Omgång III: ”GAIS, ett folkligt myslag? Icke!”
Recept från Västkusten för att bli folklig: Först ser du till att vara en liten lokal klubb, typ nr. 4 i en mellanstor stad och sedan harvar du runt i Division 1 / Superettan i en herrans massa år allt medan lokalkonkurrenterna med jämna mellanrum gästspelar, alternativt prenumererar på en plats i fotbollens finrum.
Du stöttar ditt lag men knorrar över dom andra för de har så mycket pengar och framgång samtidigt som du inte vill vara som dom. Hitta sedan en annan fotbollsklubb, gärna en anrik etablerad storstadsklubb, helst med någorlunda likadana färger och gå in med ett liknande koncept. Använd er av samma huvudpunkter: Trogna och trevliga fans, brett stöd hos arbetarklassen, en härlig och trevlig stämning på matcherna och vips! Ett ”Göteborgs Bajen” är skapat. Varför uppfinna hjulet på nytt?
Sedan sprider ni ut i fotbollssverige att laget är ett mys-lag och får på sätt också en bred förankring hos andra personer, även utanför den egna staden. Målet är att få höra: ”Jag är inte så värst intresserad av fotboll, men är det något lag som jag i så fall håller på så är det GAIS” alternativt ”Jag tycker inte om Göteborg, men det bekommer mig inte om GAIS vinner, de verkar sjysta” (Reds. anm. sjysta=gôa).
Men det ni missar är två viktiga punkter om ni skall leva det här livet fullt ut. Nu kommer den svåra biten och det är nämligen följande:
• Förlora på rätt sätt - Ni måste ha en mångårig förmåga och skicklighet att dels kunna förlora mot ett riktigt skitlag (Gärna med stora siffror) som innan matchen ställt skorna på hyllan, för att omgången efter vinna över det överlägset bästa laget i Allsvenskan. Det här är inget man lär sig på en pisskvart, det tar lång tid att upparbeta sådana färdigheter. Förlust mot nykomlingar i Division 1 smäller högst: Några grön-vita meriter på förlustkontot är t.ex. storheter som Ope borta i premiären, 0-4 på Söderstadion mot Hertzöga (Följdes naturligtvis upp med 6-0 borta). Ojämnhet är ett självklart ledord om man skall vinna sympati.
• Publiken - Alla de där sympatiserande jepparna från Målilla etc. är inte riktigt sådana som går man ur huse när GAIS spelar hemma en regnig onsdag mot Gefle om man säger så. De kan ni inte räkna med. Det blir följaktligen i stort sett samma skrot och korn som tidigare gått på matcherna. Såvida det inte är derby i Göteborg förstås. Då får båda lagen något glödande i blicken och har som enda fokus att bara blåsa upp den matchen för att det viktigaste verkar vara att vinna ”publiktävlingen” i Allsvenskan. Tjoff! Så kommer 94.487 personer på Nya Ullevi. Det är uppenbart att de båda klubbarna temporärt försonas och går hand i hand inför den matchen mot det gemensamma målet – Att slå Stockholmarna i, den av kvällstidningarna upphaussade s.k. ”publikmatchen”. Men sedan kommer den grymma verkligheten tillbaka. Det kom en morgondag och så är ni tillbaka på era 3.005 tappra igen. Snacka om hjärtrytmkurva över er publiksiffra under säsongen. Fast det blev ett bra snitt förstås.
Ta nu detta på rätt sätt alla ni makrillar. Jag vill på intet sätt raljera över er utan se nu till att dra på er det där gôa, klämkäcka och gemytliga Rubenhumöret när ni läser detta. För tänk på en sak, skall man hålla ett folkligt och rekorderligt anseende hos svenska folket så passar det sig inte att brusa upp och bli argsint på någon obskyr viktigpetter, från huvudstaden till råga på allt.
Nej, sätt på er skinnvästen, luta er tillbaka i fiskebåten och skriv en anekdot om kobbar och skär eller dröm er tillbaka till den tid i Division 1 då framtidsplanerna lades för att GAIS skulle bli ett storlag och alla trogna fans ständigt skulle skapa ”lapp på luckan” på er arena som skulle färgas svart-grönt. Det är lugnt, vi har som bekant också varit i division 1 och vet hur det känns. Men det är en sak att tycka att det skall bli på ett visst sätt och en annan att det de facto också blir så när man väl är här uppe bland storlag som Ljungskile, Gefle och GIF Sundsvall.
Vaddå? Att jag är bitter på grund av en copycat från Götet? Tror inte det va? Tvärtom. Det är ganska rogivande att ni är här. Satsar ni helhjärtat på att löpa linan fullt ut så lyfter jag på hatten för er. När jag tänker efter så har ni ett gyllene tillfälle att börja i kväll genom att förlora stort mot ett riktigt skitlag, gärna med 0-4, tack. Jag menar, någon gång måste man börja om man vill vara folklig på riktigt.
Eder dupliceringsfilosof,