Bodströms lag - En tandlös papperstiger?
Med justitieminister Bodström på första parkett avbröts höstens AIK-derby i nästan en timme på grund av oroligheter på norra ståplatsläktaren. Det blev startskottet för en förändring av lagstiftningen i syfte att ge klubbarna möjligheten att porta de åskådare som ställer till med problem.
Justitiedepartementets nya förslag bygger på samma princip som lagstiftningen som finns till för att skydda utsatta kvinnor från deras plågoandar. Tanken är att arrangören det vill säga klubben anmäler de supportrar som bryter mot lagar och regler till polis, åklagare och slutligen domstol. Om supportern döms utfärdas ett besöksförbud för samtliga svenska arenor, ett förbud som om trotsas kan leda till ett halvår i fängelse.
Förslaget ska enligt Bodström om allt går som planerat börja gälla någon gång under 2005 och har redan varit på remis hos Fotbollsförbundet. Frågan är vilken effekt lagen kommer att få. För tio år sedan var det betydligt vanligare med oroligheter inne på arenor och i dess direkta omgivning. Idag har situationen ändrats, de regelrätta kravallerna är ovanliga och har ersatts av i förväg planerade sammanstötningar mellan olika supportergrupper oftast långt ifrån arenan.
Självklart är det positivt med att lagstiftningen anpassas till klubbarnas behov men att det skulle lösa alla problem är det få som tror. Hammarby Fotbolls evenemangsansvarig Göran Rickmer välkomnar förslaget men är skeptisk till dess effekt.
- Lagen är ingen ultimat lösning utan får ses mer som ett komplement. Jag som lekman tror inte den får någon effekt utan riskerar att bli helt verkningslös, säger Rickmer och pekar på en rad praktiska problem. Framförallt det faktum att inte polisen utan endast arrangören ska kunna anmäla problemmakarna. Detta kommer att fungera vid de incidenter som arrangören har kontroll över men således inte de bråk som sker utanför arenan. Rickmer tar det slagsmål som inträffade i Karlskoga i början av förra året som exempel:
- Vi vet vilka som befann sig i Karlskoga när bråket inträffade men en sådan händelse kommer inte leda till någon avstängning med den nya lagen.
Rickmer ser i och med detta ett följdproblem med lagen. Eftersom polisen av sekretesskäl inte får peka ut de som bråkar utanför arenan för klubben kommer lagen att bli tandlös mot dessa individer. Istället riskerar de som exempelvis bränner av förbjuden pyroteknik inne på arenan en mycket kännbar rättslig påföljd.
- Vi har bara flyttat problemet till andra områden, inte löst det. Det här är en gängproblematik som man borde arbeta mer förebyggande för att lösa snarare än försöka lagstifta bort, fortsätter Göran. Samtidigt påpekar han dock att fotbollen inte kan skjuta frågan från sig genom att kalla det för ett "samhällsproblem", vilket vissa representanter har en förkärlek att göra, utan att fotbollen som en del av samhället måste ta sitt ansvar.
Även från supporterhåll är många skeptiska till den nya lagen och dess effekter. Mikael Hellbom ordförande i "Bajen Fans" är inne på samma linje som Göran Rickmer.
- Kan man komma åt problemet på detta sätt är det bra men det kan bli svårt att genomföra, säger Hellbom och ger exempel på andra länder, bland annat Italien, där man försökt med liknande lagar men utan att få någon effekt. Han påpekar vidare att det är ett problem att de som fattar besluten och kommer med förslag som detta sällan är speciellt insatta i problematiken med fotbollsrelaterade våldsamheter och att problemen inne på arenan i stort redan är borta.
Hellbom påpekar vidare att minister Bodströms förebild till den nya lagen, besöksförbud till för att skydda utsatta kvinnor, inte heller fungerar speciellt bra utan har visat sig bristfällig i många lägen.
Representanter för Hammarbys olika delar har med andra ord inte allt för stora förhoppningar kring den nya lagen. Göran Rickmer har däremot egna tankar kring vad som verkligen skulle kunna ge effekt. Han tar restaurang och krogbranschen som en fungerande förebild där arrangören själva får välja vilka gäster som har rätt att komma in. Skulle även fotbollsklubbarna ha denna möjlighet skulle man på ett mycket mer direkt och effektivt sätt kunna stävja våldsproblematiken både inne och utanför arenorna.
---------------
Texten är tidigare publicerad i Hammarbyiten Nr 1, 2005. Hammarbyiten är Hammarby IF:s medlemstidning. Har du inte fått tidningen? Klicka då här. För att maila skribenten Klicka då här.
