Omgång IX: ”Att ständigt vara nr. 2”
2 – Vad är det för en siffra egentligen? Ja, inte har den någon positiv klang i alla fall. Se denna krönika som en stilstudie av en siffra, en sorts ”Fem myror är fler än fyra elefanter” för vuxna. Vad innebär det att vara nr. 2? Vad symboliserar en 2:a? Vad ger den för associationer och hur blir en 2:a bemött?
Vi börjar med att titta vad nr. 2 innebär på allehanda tävlingar. Om man kommer 2:a kan man lika gärna vara 9:a eller komma på plats 34. Tänk dig själv att komma 2:a i Vasaloppet, vilket mörker. För att inte tala om i ett Marathon. Det är 1:a som gäller. Några fler exempel från idrottsvärlden:
• Det är Ben Johnson och hans 9,79 man minns (Ja och så dopningen förstås). Det kryllade inte direkt med planscher på tonåringarnas väggar visandes 2:an (Och det var ändå Carl Lewis) och bakdelen på Bens ena löparsko sticka in i bilden till höger.
• Boxningsmatcher: ”Så där” att vara 2:a i en match, eller hur?
• Ishockey: ”2:a på pucken”, säger man. Kanske ett dåligt exempel, vem vill frivilligt ha med något som ishockey att göra? Innebörden är dock att det suger.
• Det bästa exemplet av dom alla finner vi inom höjdhopp: Javier Sotomayors imponerande hopp på 2,45 m. Vem minns överhuvudtaget 2:an?
Likadant torde det vara med städerna. I Sverige betecknas 2:an som 493.498 personer - Den näst största staden i siffror och Göteborg är dess namn.
Nu börjar det bubbla i blodet hos fiskegubbarna i Smögen och de börjar snart kasta döda, snart utfiskade torskar mot undertecknad, tar av sig sydvästen och hytter med gummihandskarna och skriker att de minsann är Nr. 1 på att fiska (ur) torsken. EU-medalj till er.
I stället för att notera fiskarnas aggression går vi över till stora historiska ögonblick:
• Första människan på månen. Neil Armstrong blev en världskändis, men vem minns den andra stackaren? Jag hörde själv Buzz Aldrin för tre år sedan prata om äventyret och visst kunde man skönja en rejäl portion bitterhet mellan raderna. Klart gubben är besviken!
På det kulinariska planet:
• Varma mackor och TV4 Sporten efter en härlig vinst. Den första är riktigt ”Mmmmm” medan man ser Bajens alla underbara mål medan den andra är kall, har hårda kanter och Patrick Ekwall upptar hela rutan.
• Den som är först på prinsesstårtan får ta rosen.
• Den som är först att ta ur Del Montes fruktcocktatil får ta alla röda (Visserligen riktigt osmakliga, men ändå).
• I djurens värld får de största och starkaste först kalasa på bytet sedan går det i rangordning inom flocken för att sedan vandra nedåt i art-hierarkin och slutligen är det gamarnas, hyenornas och till sist maskarnas tur.
Nej, att vara 2:a verkar inte vara någon höjdare. 493.498 gôa gubbar och gummor kanske inte ser det på det sättet. Nu sitter Kållorna och Adorna och kokar rejält och undrar om jag är ”Riktigt gô i hövvet. Vad spelar det för roll hur stor staden är när det är Allsvenskan vi pratar om. Vad tjötar gubben om? Varför raljera över invånarantal i stället för att lägga energi på att skriva om fotboll?”
Utan att ta åt mig ger jag här ytterligare exempel då man inte vill vara nr. 2:
• Alla vill vara den första ägaren av en ny bil, inte nr. 2.
• Storebror får all fokus och kärlek från föräldrarna medan lillebror ensam skriker på golvet med ärvda leksaker sittandes på en överfull blöja.
Blixtsnabb Rubenkontring: ”Tjöta inte nu gosse, det går la görbra för Götelaborg i Allsvenskan, eller? För att inte tala om förra årets gôa guld?” Visst, poängen rullar in likt en gnisslande spåvagn på Götaplatsen, det får man lov att hålla med om. Att säga grattis till förra årets viktoria är dock att gå lite väl långt, men naturligtvis bjussar vi på guldet, alternativet 2007 var än värre och helt otänkbart, tro mig.
”Frölunda publiklaget nr. 1!” gormas det plötsligt, nästan lite desperat från Avenyn och så får man en publiksiffra släng i ansiktet. Jaha? Och? Kul att ni är 1:a i något, särskilt som det är i en blöjsport som ishockey – Sport nr. 2 i Sverige.
Lägger man ihop alla vinnarfakta från skuggsidan får vi så arketypen hur en klassisk Göteborgsk vinnare ser ut: En höjdhoppande, ishockeyintresserad fiskare med hockeyfrilla iklädd på tok för tajta byxor (Som dessutom är en hejare, tror han, på roliga historier och ordvitsar à la Oldsberg). Inte konstigt att vi andra har fördomar.
Om det nu mot förmodan ändå skulle bli torsk mot Götet på söndag, betänk då att de blå-vita kontringarna rinner av mig likt den slemmigaste Abba-sill och jag säger ett par ”spegel, spegel” samt några ”stjärnfall” och så blir jag av med det. Ni ligger då på den 2:a plats som det anstår en äkta 2:a och själv garvar jag hela vägen hem. Jag vet att det kan vara svårt för en utomstående att förstå.
Men misströsta icke. Det finns faktiskt något ni kan stoltsera med och som ni kanske inte tänkt på i all iver att jämföra er 457 km nordost, det är nämligen så att ni är onekligen Nr.1 i Göteborg. Sug på den karamellen ett tag. Det är inte fy skam det. Visst är det härligt att vara Nr.1!? Kanske sitter där någon blå-vit krake och filar på en liknande text fast sneglar nedåt och gnyr över siffran tre och dryga Malmöiter?
Glenn tappar plötsligt tålamodet och utbrister: ”Men lilla kära uppstudsiga Stockholmare, vad tycker du att vi skall göra då? Vi är så många (Reds. anm. ”få”) vi är. Skall vi importera en miljon norrmän eller?” Nej, Fy fan! Nu pratar vi verkligen om lillebröder med mindervärdeskomplex – Ett ”Göteborg Light”. Självklart inte. Kör vidare som vanligt med era begagnade och ärvda leksaker från storebror och då är det inte ens Bajens slitna utan Djurgårdarnas. Nu pratar vi knubbig och sunkig Second Hand med skrattgropar i kinderna (Fast benen ser ovanligt släta och välrakade ut).
Nu reagerar Glenn å det kraftigaste som om han sålt fisken och tappat pengarna. Hans underläpp börjar darra, han går till attack varpå hans mun formas till ett ”Mmmmmm” som följs av ett ”ichael Andersson”. I samma sekund som han nämnde namnet inser han att han precis har svalt Sveriges största grön-vita wobbler med krokar och allt. Jag är besviken på att en yrkesfiskare som du Glenn nappade på detta övertydliga drag. Du är en sannerligen en riktig torsk. Styrd av EU:s fångstkvot av den lilla kvarvarande folkgruppen skall jag naturligtvis slänga tillbaka dig i vattnet, för ”så gör man”, eller hur?
Eder sekundärfilosof,