Krönika: En knapp vecka kvar
"Jag är inte helt övertygad om att Örebro leker hem den här serien och jag gråter inte för att de utpekas som favoriter."
Det är nu mindre än en vecka kvar tills premiären är avklarad och det börjar kännas i fotbollstarmen. Det är inte utan att jag blir avundsjuk när jag ser Malmö premiärspela mot Göteborg på ett sprängfyllt Malmö Stadion.
En trevlig överraskning var att matchen inte alls blåstes sönder som annars varit brukligt i allsvenskan de senaste åren, vågar vi hoppas på att det är nya direktiv inför den här säsongen eller var det bara Fröjdfeldt som visar att han är allsvenskans bästa domare?
Domarna lär förhoppningsvis inte spela någon större roll för vår del nästa säsong men det är värt att lägga på minnet att det inte bara är spelkvalitén och publiksiffrorna som blir sämre nästa år, även domarstandarden lär sjunka. Det är bara att hålla tummarna för att vi slipper stolpskott som ska visa sig oberörda av den, förhoppningsvis, månghövdade AIK-publiken.
Bortsett från detta så måste jag erkänna att ju närmare avspark vi kommit desto mindre betydelse har vilken serie vi spelar i fått för mig. Det är match på söndag, det lär bli en relativt bra publiksiffra och det är AIK som ska spela, det räcker för mig, just nu i alla fall.
Annars har den senaste tiden bjudit på en del angenäma överraskningar, truppen har blivit frisk och nästan alla spelare deltar i träningarna vilket gett Norling en del "positiva" problem. Men det som varit än mer glädjande är att de senaste matcherna bjudit på vinster och en trygg defensiv.
Framförallt imponerar segern över Landskrona som genrepade inför sin allsvenska premiär, en match som jag på förhand trodde skulle sluta i vemod. Vårt genrep mot FC Inter Åbo var en svårbedömd vinst, men att Bajen vann med samma siffror i sitt allsvenska genrep känns positivt.
Jag ska väl erkänna att jag var skeptisk till uttalandena om att AIK successivt skulle bli bättre allteftersom fysträningen tonades ned och spelsystemet började sätta sig, framförallt när det började komma fram att fysträningen inte fått den prioritet som det var tänkt inför säsongen. Men jag har blivit överraskad över att trots att spelet varit bra så syns det att det finns mycket mer att ta av i framtiden.
Det ser ut att finnas en enorm potential i dagens unga lag och laget lär kunna höja sig allteftersom säsongen rullar på.
Varje fotbollskrönikör med självaktning tippar såhär års tabellen, lyckligtvis för er kära läsare så saknar jag självaktning och kommer således inte att göra det. Men en liten titt på vår främsta konkurrent, enligt fotbollsfolket, skadar förhoppningsvis ingen. Örebro SK har blivit utmålade som ett oslagbart superlag. De är topptippade av alla som påstår sig kunna fotboll, laget sägs ha bäst trupp och de har gått fram som en slåttermaskin på försäsongen med en kontinuitet i startelvan som få lag kan matcha.
Allting talar således för att Örebro spelar i allsvenskan nästa år, men all uppmärksamhet och favoritskap har medfört att laget nu hamnat i en situation där de har allt att förlora. ÖSK vore inte det första laget med dessa förutsättningar som fått se sin fribiljett springa iväg, men deras sjundeplats i allsvenskan sägs tydligen vara en garanti för att detta inte kan hända. Öppnar Örebro serien starkt med idel segrar så kan de förmodligen bli en av de mest överlägsna vinnarna i Superettans historia, men hur hanterar de en förlust och har de nått sin formtopp redan innan säsongen ens börjat á la AIK under Olle Nordins styre?
Jag är inte helt övertygad om att Örebro leker hem den här serien och jag gråter inte för att de utpekas som favoriter.
Nåja, snart är det dock slut på spekulationer och förhandstips, tack och lov. Det är en knapp vecka kvar tills vi får se hur laget kan omsätta det de lärt sig under försäsongen till tävlingsmatcher. En knapp vecka kvar av premiärnerver. En knapp vecka tills vi äntligen får se vårt lag äntra nationalarenan igen.
