Chanko inför Bois
Magnus Johansson får tag på Chanko och pratar minnen och framtid. Tre dagar bakåt och fyra dagar framåt.
Mitt i veckan, mellan två matcher. Söndagens förlust ligger tre dagar bakom oss, söndagens match mot Landskrona ligger fyra dagar framför oss. Det är dags att lägga de anti-depressiva medicinerna åt sidan och blicka framåt. Jag har gjort ältande till en skön konst, men med matcher varje vecka går det inte. Så nedstämdhet har bytts ut mot nervositet. Och en smula tillförsikt.
Jag vet att vi har haft förtvivlat svårt mot Landskrona de senaste åren, men Tom Prahl sa ju nånstans i nån tidning eller vad det var att i år ska vi sätta dem på plats. Och eftersom jag litar på Tom även när han inte låter Thomas Olsson spela så hoppas jag han har rätt. För förlust har vi inte råd med, vi Malmö FF kan inte börja säsongen 2005 med två raka förluster.
Vem vet bättre än spelarna i MFF hur det känns att förlora mot IFK Göteborg och nu ha en "måstematch" på söndag. Så, jag slog Louay Chanko en signal för att höra hur spelarna känner det.
Först och främst är jag nyfiken på lite av det som var, nämligen söndagens förlust. Hur länge sitter en tagg i kroppen efter att ha förlorat mot vår värsta rival?
- Det går rätt fort över. Vi mötte ett riktigt bra lag som fick matchen dit de ville. Värst av allt är ju att de hade två målchanser och gör två mål. Eller förresten, målchans och målchans. Två hörnor och två mål.
MFF skapade inte mycket förutom sista 20 i första halvlek?
- Nej, det är sant. Men som sagt, de fick matchen dit de ville. Men just sista delen av halvleken, som du nämner, tycker jag vi spelar riktigt bra och visar att vi är ett bra lag.
Men det räcker inte med 20 minuter mot ett lag som IFK Göteborg.
- Det är sant. Jag vill inte heller skylla från oss, men du skulle sett hur dålig planen var. Hela tiden var man tvungen att titta ner på bollen så att den låg rätt, i stället för att titta upp efter passningsalternativ. Däri ligger mycket av förklaringen tror jag till vårt misslyckande. Och mot ett så duktigt mittfält som Göteborgs så handlar mycket om att vinna andrabollarna. Mycket kamp alltså. När man väl får bollen under kontroll så går det inte att passa den riktigt. Det var väldigt frustrerande. Och Göteborg hade ju inte heller så mycket offensivt spel, inte sant?
Och Håkan Mild var alltid i vägen?
- Ha ha. Han är duktig.
Här bryts telefonförbindelsen då tåget från Köpenhamn Louay sitter på kör in i en tunnel eller nåt annat störande. Medan jag väntar på att han ska ringa upp sitter jag och läser lite om Landskronas match mot Örgryte. Tre man på topp, men rätt krampaktigt spel. Vågar de spela 4-3-3 även mot oss? När jag har Louay på tråden igen frågar jag om detta.
- Jag hoppas förstås att de spelar offensivt, de har ju hemmaplan. Och att det blir öppet spel. Men jag tror tyvärr de kommer att backa hem med en jäkla massa spelare och köra med en ensam på topp som springer på allt.
Antagligen, va? Om de nu väljer att spela grötfotboll, hur ska ni lösa det? Vi hade problem förra året mot sådana lag.
- Det gäller för oss att täcka bakåt så de inte får så många kontringar. Och försöka locka fram dem så vi får lite mer utrymme. Sen måste vi få igång vårt djupledsspel.
Ja, det såg vi inte mycket av mot Göteborg.
- Nä, men man kan inte skylla på Mackan. Han fick knappt några bollar att springa på. Det är en sak vi måste förbättra mot Landskrona. Det är viktigt att alla tar ett defensivt ansvar, men samtidigt får det inte bli för defensivt för Mackan och Afonso till exempel.
Är det en måstematch?
- För oss spelare är det det. Vi vill vinna varje match. Det kommer inte att bli en lätt match, men visst ska vi vinna. Sen har vi väl Gefle hemma efter det, va?
Ja. Jag vill bara ta upp en grej till med matchen mot Göteborg. De hade som du sa två målchanser och gjorde två mål. Har ni tränat mycket på det den här veckan? Jag tänker på att ni möter ett lag på söndag som har kanske allsvenskans bästa huvudspelare i sitt lag.
- Du menar Jon? Det är inga problem. Vi har tränat lite försvar, men inte överdrivet mycket. Jon är duktig, men samtidigt går det inte att tänka på en enda spelare. Vi måste fokusera på vårt eget spel framför allt.
Innan vi lägger på diskuterar vi laguppställningar (det går inte att se på träningen ännu vilka som kommer att få spela, Tom testar lite olika saker), hur säker han är på att få spela (inte alls, se på Thomas som har varit ordinarie hur länge som helst och i söndags blev han inte ens inbytt) och om stämningen i laget (mycket bra). Och om det har hänt nåt roligt på träningen i veckan, nåt att berätta om.
- Roligt? Det vet jag inte, men igår hade vi ett dubbelpass. Först hade vi ett rent fotbollspass och sen ett styrkepass. Vilka övningar vi hade! Vi var många som gick på knäna där, ska du veta. Det var fruktansvärt jobbigt.
Till och med för dig?
- Till och med för mig.
