HBK åkte ur Royal League
HBK lyckades inte få igång något eget spel mot starka, riviga Brann och missade avancemang i Royal League.
Ullevi var ödsligt, tomt. Ett 30-tal norska supportrar stod i klunga och försökte hålla värmen bäst de kunde på västra långsidan, strax bredvid satt ungefär lika många personer till. De kan ha varit HBK-supportrar, eller också inte - vilket är svårt att säga, eftersom de var tysta som möss genom hela matchen. Tystnaden var tidvis kompakt.
Så tyst var det, att man hörde varje harkling, varje försynt fis och varenda ord på norsk rotvälska som Branns spelare vräkte ur sig under matchens inledning. Så långt verkade HBK:s spelare ännu inte vara riktigt med. Norrmännen tycktes vara avsevärt mycket mer taggade, vilket förvånade - HBK var ju trots allt tvungna att vinna. Ändå var det Brann som tog tag i sitt spel bäst från början, och inte förrän tio minuter in i matchen kunde man skönja lite linjer och lite skärpa i HBK:s spel.
Då visade man å andra sidan upp ett väldigt lovande spel. Ante, bäst i HBK idag, låg djupt på mitten och fiskade och fördelade bollar, medan Ingelsten och Gunnar såg mycket pigga ut i anfallet. Det trevliga spelet förde oss dock inte närmare ett ledningsmål, och Brann kunde så småningom äta sig tillbaka in i matchen. Norrmännen var tyngre än de relativt lätta HBK:arna, och rivjärn som Raymond Kvisvik och Charlie Miller gav inte HBK-spelarna en lugn stund.
Lagen hade en varsin riktigt bra chans i första, dock utan att lyckas få bollen på mål. Efter en dryg halvtimme slog Martin Fribrock ett fint inlägg som Patrik Ingelsten missade med liten marginal strax framför mål - dittills matchens bästa chans. Men den skulle överträffas efter bara ett par minuter. Kvisvik löpte på en boll till vänster i HBK:s straffområde, vände upp och försökte på Bergkamp-manér skruva in bollen i bortre krysset, men missade med några decimeter.
Första halvlek var otillfredställande för båda lagen, och inte minst HBK. Därför förväntade man sig en anstormning i andra, men den uteblev. Kanske för att man inte kunde hantera Branns aggresivitet och höga press. Yaw Preko, som gjorde ett fint inhopp i Malmö i lördags, kom in i stället för Magnus Andersson, vilket innebar vissa omdispositioner i laget. Ingelsten gick ned som vänsterytter, varför Fribrock, som inte lyckats ta sig runt på vänsterkanten, flyttades över till högern. Preko anslöt sig till Thorvaldsson i anfallet. Även i andra lyckades HBK styra upp sitt spel något efter tio minuter, men trots flera hyfsade skottlägen hade man förtvivlat svårt att få bollen på mål. Brann stressade hårt, och HBK-spelarna fick minimalt med tid på bollen.
Matchen blev allt tätare och allt hårdare, och Brann tvingade HBK till hopplösa långbollar mot de korta anfallarna - långbollar Branns stora mittbackar kunde rensa undan utan större problem. Inget av lagen fick till något vidare spel, vilket givetvis var till Branns fördel. Man kunde fortsätta pressa, kontra och tvinga sina motståndare till ännu fler misstag. HBK satte in Torbjörn Arvidsson i anfallet, men trots att hans tyngd banade väg lyckades man inte få till några riktigt vassa lägen.
Visst hade HBK kunnat sätta någon av sina chanser, och kanske hade jag i så fall inte haft några större synpunkter på spelet. Men man måste kunna begära lite större kapacitet att föra spelet, när man spelar "hemma" i en avgörande match där man måste vinna. Idag saknades ett passningsspel av tillräckligt hög klass för att kunna spela ut ordentligt mot ett motstånd av Branns klass. Dessutom lämnar kvickheten och positionsspelet en del att önska. Matchtempot har inte helt infunnit sig.
HBK har en del att fundera på innan den allsvenska premiären den 9 april. Nu får man inte de tävlingsmatcher man räknat med under mars, och kommer att behöva hitta på någon bra ersättning för den nyttiga uppvärmning det hade inneburit. Vad man ska ta med sig är arbetsinsatsen - man viker inte ned sig mot ett tungt motstånd - och löpviljan. Defensiven var godkänd idag, medan offensiven måste slipas ytterligare.
Några frågetecken återstår att räta ut. Men ett svar har vi åtminstone fått - HBK anno 2005 gör inte bort sig i den skandinaviska toppfotbollen.
