är han som säger det?". Därför är det oerhört viktigt, tror jag, för de själva att få den rollen, och på det sättet blir det naturligtvis avlastning för mig.
- Jag och Mattias är ganska lika, jag pratar gärna mycket och Mattias också. Toni är mer perfektionisten av oss tre som har koll på allting, alltid presterar topp i tester och går i bräschen för en proffsig inställning med sin fysiska status men kanske inte pratar lika mycket. Vi är ganska olika till sättet men har lika syn på många saker.
Vad skulle du beskriva som dina styrkor som lagkapten?
- Jag har fått den frågan många gånger och jag tycket det är oerhört svårt att svara på.. Det är egentligen inte jag som ska svara på den frågan, säger Markus samtidigt som han skruvar på sig och för första gången ser lite obekväm ut under intervjun.
Om vi säger såhär då: varför tror du att du är vald som lagkapten?
- Alltså, Siggi och Pålle som har utsett mig och de tycker antagligen att jag har någonting som skapar ett... ...förtroende i gruppen. Sen är det så att man har varit med länge och då hamnar man ganska lätt högt uppe i hierarkin i en grupp. Men vad som gör mig bra? Jag kan bara vara den jag är. Skulle jag spela någon annan skulle det inte bli bra utan jag kan bara vara den jag är och jag har mina styrkor och brister.
- Men en av de styrkor jag har, tror jag, är att jag är oerhört engagerad. Jag vill att det ska fungera, jag är lojal till 100%, nästan för mycket kanske. Ibland blir det att man glömmer bort sig själv för man vill att laget och klubben ska fungera. Men det är nog en styrka också och jag både tror och hoppas att det engagemanget smittar av sig på andra.
- Sen hoppas jag någonstans att det man säger tas tillvara, att mina åsikter anses vara sunda. Jag känner att jag har det förtroendet i gruppen och i föreningen. Men om jag en dag inte känner det förtroendet kommer jag inte att bära bindeln, det har jag alltid sagt, att det skulle inte fungera. Man kan utses som kapten från tränarna men om det inte fungerar från gruppen är det ingen mening, då får det hellre vara.
Kan du peka på några svagheter som du har i din lagkaptensroll?
- Jag tror att jag skulle kunna ta konflikter oftare. Jag är ingen konfliktmänniska vid sidan av planen i den bemärkelsen heller, och jag tror att jag skulle kunna gå snabbare i konflikt ibland. Ibland kan man känna att "det där borde han inte ha kommit undan med". Å andra sidan brukar jag ta efteråt när det har lugnat ner sig och vara rak och säga som det är; att "det här tycker jag inte är okej". Så visst känner jag att jag borde kunna hantera konflikter bättre ibland. Men återigen; jag är den jag är och skulle jag börja ta konflikter för att göra mig till skulle det bara bli fel. Men det är i alla fall en brist jag har.
- Sen finns det säkert mer... Jag vet inte om det är direkt dåligt men ibland kan jag ha en "låt gå-mentalitet". Jag orkar inte lägga för mycket kraft på småsaker. Det dyker upp väldigt mycket småsaker, spelare blir väldigt trötta som nu till exempel när vi är på läger och då kommer gnället att skor inte passar osv. Då får man sovra lite och skita i och köra på istället. Jag vet inte om det är en brist, men det kan säkert vissa tycka.
Du tar ju på dig väldigt mycket i din roll som lagkapten, men vari ligger ditt egentliga ansvar?
- Det viktigaste ansvaret man har som lagkapten är att se till att hålla en bra dialog mellan tränare och spelargrupp. Man ska fungera som en förlängd arm. Tränarna utser ju lagkaptenen så därifrån har man det ansvaret. Sen testade vi en ny grej från i fjol; att vi struntade i att utse ett spelarråd, som man har haft förut. Istället valde man att sätta förtroendet till de tre kaptenerna vi har just nu, och då blev vi samtidigt spelarnas förlängda arm också, och det var ett stort och viktigt förtroende. Den dialogen mellan spelargruppen och tränarna är nummer ett.
