Snöblinda Bajen
Spridda tankar och spekulationer kring försäsongen och kvalitén på svensk fotboll.
Försäsongen är en alltid lika underhållande period. Allt gammalt är glömt och alla börjar från scratch igen. I år är allt sig likt: man har ingen känsel i tårna efter matchen, AIK:arna är allmänt optimistiska och säsongens stjärna är ett oprövat kort. Just det sistnämnda är fascinerande, varje år haussas en tidigare oprövad talang och lanseras som den som ska ta det där sista klivet. För två år sen var det Elvis da Silva Santana, förra året var det Haris Laitinen och i år är det Erkan Zengin.
Både Elvis och Haris lyckades med konststycket att nå sin formtopp medan matcherna fortfarande inte betydde något. Bägge två fick det betydligt svårare när de gamla rävarna i laget la i en växel till i slutet av mars. Om Erkan gör som de två andra eller om han lyckas bättre får vi se, men det är kul att han verkligen satsar för att slå sig in i laget.
Det var skönt att se Jeffrey Aubynn till vänster på mittfältet i söndags. Allt snack om att se honom primärt som anfallare har gjort mig lite nervös. Kan tänka mig att resonemanget gått lite så här; Anders ville ha två spelare, en anfallare och en yttermittfältare. VD Henrik tittade i myntfacket och konstaterade att vi inte hade råd med mer än en etablerad spelare och därför fick Jeffrey bli både anfallare och ytter. Sen gällde det bara att övertyga alla andra om att man faktiskt värvat en anfallare. Man tager vad man haver...
Många idiotförklarade de som lät Eric Fischbein komma tillbaka efter sin lilla Skåne-odyssé. Vad skulle han kunna tillföra? Nu har kritikerna till stor del tystnat och Eric lär skriva på i veckan. Att han har kvalitéer råder det inget tvivel om, snabba smarta passningar och ständigt med ett tillslag. Frågan är bara hur mycket han kommer att få spela. Jensen är given som defensiv innermitt. Hella, Micke och Pétur finns redan som back up.
Tänkte ni på hur tyst det var på Skytteholm i söndags? Nu talar jag inte om publiken som faktiskt började göra sig hörd när laget väl tagit ledningen utan om killarna på planen. Där har vi kanske vårt största problem. Varför finns det ingen som gapar och driver på? Det finns så många möjliga kandidater som skulle kunna ta den rollen men tyvärr är det ingen som gör det. Dags att skicka Pétur, Mikkel, Max och Ante på ledarskapskurs? Eller dags för någon av de yngre att fylla ut tomrummet?
Appropå ingenting så är Salle förkyld för tillfället.
I söndags kunde man se att Micke faktiskt är bättre än förra året. Han verkar hårdare och tar för sig mer. Nicken i stolpen förtjänade ett bättre öde. Det finns bara ett problem: Micke ser ut som om han bara har en växel. Det ser ut att gå precis lika fort när han springer hem för att ta markering vid en motståndarhörna som det gör när han stormar in i offensivt straffområde.
Jag tror och hoppas att Micke kommer att göra en bra säsong i år, eller rättare sagt han har gjort sig förtjänt av att lyckas.
Det enda som bekymrade på väg hem från Solna var en sak: motståndarna. Ingenting i Gefles spel håller allsvensk klass. Jag har sett division två lag stå för bättre motstånd. Jag vet att det är sex veckor kvar till premiären. Jag vet att Gefle även förra året gjorde en dålig försäsong. Jag har hört alla bortförklaringar men jag kan konstatera följande: det här är som Enköping anno 2002 men utan de spelarna som hade allsvensk rutin. Om GIF inte blir jumbo är det ett under.
and now somthing completly diffrent
Emellanåt har jag svårt att förstå media och deras "experter". Jag förstår att Borås kommun och dess innevånare är glada att Anders Svensson kommer hem. Men att någon annan kan tycka att det är positivt är ofattbart. Att en svensk landslagsman flyttar till Elfsborg när han borde ha höjdpunkten i sin karriär är inget annat än ett misslyckande för svensk fotboll. Southampton är inte ett bra lag men trots det lyckas inte Svensson bli ordinarie, något svensk media skyller på dåliga tränare och det engelska vädret.
Sanningen är för mig glasklar: Anders Svensson är allt för psykiskt svag för att klara livet utanför Knalleland. Det i sig är inget problem, men att han samtidigt ska föreställa en nyckelspelare i det svenska landslag som ska ta sig till VM i Tyskland - det är ett problem.
Svensk fotboll borde ta sig en funderare på hur det kommer sig att allsvenska stjärnor som Selakovic, Svensson och Bakircioglu knappt klarar av att ta en tröja i skitklubbar på toppfotbollens bakgårdar.
Åter till Bajen:
Den första april 2001 spelade Hammarbys a-lag 1-1 mot Vallentuna BK. I söndags slog Hammarbys Talanglag samma gäng med 2-0. Är det vi som blivit bättre eller Vallentuna som blivit sämre?
