Krönika: Skadeläget oroar - som vanligt

Med mindre än två månader kvar till premiären börjar skadeläget i AIK kännas lite oroväckande. Den utlovade 35 procentiga förbättringen känns ännu en bra bit bort.

Framför allt är det illavarslande att Daniel Tjernström fick kliva av redan efter 21 minuter i lördags. Daniel Tjernström är en av de absolut viktigaste spelarna den här säsongen och var mycket bra i inledningen mot Sundsvall då han hela tiden spelade med få tillslag. Ett längre skadeuppehåll för honom kan bli mycket kostsamt för AIK. Att det enligt uppgift är samma knäskada som i fjol, och att han slog upp skadan då han reste sig ur soffan hemma, gör det hela mindre roligt.

När det gäller skadeläget i övrigt ser jag gärna att spelare som Niklas Sandberg, Mats Rubarth, Göran Marklund och Andreas Eriksson så snart som möjligt kan spela match igen. De behövs för att inte samma elva ska behöva belastas i 90 minuter varje helg.

Backlinjen är jag inte lika orolig för. Dels behöver Arvhage, Karlsson och Averstad speltid för att bli vana med trebackslinjen, och dels är det spelare som normalt sett klarar av en tuff belastning. Men visst vore det välkommet om Jonas Forsberg och ännu ett backförvärv kunde spela träningsmatcher redan i början av mars.

Det mest positiva efter träningsmatchen mot Sundsvall tycker jag var att vi fick ett kvitto på att det fungerar att spela med en trebackslinje även mot bra motstånd. Sundsvall hade inte speciellt många skott mot mål trots att AIK bytte in halva juniorlaget efter paus.

Per Karlsson fortsätter att utvecklas och ser ut att bli en nyckelspelare längst bak. En oerhört smidig och smart fotbollsspelare.

Joen Averstad är kanske inte världens bäste passningsspelare, däremot väldigt klok och svårpasserad.

Kristoffer Arvhage är inte riktigt van med sin nya roll till höger, men blir förhoppningsvis bättre med fler matcher där.

Annat positivt från matchen var självklart Robert Åhman-Perssons genombrott som balansspelare. Hans första halvtimme var makalöst bra. Respektlös, stark, tuff, spelskicklig och dessutom utrustad med en bra teknik. Inte undra på att AIK-ledningen jublade då 17-åringen skrev på för tre år nyligen, innan någon agent eller annan utländsk klubb hann teckna avtal med honom. Om Robert Åhman-Persson får vara skadefri och utvecklas ytterligare kan han gå hur långt som helst.

Det är också väldigt kul att notera att många av de unga AIK-spelarna är så bollsäkra. De kan och vågar hålla i bollen trots att de blir attackerade. Det hör inte till vanligheterna annars.

Gällande AIK:s anfallare tycker jag Daniel Hoch såg otroligt bra ut i lördags, trots att han kanske borde ha överlistat Fredrik Sundfors vid något tillfälle. "Hochen" känns i dagsläget som helt given längst fram.

Anfallskollegan Arash Talebinejad fortsätter att blanda och ge. Fina tempoväxlingar blandas med dåliga första-touch där bollen bara rinner ifrån honom.

Den tilltänkte anfallaren Kristian Haynes har hittills visat att han passar bäst som yttermittfältare. Där får skåningen komma mer rättvänd och samtidigt utnyttja sin fina löpkapacitet. Som anfallare blir han istället mera låst och felvänd. I alla fall har det sett ut så hittills under träningsmatcherna.

Mattias Moström till höger och Haynes till vänster känns just nu som de bästa ytteralternativen. Men jag räknar med att Markus Karlsson och Andreas Eriksson lär vilja vara med och slåss om de platserna också. Mats Rubarth får nog finna sig i att försöka ta en plats i anfallet i stället.

Härnäst väntar en ny träningsmach på lördag mot Örebro. Det blir en bra värdemätare för Norlings lagbygge då ÖSK hittills imponerat under försäsongen. Får närkingarna behålla hela sin spelartrupp lär de definitivt vara med i den absoluta toppen av Superettan den här säsongen.

Anders Nettelbladt 2005-02-22 10:45:00

Fler artiklar om AIK

Hoppet om Europa lever trots derbybaksmällan