- Sen gäller det också att man sköter saker och ting. Man är trots allt ett ansikte utåt mot media och fans. Jag tycker också man har ett ansvar att se till att gruppen fungerar, till exempel om det kommer en ny spelare ser man till att han blir väl omhändertagen och känner sig välkommen. Då skapar man också ett gott rykte om föreningen att "där fungerar det bra".
Behöver man ha en viss erfarenhet som lagkapten?
- Jag tror man måste ha det, annars blir det väldigt svårt. Jag läste en intervju med Fernando Torres nyligen om att han blev lagkapten i Atletico Madrid väldigt tidigt, och han sa själv att det var alldeles för tidigt. Jag kan känna själv att jag är 32 år nu och skulle det komma en kille som är 20 år och börja styra och ställa... då tror jag att det skulle bli problem, faktiskt. Men jag kan tänka mig att det är lite annorlunda i andra länder – där är det de stora stjärnorna som får bindeln oftare.
- Jag kan känna att jag halkade in i det lite för tidigt i Djurgården. Jag hade varit ett halvår i klubben då och jag tycker att man kanske bör känna föreningen bättre än vad jag gjorde. Men spelarna ställde upp på det och då hade jag säkert en fördel eftersom jag var från Sverige och många kände till mig. Det är väl inget man sitter och ältar i efterhand utan då var det bara att köra. Men visst kändes det lite konstigt, speciellt hösten 2004 när det gick tungt och då vet jag att det var många som rynkade på ögonbrynen när jag fick bindeln. Man hoppas väl att man har bevisat i efterhand man var värd den ändå.
Om vi tittar runtom i fotbollsvärlden på alla lagkaptener, har du någon som du tror är en riktigt bra lagkapten eller någon som är en förebild?
- Nej, det har jag faktiskt inte. Alla är så otroligt olika som personer så jag kan inte sitta och säga att Paolo Maldini är min förebild eftersom jag inte har en aning om hur han är som person eller lagkapten. Utan jag, Mattias och Toni kan bara vara dem vi är. Uppskattar tränarna oss är det bara positivt. Men en förebild blir jättekonstigt.
En perfekt lagkapten?
Det ställs ju många krav på en lagkapten och det kan skapa dilemman. Vi tar ett exempel att Sölvi skulle konkurrera ut dig ur startelvan - vad händer i en sådan situation?
- Det är klart det är lätt att styra och ställa i en grupp när man spelar regelbundet och har det förtroendet. Men den statusen faller ju om man inte spelar regelbundet, så är det ju. Och där har vi en fördel i Djurgården att vi är tre stycken kaptener så den som är på planen bär bindeln, sen får den som inte spelar ta ett steg tillbaka i sådana fall.
Kan en lagkapten ha fördel i laguttagningarna just för att han är lagkapten?
- Det tror jag. Om en spelare är uppenbart bättre än den andra gör det inte det, men om det skulle stå och väga lika tror jag absolut att lagkaptenen väljs före. Sen kan det också ha att göra med hur man påverkar gruppen när man är på planen eller inte, till exempel. Det kan faktiskt vara så att en spelare är bättre, men att en annan påverkar laget bättre genom att vara på planen. Men ligger två stycken exakt lika kan jag tänka mig att tränare hellre väljer en ledarfigur.
- Markus är en spelare som i bräschen för en väldigt bra inställning både på och vid sidan av planen. Han viker inte en tum och kräver mycket både av sig själv och andra. Han tar också ett väldigt stort ansvar och man kan alltid luta sig mot honom. Det är viktigt att ha en sådan spelare framför allt när det börjar gå emot. Dessutom är han representativ i media, mot fans och sponsorer. Han är en förlängd arm för oss tränare. Jag tycker att han är som klippt och skuren för kaptensrollen.
Paul Lindholm om Markus Johannesson