Krönika: Sen ankomst - ett problem?
Den främsta nyckeln till framgång är ett sammansvetsat kollektiv med ett gemensamt mål. Men hur påverkar brassarnas sena ankomst gruppen?
Enligt min mening är den främsta nyckeln till framgång ett väl sammansvetsat kollektiv med harmoni, självförtroende och ett gemensamt mål att sträva efter. Att spelare och ledare i Kalmar FF har ett gemensamt mål inför säsongen 2005 betvivlar jag inte för en sekund. Däremot funderar jag över vissa faktorer som kan rubba harmonin i truppen. Nu ska enligt uppgift samtliga spelare vara på plats, men hur påverkar brassarnas sena ankomst gruppen?
De flesta av spelarna har slitit 6-7 pass i veckan i vinterkylan, medan somliga skött sin träning på egen hand och på betydligt varmare breddgrader. Givetvis kan det vara så, och jag hoppas innerligt att det föreligger något sånär giltiga skäl till varför brassarnas ankomst dröjt så länge. Framförallt hoppas jag att det förts en öppen dialog med övriga spelare i truppen om turerna, och att alla parter har accepterat faktum.
Med största sannolikhet har både Fabio och Dedé sin givna plats i startelvan, och det ska de naturligtvis ha också. Cesar ligger nog nära en given plats han också om han fortsätter att utvecklas i rätt riktning. I sådant fall är EU-kvoten fylld, vilket kommer att drabba Xhevdet som inte ens får sitta på bänken. Detta är han naturligtvis medveten om, det tillhör spelets regler att alla inte får spela. Men det handlar om att konkurrera om platserna på lika villkor, och det är det jag undrar om samtliga spelare känner innerst inne. Det kan ha smugit sig in en viss känsla av bitterhet i form av att vi minsann har gjort grovjobbet, medan andra glider in på en räkmacka lagom till träningslägret. Dessutom gäller det spelare som drar i stort sett all massmedial uppmärksamhet till sig, vilket innebär att övriga får föra en tillvaro i skymundan.
Resultaten i träningsmatcherna har inte heller varit bländande precis, och i och med detta höjs ju naturligtvis de missnöjda rösterna om att förstärkningar måste komma. I princip varenda matchrapport jag läst avslutas med frågan; när kommer brassarna?
Problemet är egentligen inte att Cesar, Fabio och Dedé anslutit sent, det finns många lag som inte ens har spikat sina trupper än. Man testar spelare i parti och minut i hopp om att hitta några förstärkningar i sista sekund, medan Kalmar FF har haft sin trupp spikad sedan länge. Problemet är att alla hade förväntat sig att de skulle komma mycket tidigare, och Kalmar FF har inte gett någon acceptabel förklaring, åtminstone inte utåt sett.
Men nu är de alltså här och jag tror att träningslägret kommer ytterst lägligt för att svetsa samman truppen, hitta harmonin och det gemensamma målet. Så nu när denna krönika gått från moll till dur, kan vi försiktigt börja andas en viss optimism. Min försiktiga optimism säger mig att Kalmar FF vinner SM-Guld i år, och det beror inte på några enskilda spelare utan ett helt lag i harmoni. Kom ihåg var ni läste det först.
